Äkta smaker av bär från närområdet

Alla glassar är artesanprodukter och görs från början till slut för hand. Glassen finns i sex olika smaker: krusbär, rabarber, svartvinbär, jordgubbe, blåbär och lingon. Bärhalten är minst 25 procent, glassarna har inga tillsatsämnen och de är laktosfria. Smaken är äkta och just den som beskrivs på paketet. Som ingredienser använder vi inhemska och lokala bär, till exempel blåbären och lingonen plockas i de närliggande skogarna och jordgubbarna kommer från Lill-Breds bärgård i Ingå.  Rabarbern plockar Susanne själv i Svidja slotts trädgård i Sjundeå.

– Våra glassars trumfkort är äkta och rena smaker. I början när glassen endast fanns till salu i sommarcaféet, kom många långväga kunder till caféet enbart för glassen. Kunderna blev förtjusta i glassens smak. Det är en tidskrävande process att framställa glass för hand och man kan bara producera en smak per dag. Speciellt på somrarna när efterfrågan är stor skapar det här vissa utmaningar, säger Susanne.

I början producerades det glass i mycket små mängder då två halvliters portioner glass blev färdiga åt gången för caféets kunder. Senare har glassmaskinen bytts ut till en större och nu finns också glassarna till salu hos återförsäljare ända från Helsingfors till Hangö. I Varuboden-Osla har Sjundby glass funnits till salu i ABC Pickala från 2014. Susanne levererar själv sin glass till återförsäljarna, vilket innebär många körda kilometrar under året.

 

Naturen och det lokala i centrum

Naturen och lokala råvaror har alltid varit det centrala i verksamheten. Susanne driver också ett företag som producerar inkvarterings-, utflykts- och programtjänster. Då kan det på programmet finnas exempelvis paddling i natursköna landskap eller andra friluftsaktiviteter. Till paddlarnas kaffepauser hör nästan utan undantag glass och kaffe i naturens sköte. Det lokala syns också i de råvaror som används till glassen och man gynnar bär, mjölk och grädde från närområdet.

– Vi strävar också hela tiden efter att utveckla vår verksamhet i en allt mer ekologisk riktning. Det beaktar vi också i våra produktförpackningar och vi har övergått från plastbägare och -förpackningar till papp. Vi har också planer på att utvidga verksamheten, men vi vill inte göra det på bekostnad av naturen, det lokala eller smaken, påpekar Susanne.

 

Liv och rörelse i familjeföretaget

Susanne har många järn i elden när hon lotsar sitt företag SE-Action. SE-Action är ett allaktivitetsföretag som bland annat ordnar olika aktiviteter runtom i Sjundeå, allt från paddlingskurser till SUP-yoga-timmar och guidningar på Sjundby slott Susanne koordinerar hela företagsbiten, men är inte rädd för att kavla upp ärmarna och ta tag i det praktiska jobbet också. Hennes man Jani ansvarar ändå helt för glasstillverkningen. Susanne är med och utvecklar nya smaker, packar produkterna och kör ut dem till återförsäljare. Företaget sysselsätter tre egna medarbetare året runt och sommartid ungefär tio medarbetare.

Sjundby glass har lockat med sina smaker i närmare tio år, och eftersom glassen är så omtyckt kan man nu köpa den hos många återförsäljare från Helsingfors till Hangö. För Susanne har lokala och högklassiga råvaror alltid varit det viktigaste i glasstillverkningen. Även om det finns planer på att utvidga verksamheten kommer glassen alltid att produceras för hand och av lokala råvaror. Och glassfabriken kommer fortfarande att finnas på Susannes hemgård och Jani kommer fortfarande att bära ansvar för att producera de mest utsökta glassar.

