Åland – Äppelodlarnas paradis

På Åland är tillväxtförhållandena gynnsamma för äppelodling och omkring 70 procent av alla inhemska äpplen som säljs i Finland kommer från Åland. Äpplena utvecklar fantastisk smak och arom under de soliga somrarna och skärgårdens svala vår och den långa, milda hösten.

– I Finland får man inte heller efterbehandla äpplen och det är just renheten vi kan konkurrera med. Här växer äpplena i den rena skärgårdsluften, de bevattnas med fräscht vatten från våra insjöar och vi använder miljövänliga och naturliga bekämpningsmetoder, berättar Annika.

Alla äppelodlingar på Åland är IP-baserade så också Karl-Ers. Det här betyder att odlingen står mellan ekologisk och konventionell odling.  I den här odlingsformen tar man stor hänsyn till miljön. Gödsling, bevattning och bekämpning av växtsjukdomar baserar sig på ett verkligt behov och när de väljer nya äppelsorter fäster de uppmärksamhet vid att de är motståndskraftiga mot växtsjukdomar och skadeinsekter.

 

Äppelträd så långt ögat kan nå

På Karl-Ers odlar man äpplen, päron och jordgubbar på en areal på 50 hektar. Äpplena står ändå i centrum och det finns hela 120 000 äppelträd. På gården finns det 14 000 päronträd och jordgubbar odlas på ett 3 hektar stort område. På våren förgylls omgivningen av långa rader av blommande äppelträd och luften fylls av flitiga bins surrande.

Kring midsommar plockas de första jordgubbarna på gården. I augusti mognar i sin tur de första äpplena och päronen, och skördesäsongen kör i gång på allvar. Under hösten är det bråda tider för äppelodlaren.  Ungefär hundratusen fruktträd ska skördas, och frukterna ska tvättas och lagras.  Alla frukter plockas för hand i väskor som bärs på axeln. På gården jobbar tio personer året runt och när frukterna ska plockas behövs det mer hjälpande händer. Då jobbar närmare 40 personer på gården med att skörda frukter. Skördetiden sträcker sig fram till slutet av oktober.

– Som bäst är vår äppelskörd över en miljon kilo äpplen. Det är många saker som inverkar på skörden och det ligger inte alltid våra händer hurudan skörden blir. Det är i stor mån väder och tillväxtförhållanden som styr vår verksamhet, säger Annika.

 

Varje årstid har sina egna sysslor

Fruktodlingen koncentrerar sig inte endast till sommaren och hösten utan varje årstid har sina egna sysslor.  På Karl-Ers är det full rulle från höst till vår. På vintern beskärs äppelträden, på våren planteras det nytt och på hösten plockas äpplena och lagras. Äpplena lagras i syrefria lager. Från lagren säljer man frukt ungefär ända fram till mars. På gårdens musteri tillverkas det färskpressad äppeljuice som tappas på stora boxar. Att jobba på gården är en slags livsstil med alla sysslor som ingår.

– Fruktodling har följt oss båda allt sedan barnsben och vi har fått lära oss av våra föräldrar och mor- och farföräldrar. Det här är mer än ett yrke för oss, det är en livsstil som alltid varit en del av våra familjer.  I det här jobbet lär vi oss hela tiden något nytt, och också vädret ställer sina egna utmaningar, berättar Annika.

 

 

Lokalt och naturligt tillverkat

Omkring 70 procent av de inhemska äpplena som säljs i Finland kommer från Åland. En stor del av skörden säljs i närbutikerna, men också till fastlandet transporteras mycket frukt till försäljning. På Karl-Ers odlas många olika äppelsorter och de finns till salu i alla tre Varuboden-Oslas butiker på Åland. I nästan alla matbutiker i vårt handelslag kan man köpa av Karl-Ers goda äppeljuice. Den produceras av alla olika äppelsorter som växer på gården och därför kan smaken variera lite beroende på säsong. Gården har samarbetat med handelslaget redan i tio år. Saften är helt fri från tillsatser och är ren och naturlig.  Nu har det kommit en ny 2 deciliter stor äppeljuiceförpackning på marknaden och den är den enda inhemska förpackningen i den här storleken. Man hoppas på att produkten ska bli en hit speciellt bland barnfamiljer. Istället för sugrör har förpackningen en behändig skruvkork. En hälsosam törstsläckare som är enkel att bära med sig.

