Morötter är riktiga hälsorötter – Jussis Morot från Ingå har över 50 års erfarenhet av morotsodling

Morot – en basvara i många kök

Morötter har aldrig riktigt varit en trendprodukt, men i många finländares kök är det en basvara, en rotfrukt som håller sin ställning stadigt år efter år. Morotsskörden från Peters gård räcker vanligtvis till försäljning fram till följande vår. I nästan tjugo år har Jussis morötter funnits i vårt handelslags sortiment i många av våra enheter i västra Nyland.

– Det känns bra att se sina produkter i butikshyllan och att de har åtgång. Det är också positivt att vi kan sälja våra produkter direkt till affären utan mellanhänder, säger Peter.

Maj och juni är kritiska månader för morotsodlaren. De små skotten som tittar fram ur jorden är känsliga för väder och vind och en dålig försommar kan resultera i sämre skörd. En kall vår eller torr sommar kan resultera i att morötterna växer långsammare, vilket i sin tur kan vara ödesdigert om nattfrosten överraskar redan tidigt på hösten. Morötter får växa i ren luft, och de odlas utan bekämpningsmedel. Under jorden får Jussis morötter växa långsamt och naturligt hela sommaren. I slutet av september och i oktober tar man upp de här välsmakande rotfrukterna för lagring.

Morötter växer bäst i sand- eller torvjord. I lerjord vill de inte riktigt trivas. På våren sår Peter morotsfrön med en såmaskin, där man kan ställa in ett automatiskt fröavstånd. På sommaren behöver Peter alltså inte stå och gallra sina stora morotsfält likt hemmaodlaren gallrar sin täppa. På somrarna ska ogräs rensas och fälten vattnas. På hösten skördas morötterna med en maskin. Morotsupptagningsmaskinen, som dras av en traktor, rycker upp morötterna från jorden med blast och sedan skär maskinen av blasten och slänger dem tillbaka på ut på åkern. Morötterna åker sedan längs ett band till stora trälådor som finns på traktorsläpet. När lådorna är fulla är det enkelt att transportera dem till den närliggande förpacknings- och lagerbyggnaden.

Från jord till bord

Peter Juslenius far grundade företaget, och Peter själv har varit med på åkrarna sedan barnsben. I mer än ett halvt sekel har han varit med och sått och skördat morötter och sålt dem till konsumenter. Samtidigt har han också sett finländarnas konsumtionsvanor fluktuera. Detta har också påverkat storleken på den yta som odlas, som i början var 15 hektar och nu har krympt betydligt.

– Jag fortsätter i min fars fotspår, och detta har blivit en slags livsstil. När min far började körde han morötter till partitorget. Där tyckte de finskspråkiga att hans efternamn Juslenius var lite knepigt att uttala så de blev kort och gott Jussi. Företagets namn blev därmed Jussis morot, berättar Peter om hur företaget fick sin början.

Efter skörden lagras morötterna i stora trälådor i den svala lagerbyggnaden. Enligt vad som beställs, tippas morötterna från lådorna för att tvättas och därefter går de längs ett band till sortering. Morötterna sorteras för hand och då plockas för små exemplar bort och för långa rötter skärs bort. Peters mamma hjälper till med det här och hon är ännu flitigt involverad i företaget. Efter det här får de bästa exemplaren åka vidare på bandet till en slags uppsamlare varifrån de går till förpackningsmaskinen. Konsumenterna kan köpa Jussi morötter i påsar på ett halvt, ett och tre kilo. Morötterna säljs direkt från gården och Peter själv kör ut sina produkter till vårt handelslags S-marketar i västra Nyland. Under åren har partitorgshandeln i stor utsträckning flyttat över till livsmedelsaffärerna och i nästan 20 år har Jussis morötter funnits i sortimentet i vårt handelslags enheter i Ingå, Karis och Ekenäs.

Det är ingen dans på rosor att vara jordbrukare på våra breddgrader. Väderförhållanden och andra yttre faktorer sätter ramarna för verksamheten. Skördarna kan variera kraftigt från år till år, beroende på vädret. För kall vår och försommar försenar tillväxten, medan tidig höstfrost kan fara i väg med nästan hela skörden på en natt.

– Väderförhållandena är ju kärnan i det här jobbet. I varje förhållande måste rätt beslut fattas. Trots allt görs detta med ett stort hjärta, och genom åren har det varit ett nöje att se hur närproducerat har blivit allt mer populärt på finländarnas matbord, säger Peter.