 

 

Sjundby glass

Läge: Sjundeå

Ägare: Susanne Ekström

Grundat: 2012

Verksamhetsform: glasstillverkning

Produkter: Glass

Allt började från farmors grahamsmjöl

Sören är elektriker till yrket, och det var egentligen slumpen som ledde till att han började jobba som mjölnare började han i början av 1990-talet. Hans farmor bakade flitigt men klagade över att det inte längre fanns på gammalt traditionellt sätt med stenkvarn malt mjöl i butikerna. På Åland fanns inte mer en sådan kvarn, men Sörens granne råkade ha en gammal stenkvarn. Sören skred till verket. Sören som alltid har varit intresserad av olika maskiner och manicker reparerade stenkvarnen och började prova hurudant mjöl man kunde mala med den.

– Jag malde och min farmor bakade och gav respons. Som resultat av den här produktutvecklingen hade vi slutligen det perfekta grahamsmjölet. Ryktet spred sig snabbt bland farmors vänner och vi började mala allt mer till försäljning. Slumpen och behovet av traditionellt grahamsmjöl satte i gång den här verksamheten och nu har vi sysslat med det här redan i närmare trettio år, säger Sören.

Verksamheten är småskalig men känd. Under hela den tid kvarnen har varit i gång har man inte behövt satsa på marknadsföring. Produkterna har talat för sig själva och Sören med familj har alltid varit redo att prova på nya produkter om kunderna har önskat det. Vid sidan av grahamsmjöl har sortimentet under årens lopp utvidgats, och för tillfället finns det närmare tio olika mjölsorter i sortimentet och totalt närmare trettio produkter.

Traditionellt hantverk

Överängs kvarn har specialiserat sig på mjöl som produceras som traditionellt hantverk och som säljs lokalt. I kvarnen mal fortfarande den gamla stenkvarnen som funnit med sedan början och den har fått tre valskvarnar som hjälp. Verksamheten har hela tiden utgått från kunders efterfrågan, och grundtanken har varit att mala högklassigt mjöl på ett traditionellt sätt. Största delen av den spannmål som används är ekologisk. Spannmålen köps av Mats Häggblom som själv odlar mycket men också förmedlar andra åländska odlares spannmål. Grahamsmjöl och havreflingor var länge kvarnens huvudprodukter, men under senaste år har också forntida spannmål såsom spelt, emmervete och enkorn blivit populära och kvarnen har också tagit de här sorterna med i sitt sortiment.

När man mal mjöl på traditionellt hantverksmässigt sätt är jobbet långsammare och mängderna mindre än i stora kvarnjättar, men idén har aldrig varit att tävla med de stora aktörerna i pris eller mängd.

– För oss har det varit viktigare att svara på kunders önskemål och vara färdiga att prova på nya produkter. Vi vill satsa på hantverksmässigt gjorda högklassiga produkter som säljs lokalt, säger Sören om betydelsen av att det är lokalt.

Och hantverk kan man verkligen tala om i det här fallet eftersom allt jobb på kvarnen sköts av enbart familjen och inga andra anställda behövs som hjälp. När de har malt spannmålen i kvarnen, förpackas de färdiga produkterna för hand och till slut klistras produktetiketter på påsarna. Efter det lastas produkterna i bilen och körs ut till affärerna. Det är också många åländska bagerier som köper mjöl av Överängs kvarn och tidvis, speciellt nu under coronatiden har de också skickat av sina produkter till enskilda kunder på fastlandet. På kvarnen försöker man hålla så litet lager som möjligt och produkterna tillverkas till största delen på basis av efterfrågan.

– De ringer oss från affärerna om någon av våra produkter har tagit slut, och då byter vi sädesslag i kvarnen och sätter igång, berättar Sören om det välfungerande samarbetet med affärerna.

Kundrespons och lokalt samarbete driver framåt

Överängs kvarn har samarbetat med Varuboden på Åland alltsedan 2000-talet, när handelslaget började sin verksamhet på Åland. Det finns hela tiden av kvarnens produkter på hyllorna i handelslagets butiker.

– Vi har ingen gårdsbutik och det är ett livsvillkor för vår verksamhet att våra produkter finns på närbutikernas hyllor. Kunderna vet var de kan köpa våra produkter eller berätta om sina önskemål om nyhetsprodukter. Det här är mycket bra med tanke på vårt företag eftersom det sporrar vår produktutveckling på ett naturligt sätt hela tiden framåt, tackar Sören.