Att det är lokalt är för Annika och Kristian hela verksamhetens grundpelare. För dem är det värdefullt att få odla samma marker som sina förfäder i tiderna och se resultatet av sitt eget arbete. För dem betyder lokalt också det att de är en lokal arbetsgivare, som kan erbjuda arbetsplatser åt närområdets invånare.

 

Karl-Ers frukt

Läge: Tjudö, Åland

Ägs av: Annika och Kristian Karlsson

Grundat: 1653

Verksamhetsform: fruktgård

Produkter: äpplen, päron och jordgubbar

Allt började från farmors grahamsmjöl

Sören är elektriker till yrket, och det var egentligen slumpen som ledde till att han började jobba som mjölnare började han i början av 1990-talet. Hans farmor bakade flitigt men klagade över att det inte längre fanns på gammalt traditionellt sätt med stenkvarn malt mjöl i butikerna. På Åland fanns inte mer en sådan kvarn, men Sörens granne råkade ha en gammal stenkvarn. Sören skred till verket. Sören som alltid har varit intresserad av olika maskiner och manicker reparerade stenkvarnen och började prova hurudant mjöl man kunde mala med den.

– Jag malde och min farmor bakade och gav respons. Som resultat av den här produktutvecklingen hade vi slutligen det perfekta grahamsmjölet. Ryktet spred sig snabbt bland farmors vänner och vi började mala allt mer till försäljning. Slumpen och behovet av traditionellt grahamsmjöl satte i gång den här verksamheten och nu har vi sysslat med det här redan i närmare trettio år, säger Sören.

Verksamheten är småskalig men känd. Under hela den tid kvarnen har varit i gång har man inte behövt satsa på marknadsföring. Produkterna har talat för sig själva och Sören med familj har alltid varit redo att prova på nya produkter om kunderna har önskat det. Vid sidan av grahamsmjöl har sortimentet under årens lopp utvidgats, och för tillfället finns det närmare tio olika mjölsorter i sortimentet och totalt närmare trettio produkter.

Traditionellt hantverk

Överängs kvarn har specialiserat sig på mjöl som produceras som traditionellt hantverk och som säljs lokalt. I kvarnen mal fortfarande den gamla stenkvarnen som funnit med sedan början och den har fått tre valskvarnar som hjälp. Verksamheten har hela tiden utgått från kunders efterfrågan, och grundtanken har varit att mala högklassigt mjöl på ett traditionellt sätt. Största delen av den spannmål som används är ekologisk. Spannmålen köps av Mats Häggblom som själv odlar mycket men också förmedlar andra åländska odlares spannmål. Grahamsmjöl och havreflingor var länge kvarnens huvudprodukter, men under senaste år har också forntida spannmål såsom spelt, emmervete och enkorn blivit populära och kvarnen har också tagit de här sorterna med i sitt sortiment.

När man mal mjöl på traditionellt hantverksmässigt sätt är jobbet långsammare och mängderna mindre än i stora kvarnjättar, men idén har aldrig varit att tävla med de stora aktörerna i pris eller mängd.

– För oss har det varit viktigare att svara på kunders önskemål och vara färdiga att prova på nya produkter. Vi vill satsa på hantverksmässigt gjorda högklassiga produkter som säljs lokalt, säger Sören om betydelsen av att det är lokalt.

Och hantverk kan man verkligen tala om i det här fallet eftersom allt jobb på kvarnen sköts av enbart familjen och inga andra anställda behövs som hjälp. När de har malt spannmålen i kvarnen, förpackas de färdiga produkterna för hand och till slut klistras produktetiketter på påsarna. Efter det lastas produkterna i bilen och körs ut till affärerna. Det är också många åländska bagerier som köper mjöl av Överängs kvarn och tidvis, speciellt nu under coronatiden har de också skickat av sina produkter till enskilda kunder på fastlandet. På kvarnen försöker man hålla så litet lager som möjligt och produkterna tillverkas till största delen på basis av efterfrågan.

– De ringer oss från affärerna om någon av våra produkter har tagit slut, och då byter vi sädesslag i kvarnen och sätter igång, berättar Sören om det välfungerande samarbetet med affärerna.

Kundrespons och lokalt samarbete driver framåt

Överängs kvarn har samarbetat med Varuboden på Åland alltsedan 2000-talet, när handelslaget började sin verksamhet på Åland. Det finns hela tiden av kvarnens produkter på hyllorna i handelslagets butiker.

– Vi har ingen gårdsbutik och det är ett livsvillkor för vår verksamhet att våra produkter finns på närbutikernas hyllor. Kunderna vet var de kan köpa våra produkter eller berätta om sina önskemål om nyhetsprodukter. Det här är mycket bra med tanke på vårt företag eftersom det sporrar vår produktutveckling på ett naturligt sätt hela tiden framåt, tackar Sören.

Kvarnen mal många olika sädesslag, vete, råg, spelt, emmer och enkorn och många av de här har tagits till kvarnen just på grund av att kunder önskat det. Andra av kvarnens produkter som är mycket populära är raps- och linoljan. Rapsoljan belönades också för några år sedan med guldmedalj i FM i mathantverk.

Kvarnen fortsätter att mala med Filip vid spakarna och med blicken riktad mot framtiden. Här värdesätter man det traditionella hantverket och samtidigt vågar man prova på nytt, vilket bildar en fungerande helhet. Överängs kvarn kommer att leverera lokalt producerade produkter också i fortsättningen.

 

 

Överängs kvarn

Läge: Saltvik, Åland

Ägare: Filip, Sören och Marica Karlsson

Grundat: 1992

Verksamhetsform: kvarn

Produkter: mjöl, rapsolja, linolja och pasta

Den åländska gården Mattas drivs av Jennifer Sundman och Lars-Johan Mattsson. Gården har funnits i Jennifers släkt redan länge och är en av de ursprungliga gårdarna i Finby. På gården finns det ungefär fem mjölkande kor och i det egna mejeriet, som blev klart 2015, tillverkar man bland annat yoghurt, välsmakande ostar och speciellt sommartid glass av mjölken. På gården råder en stämning av gångna tider och det är traditioner som ledsagar hela verksamheten.

 Djuren i centrum

Åtta generationer hade hunnit driva gården innan Jennifer och Lars-Johan tog över gården för ungefär fem år sedan. På gården hade det inte funnits mjölkkor på många år, utan huvudvikten hade varit odlingar av olika slag. Från allra första stund var det klart för Jennifer att det ska finnas mjölkkor och att man själv på gården ska tillverka olika produkter till försäljning av mjölken. På gården njuter fem stycken mjölkkor, Annie, Dora, Disa, Dagny och Solgnista av lata och sköna dagar. Korna mjölkas två gånger om dagen, klockan 6 och 18. Korna producerar sammanlagt ungefär 30 000 liter mjölk per år. Från maj ända fram till oktober betar korna ute.

– Vi vill erbjuda våra kor ett så bra liv som möjligt och därför håller vi exempelvis dörrarna öppna till ladugården och korna får själva bestämma var de vill fördriva sin tid. Jag har alltid varit fascinerad av mjölkkor och det stora antal varierande produkter som man kan tillverka av mjölken. På min egen gård har jag föredragit ett litet antal kor framom en stor robotladugård.  På vår gård har vi hand om hela produktionskedjan själva; vid sidan av andra grödor odlar vi foder till våra kor, mjölkar, förädlar själva mjölken till olika slag av mejeriprodukter, som vi sedan säljer i vår gårdsbutik eller i våra närbutiker. Vi kör också själva ut alla våra produkter till butikerna, berättar Jennifer om arbetet på gården.

Jordbruket, korna och mjölken är ekologiskt certifierade och korna gör ett fint jobb för den biologiska mångfalden och det vackra kulturlandskapet kring gården.  Miljöfrågor och djurens välmående ligger Jennifer och Lars-Johan varmt om hjärtat och styr verksamheten på deras gård. Gårdens el kommer exempelvis från egna solpaneler och åländsk vindkraft.