Kvarnen mal många olika sädesslag, vete, råg, spelt, emmer och enkorn och många av de här har tagits till kvarnen just på grund av att kunder önskat det. Andra av kvarnens produkter som är mycket populära är raps- och linoljan. Rapsoljan belönades också för några år sedan med guldmedalj i FM i mathantverk.

Kvarnen fortsätter att mala med Filip vid spakarna och med blicken riktad mot framtiden. Här värdesätter man det traditionella hantverket och samtidigt vågar man prova på nytt, vilket bildar en fungerande helhet. Överängs kvarn kommer att leverera lokalt producerade produkter också i fortsättningen.

 

Överängs kvarn

Läge: Saltvik, Åland

Ägare: Filip, Sören och Marica Karlsson

Grundat: 1992

Verksamhetsform: kvarn

Produkter: mjöl, rapsolja, linolja och pasta

Händerna stadigt i myllan

Robert har växt upp på en bondgård och odlade redan i ung ålder tillsammans med sin bror ärter och jordgubbar som hobby. I dessa tider vaknade också intresset för växthus när han sprang till mammas växthus och hämtade tomater. Växthuset fylldes av dofter från den nya skördens tomater och gurkor.

– Jag är uppvuxen på en gård och van vid att kunna skörda grönsaker från eget växthus. Som barn kunde man springa och hämta gurka, jordgubbar och ärter rakt till sin tallrik från gården. Vi började också sälja våra egna gurkor på torget, så jag har lärt mig via det praktiska.

Idag finns Robbes lilla trädgård på samma släktgård och där odlas örter, skott och sallad. Robert grundade företaget 2002 och produktionen var mycket småskalig vid den tidpunkten. I början odlades ärtskott i ett hyrt växthus på 150 kvadratmeter. I dag har odlingsarealen mångdubblats och en 1,5 hektar stor yta odlas nu året om genom att utnyttja förnybar energi och tekniska lösningar.

 

Ärtskott växte till sig och blev ett livsverk

Vår verksamhet började i början av årtusendet med att odla ärtskott som sedan såldes till restauranger och cateringföretag. Under åren började vi vid sidan av ärtskott också odla solrosskott, sedan olika örter och issallat. Örter visade sig vara hett eftertraktat och Robbes lilla trädgård är i dag inte så liten mer. I dag producerar växthusen ungefär nio procent av de krukörter som säljs i Finland. Den mest populära örten är basilika, som odlas mest tillsammans med issallaten.

– Vi ville satsa fullt på det här och se hur långt det bär. Här är vi nu i dag med trettio anställda, så visst är vi nöjda med hur det utvecklats.

För ungefär tio år sedan växte verksamheten till sig, och örter, skott och issallat transporterades från växthusen till närliggande butiker, restauranger och då pryddes nästan varje matportion på ABC-stationerna med ärtskott som odlats i Roberts växthus. För honom själv är det glädjande att se att företagets rykte som proffs på ärtskott hållits intakt.

– Ärtskott har en speciell plats hos oss, det var där vår verksamhet började. Våra ärtskott är fortfarande efterfrågade inom restaurang- och cateringbranschen, berättar Robert.

 

Lokal anknytning och mod att prova på nytt — de bärande krafterna i företaget

Lokal anknytning har alltid varit den bärande idén i Roberts verksamhet och hans produkter hittar lätt till invånarnas matbord i närområdet. Ärtskott och alla andra läckra örter och issallat som Robbes lilla trädgård odlar, finns i sortimentet i de flesta butiker på Varuboden-Oslas område i öst från Sibbo till Lovisa.

– Visst känns det extremt bra att se sina egna produkter i butikshyllan. Det är ett tecken på att det jobb vi gör syns och är värdefullt.  Samarbetet med Varuboden-Osla gör det möjligt för kunderna att bekvämt också på större enheter köpa produkter som odlats lokalt. Konkurrensen är hård, men jag anser ändå att den lokalproducerade matens popularitet har ökat de senaste åren, säger Robert.