 Som i Bullerbyn

Den gammaldags gårdsmiljön med sina många byggnader, korna som betar på ängen, tre små flickor som barfota springer i kapp i den varma sommardagen. Beskrivningen är som från Bullerbyböckerna, men också samma charmiga stämning finns på Mattas gårdsmejeri. Arbetet på gården är mer en livsstil och också familjens tre döttrar får ta del av gårdens sysslor tillsammans med föräldrarna. Här lär man sig att uppskatta djuren och ser på nära håll matens väg från jord till bord.

Jennifer och Lars-Johan var inga noviser när de tog över gården. Båda är uppvuxna på en bondgård och har sedan ung ålder hjälpt till med olika slags sysslor som hör till bondgården. Det var någotsånär klart att jordbruk i någon mån skulle vara en del av deras framtid, men att det skulle komma att bli ett heltidsjobb för båda var inte självklart. Både Jennifer och Lars-Johan är agronomer till sin utbildning och tanken var att i varje fall den andra också skulle jobba någon annanstans vid sidan av jobbet på gården. Riktigt så gick det inte. Gården sysselsätter utöver Jennifer och Lars-Johan också en anställd på heltid och under högsäsongen dessutom två till tre sommarjobbare.

De lever inte endast av mjölkkorna och mejeriverksamheten utan vid sidan av det odlar de olika grödor på gården på nästan 90 hektar åker. I S-marketarna på Åland finns också ett brett sortiment av produkter från Mattas gårdsmejeri och de mest populära är yoghurten och grillosten. Alla gårdens produkter tillverkas från början till slut för hand och de innehåller inga konserveringsmedel. Produktionen är småskalig jämfört med större aktörer, men den här gårdens trumfkort är de handgjorda produkterna med äkta smak. Det är mycket viktigt att det är lokalt och därför gynnar man i produkterna, utöver den egna gårdens mjölk, åländska råvaror i den mån det finns att tillgå.

– Vi kan helt enkelt inte tillverka två helt likadana partier ost eller glass. Varje parti har sin egen variation. Grunden för hela vår verksamhet är mjölkkorna och därför har vi namngett alla våra produkter efter korna, lyfter Jennifer fram.

När sommardagarna lider mot höst och vintern kommer, tystnar arbetet på åkrarna men mejeriverksamheten kör på med full rulle året om. Gårdsbutikens besökarantal minskar från sommaren och därför är det allt viktigare att de egna produkterna också finns till salu i närbutikerna, där de landar i kunders kundkorgar. Mattas gårdsmejeri har samarbetat med Varuboden-Osla sedan 2016.

På Mattas gårdsmejeri är det viktigt att kontinuerligt utveckla sig men samtidigt uppskattar man också det gångna och traditioner. Jennifer och Lars-Johan med sina döttrar respekterar gårdens historia och har också många nya idéer som de funderar på. Här på gården, i värdefulla landskap har de skapat sig ett sätt att leva och jobba.

 

Mattas gårdsmejeri

Läge: Finby, Åland

Ägare: Jennifer Sundman och Lars-Johan Mattsson

Grundat: 2015

Verksamhetsform: mejeriverksamhet, tillverkning av mejeriprodukter och jordbruk

Produkter: mejeri- och spannmålsprodukter

Smaker, som bär minnen från somrarna hos mormor

Amalias limonadfabrik på Åland litar på råvaror från närområdet och äkta smaker. I fabriken tillverkas drygt 40 olika produkter för hand.  Tony Asumaa påbörjade verksamheten 2013 när han funderade på vad han skulle börja göra med den gamla ladugårds- och lagerbyggnaden som han ägde i Lemland. Ett år senare startade en av landets få ursprungliga limonadfabriker, Amalias limonadfabrik, sin verksamhet.

— I den gamla byggnaden på vår gård i Lemland såg jag potential för en limonadfabrik. I början av seklet var jag ju med och grundade bryggeriet Stallhagen i ett gammalt löklager. Att förverkliga visionen tog ungefär ett år, och 2014 tillverkades de första Amalias limonadflaskorna. I anslutning till fabriken öppnade vi också en butik, eftersom jag å ena sidan ville att mänskor behändigt kan köpa produkter direkt från oss, å andra sidan ville jag bygga ett besöksmål i Lemland för den lokala befolkningen och turister, berättar Tony Asumaa.