– Många idéer har uppstått ur min okunnighet. Jag kom själv med i trädgårdsbranschen från att ha gjort något helt annat och ställde frågor som en erfaren trädgårdsmästare inte ens hade tänkt på. Genom att pröva mig fram, slutade jag med att om igen lösa nya problem. Mitt intresse för vår omgivande natur och viljan att värna om den har inneburit att vi på gården endast använder förnybara energiformer, som sol- och vindkraft. Efter många försök tog vi i bruk komposterbara påsar som vi packar produkterna i. Efter ett halvt års utvecklingsarbete kunde vi avstå från våra plastkrukor. Vi packar örterna med endast små torvbitar i påsarna. Produkten håller sig lika bra på det här sättet som om man skulle odla den i en plastkruka. Vår issallat har inte haft en kruka på länge. I den här branschen måste du ibland våga hoppa in i det okända, prova på nya saker och se vart det bär. Det finns alltid en chans att man misslyckas, men å andra sidan skulle vi inte vara i den här situationen om vi inte hade vågat prova på nya saker, förklarar Robert.

 

Läge: Lappträsk

Ägare: Robert Jordas

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Växthusodling

Produkter: ärtskott, issallat, örter

Kärleken till mat

Rigmor har alltid älskat att laga mat och speciellt den thailändska maten blev hela familjens favorit när de i början av 2000-talet besökte en Thai-restaurang som fanns i Dalsbruk. Hela familjen besökte restaurangen ofta och köpte också kryddor med sig hem av den trevliga restaurangägaren. Tyvärr stängde restaurangen och för att få thaimat, som alla i familjen gillade, började Rigmor i sitt eget kök pröva sig fram på olika maträtter inspirerade av det thailändska köket. Hon lagade ofta thailändsk mat åt familj och vänner. Succén var garanterad och ryktet om de läckra smakkombinationerna spred sig snabbt Redan då föddes tanken på att exempelvis sälja färdiga matportioner i någon form av matautomater. Tanken förverkligades inte då utan väntade på en mer lämplig tidpunkt.

– Jocke, min äldsta son, jobbade vid den tiden i skift och utbrast en gång åt mig att nu kunde du nog hitta på något så man inte alltid behöver värma samma färdigmater på jobbet. Året var 2010 och den här diskussionen blev startskottet till Rigges Thai, berättar Rigmor.

Vi beslutade oss för att laga thaimat av högklassiga inhemska råvaror och sälja som frysta portioner, som kunderna enkelt kunde värma upp hemma. I början fanns det också en hel massa pappersjobb i det nygrundade företaget och Rigmors dotter, Jonna hjälpte till exempel med att skriva olika tillståndsansökningar, att hitta lämpliga förpackningar och att designa de första produktdekalerna.  Ännu idag hjälper Jonna till att driva företaget och Rigmors man, Bo är också starkt med i verksamheten.

Alldeles i början tog båt- och maskinföretaget Kone Wuorio i Kimito Rigges Thai-portioner till salu till sitt lunchcafé. Så småningom kom försäljningen i de lokala butikerna i Kimito i gång på allvar och försäljningen har ökat jämt hela tiden. I början av det här året började Sofie Karlsson franchising-verksamheten och lanserade tre Rigges Thai-portioner till västra Nyland. Tanken är att utvidga försäljningen också till andra orter enligt samma princip under de kommande åren.

 

 Mathantverk

Exotiska smakkombinationer och högklassiga, till största delen inhemska råvaror är basen för de smakliga rätterna. All tillverkning är rent handarbete och varje råvara är vald med största noggrannhet.

– För mig har det alltid varit viktigt att känna till ursprunget till alla produkter och stöda inhemska producenter. När man vet varifrån råvaran kommer är tröskeln låg att kontakta tillverkaren och samarbetet fungerar smidigt, säger Rigmor.

Målet med verksamheten har alltid varit att laga högklassig och smaklig mat av högklassiga råvaror. Rigmor har inte kunnat konkurrera i mängder med stora tillverkare, men å andra sidan har det heller aldrig varit syftet.  Genom att pröva sig fram till en lämplig mängd chili eller vitlök har Rigmor till sist kommit fram till fungerande recept, som man ännu idag följer.

Både Rigmor och Sofie är stolta över att med sina produkter kunna komplettera butikernas sortiment av lokalt producerad färdigmat, som de i så stor mån som möjligt har kunnat använda inhemska producenters högklassiga råvaror till.

 

Med franchising-konceptet också till västra Nyland

Sofie Karlsson från Ingå blev bekant med Rigges Thai-rätterna när hon tillsammans med sin familj besökte släktingar i Kimito. Från resorna dit följde också många burkar av den goda Rigges Thaimaten med hem. För det mesta försvann burkarna från frysen rätt snabbt. Det här har alltid varit Rigges Thais konkurrensfördel, smakliga portioner av högklassiga råvaror pratar för sig och den bästa marknadsföringen har varit nöjda kunder.

– Tyvärr har de här rätterna inte funnits i en enda butik nära Ingå och under åren har jag grubblat på idén om franchising-verksamhet. Det skulle ju vara helt fantastiskt att få själv laga de här rätterna med Rigmors recept och också sälja dem i västra Nyland så att så många som möjligt fick chansen att smaka på dem. Sommaren 2020 kontaktade jag Rigmor, som alldeles från början var helt med på noterna. Hon hade också haft tankar om att få sina produkter till försäljning på ett större område, berättar Sofie.

När två flitiga kvinnor slår sina kloka huvuden ihop börjar det hända. Det tog inte ens ett halvt år från Sofies telefonsamtal till Rigmor innan de första Rigges Thai-portionerna fanns på butikshyllan i Ingå. Av Varuboden-Oslas enheter levererar Sofie för tillfället produkter till försäljning till Kyrkslätt Prisma och Ingå S-market. Hon har också som mål att snart ha produkter på andra Varuboden-Oslas enheter i västra Nyland.

Sofie tillagar produkterna i Västankvarns skolkök. Ungefär tre dagar i veckan tillagar hon rätter på det sätt Rigmor har lärt henne. Väl utvalda råvaror, kryddor i rätt proportion och på samma sätt skurna kycklingfiléer som Rigmor lärde, garanterar att portionerna smakar lika som de som tillagas i Kimito. På hösten övade Sofie på att laga rätterna innan hon började marknadsföra dem till butiker.  Sofie berättar att också det hur portionerna ska packas, krävde en del övning i början. Nu när verksamheten ännu är i startgroparna, tillagar Sofie produkter till försäljning på basis av efterfrågan. Hon har också ett litet lager och då kan hon genast fylla på i butikerna om det behövs. Under den första månaden såldes närmare 100 paket Rigges Thai i Kyrkslätt Prisma och i Ingå S-market var motsvarande mängd närmare 30. Sofie har nu i början endast marknadsfört produkterna på sociala medier och hon hoppas att så många som möjligt skulle prova på thaimatsportionerna och på sätt kunde hitta ett lokalt alternativ i frysdiskens sortiment.

Kryddade rätter i många smaker också i framtiden

I sortimentet finns nu portioner i fem olika smaker. Smakliga grönsaker, mycket kryddor och en rejäl portion med vitlök och till sist kyckling. Portionerna är kryddstarka och chilin ger extra sting. Den mest sålda produkten är Basil chicken som inte är den allra kryddstarkaste. Chili chicken igen gillar barnfamiljer eftersom den har minst chili men har andra smaker från det thailändska köket Två nya rätter är också under arbete och en av dessa kommer att vara vegetariskt.

Tio år med Rigges Thai har gått snabbt och mycket har ändrat längs vägen. Rigmor och hennes man har nått pensionsåldern och gårdens alla åkrar är redan utarrenderade, Rigges Thai fungerar som tidigare och Rigmor säger att det är en slags hobby så här som pensionär att driva företaget. Hennes mat har fått en trogen kundkrets och därför är det bra att verksamheten kan fortsätta i och med franchising-konceptet.