Äkta smaker av bär och frukter

Amalias limonadfabrik är Ålands enda och en av landets få riktigt genuina limonadfabriker, som tillverkar limonad på ett traditionellt hantverksmässigt sätt av inhemska bär och frukter. Doften och smaken kommer från de bär och frukter som fått mogna i skogar och trädgårdar. Inga konstgjorda tillsatsämnen som påverkar färg eller smak tillsätts i produkterna.

— Vi gör vår limonad för hand från början till slut. Tillverkningen av limonader börjar med att pressa bär och frukter. Äpplen kommer från Åland och bären i huvudsak från fastlandet. Juicehalten är tjugo procent och sedan tillsätts vatten och socker. Efter det tappas limonaden på gammaldags glasflaskor. Vi tillverkar cirka 40 olika produkter idag och förutom limonad gör vi också glögg, kolsyrat vatten, cider och andra drycker. Vi tillverkar ungefär 250 000 flaskor årligen. Vår produktion är igång året runt, men är ändå mycket säsongsbetonat. På sommaren, under den mest bråda säsongen, sysselsätter vi 2–4 personer och under resten av året arbetar 1–2 personer hos oss. Vi gör kontinuerligt utvecklingsarbete och utvecklar nya smaker. Det viktigaste för oss är ändå att smakerna är äkta. Vi har fått tack av kunderna för att smakerna bär minnen från somrarna hos mormor. Det här är just den bästa feedback vi kan få för våra produkter och det är då vi vet att vi har lyckats, sammanfattar Tony sin grundläggande produktidé.

Lokalt, som man kommer efter också längre ifrån

Limonadfabriken uppstod också delvis till en del på grund av behovet av att från butikshyllan få en limonad med smak av äkta bär och samtidigt också lokalt tillverkad. De första limonadsmakerna som tillverkades var svartvinbär, jordgubbe, blåbär och tranbär. För närvarande tillverkas det cirka 12 smaker. Redan under en längre tid har rabarber-fläderblom varit den populäraste smaken.

– Grundpelaren i hela vår verksamhet är att det är lokalt. Vår tanke är att bearbeta lokala och inhemska råvaror och göra produkter av dem lokalt här i Lemland. Vi vill sysselsätta lokalt och vi har kunnat skapa nya arbetsplatser i kommunen. Huvuddelen av våra produkter, cirka 70 procent, säljs här på Åland. Våra produkter finns i Varubodens alla tre affärer på Åland. Under sommaren frågar många turister var de kan köpa våra produkter på fastlandet. Vi jobbar hela tiden hårt för att få våra produkter på allt fler butikers hyllor också på fastlandet. Att komma in i de stora kedjornas beställningssystem är inte alltid lätt och kräver mycket arbete och marknadsföring. Lokala och genuina smaker har till vår glädje ökat i popularitet och ett växande antal uppskattar handgjorda produkter, säger Tony.

 

Framåt med söta idéer

Tonys idéer tar inte slut i första taget och han har redan under den tid limonadfabriken varit i gång, hunnit köpa en liten Mercedes-konfektfabrik och flytta den till gården. Även i tillverkningen av chokladprodukter föredrar man grädde och smör från lokala bondgårdar.

– Man måste vara kreativ och påhittig och ha mod att prova på nya saker. Vid sidan av limonadförsäljningen är det också bra att utveckla annan verksamhet, eftersom konkurrensen inom branschen är hård och dryckeshyllorna i många större affärer kan vara tiotals meter långa. Vi har valt att tillverka söta produkter som gör kundernas vardag snäppet sötare, säger Tony när han avslutar intervjun.

 

 

Amalias Limonadfabrik

Läge: Lemland, Åland

Ägare: Tony Asumaa

Grundat: 2014

Verksamhetsform: tillverkning av limonad

Produkter: limonad, kolsyrat vatten, lång drink, cider