– Jag tycker att det är underbart att mina maträtter har varit så omtyckta och jag vill inte att mina recept ligger i skåp och glöms bort om jag inte längre som pensionär tillagar thaimat till försäljning i samma mängder som tidigare. Det är härligt att se unga företagare som Sofie som för mitt livsverk vidare med stor entusiasm, säger Rigmor till slut.

 

 

Rigges Thai

Läge: Kimito, ett franchisingställe i Ingå

Ägare: Rigmor och Bo Tuominen

Grundat: år 2010

Verksamhetsform: tillreder färdigmat

Produkter: thaimat-portioner

Passion för choklad

 När man öppnar dörren till den Lilla chokladfabriken som finns på industriområdet i Borgå stiger man in till alla chokladälskares paradis. Här tillverkas choklad från början till slut för hand. Smakkombinationerna står chokladfabrikens ägare, Peter Westerlund för. Han har lotsat familjeföretaget redan i femton år och har fortfarande så mycket idéer att alla knappast hinner förverkligas.  Företaget, som Peter grundade för att själv ha en arbetsplats efter att ha varit några år hemma och skött sin son, har under åren nått en stor popularitet bland alla chokladälskare. Under de brådaste åren sysselsatte företaget rejält över tio personer och i sortimentet fanns över 80 olika slags chokladkonfekt.

 Drömmarna blev verklighet

 År 2005 tog Peter Westerlund hand om sitt yngsta barn hemma och grubblade över vad han skulle göra när det igen var dags att återgå till arbetet.

– Jag kan säga att den Lilla chokladfabriken faktiskt kom till för att jag helt enkelt behövde en arbetsplats, skrattar Peter. Vem kunde ha gissat att femton år senare är denna dröm ett av de få ställen i Finland där chokladen görs för hand och hit kommer långväga gäster för att köpa av läckerheterna.

Chokladfabriken fanns först på nedervåningen i Peters hem. Det idylliska läget intill Borgå domkyrka visade sig vara ett ypperligt ställe att ha en liten chokladaffär på. En ringlande kö av kunder på affärens trappa var en bekant syn speciellt under turistsäsongen. I den pyttelilla affären fick inte många kunder plats på samma gång. Men det var värt att köa för något gott. Bakom affärslokalen, i en liten 25 kvadratmeter stor produktionslokal tillverkade Peter den mest utsökta chokladkonfekten och hustrun Miia stod allt oftare bakom butiksdisken och betjänade kunder.

– Det var en dröm som gick i uppfyllelse och blev en slags livsstil. Bakom disken och vid sidan av chokladtillverkning har vi läst läxor med barnen och gått igenom dagens händelser. Hela familjen har varit med i chokladfabrikens olika skeden och både dottern och sonen har båda hjälpt till här, berättar Peter om familjens betydelse i att driva chokladfabriken.

 

Bönor och en generös dos handarbete

Peter var ingen novis när han väl började med sin egen affär. Före det hade han avlagt en köksmästarutbildning och jobbat många år med desserter. Under de år han arbetade utomlands blev han bekant med choklad och den kom att bli en slags passion.

– Jag ville göra högklassig choklad från början till slut för hand. Råvarorna, kakaobönorna, kommer från noggrant utvalda odlare i Brasilien och Madagaskar. Vi har inga mellanhänder, utan jag köper bönorna direkt från odlarna. Det är viktigt för mig att veta i vilka förhållanden bönorna växer och jordbrukarna arbetar.  Odlarna kan skörda bönor två gånger om året. Storleken och kvaliteten på skörden beror i hög grad på väder och skadedjur. Odlarna är mycket noggranna med kvaliteten och sitt rykte och skickar inte bönor som inte uppfyller de kvalitetskriterier som ställs upp. När det gäller andra ingredienser, som exempelvis bär, försöker jag så mycket som möjligt gynna inhemskt och sådant som växer nära, säger Peter. I fabriken producerar Peter närmare 20 olika slags chokladkakor, chokladkonfekt, chokladkross, chokladkaffe och te.

Från bönor till färdig produkt

Den Lilla chokladfabriken tillverkar nästan alla sina chokladprodukter för hand ända från bönor. Det innebär att Peter går igenom varje böna och sorterar dem. Efter att bönorna är sorterade rostas de och sedan krossas de och skal och nibs skiljs åt.  Efter det mal Peter nibsen i en stenkvarn under flera dagars tid.

– På det här sättet framställer vi chokladmassa, som ännu lagras ungefär tre månader innan man kan börja tillverka konfekt eller chokladkakor av den. Chokladkakorna och konfekten smaksätter jag exempelvis med säsongens bär och det här att få kombinera olika smaker tycker jag är det bästa skedet i chokladtillverkningen. Choklad är en svår råvara att bearbeta och att temperera choklad är ett speciellt viktigt steg. Få kunder kan föreställa sig hur lång processen kring chokladtillverkning egentligen är. Det innebär också att när vi kört i mål med julens chokladförsäljning så börjar vi redan planera nästa jul, berättar Peter.

Tillbaka till den ursprungliga visionen

 För ungefär tre år sedan flyttade den Lilla chokladfabriken sin verksamhet till Konstfabriken i Borgå, och då togs fabriksbesök med som en ny grej. Tillverkningen av konfekt blev på paus eftersom utrymmena var så begränsade.

– Under de här åren satsade jag speciellt mycket på Bean-to-bar (från böna till chokladkaka) produktionen och vårt produktsortiment växte inom det området. Jag deltog också i många internationella tävlingar och fick motta priser för mitt arbete. Det övertygade mig om att jag höll på att föra företaget i rätt riktning. I den senaste tävlingen, International Chocolate Awards 2019, kammade vi hem en brons- och silvermedalj, berättar Peter.

I början av 2020 packades flyttlasset igen, och den Lilla chokladfabriken flyttade till nya, större lokaliteter i Östermalm i Borgå. Nu finns det mycket mer rum än det 25 kvadratmeter stora utrymme där chokladen tillverkades under de första åren. Nu har vi en 180 m² stor lokal att tillverka och förpacka choklad på och i anslutning till fabriken finns också en liten affär och ett café.

– Nu har vi återtagit konfekt till vårt sortiment och nästan alla våra produkter är veganska.  Med Varuboden-Osla har vi samarbetat i ungefär tre år och ett omfattande sortiment av våra produkter finns i S-market Näse i Borgå. Även om vi har en egen fabriksbutik så är det viktigt för oss att kunderna också enkelt kan köpa av våra produkter exempelvis i samband med sitt butiksbesök. Lokal anknytning och äkta smaker styr fortfarande vår verksamhet, säger Peter.

 

 

Lilla chokladfabriken

Läge: Borgå

Ägare: Peter Westerlund

Grundat: 2005

Verksamhetsform: chokladproduktion

Produkter: chokladkonfekt, chokladkakor, chokladkross, chokladkaffe, chokladte, chokladmuffins

Vårt dagliga bröd

I Pojo i västra Nyland finns Diana Nyberg Lindholms och Olle Lindholms livsverk, bageriet Backers Baker. Här är det rena råvaror som gäller och alltsedan 2010 är allt matbröd som bakas ekologiskt. Olle började sin bagarkarriär redan i början av 1970-talet. Med den yrkeskunskap han nått under åren bakas idag ett tiotal olika produkter till försäljning till de närliggande butikerna. Backers produkter säljs också i Sverige där, de har fått sin egen trogna kundkrets.

Långa anor

På hemgården i Snappertuna tyckte Olles pappa om att baka och det var han som bakade nästan allt matbröd i hemmet. Olles väg till bagare tog i början några omvägar när hans ursprungliga tanke vara att studera till kock. År 1973 var det många som sökte in till kocklinjen på Västra Nylands yrkesskola, och Olle blev inte antagen. Kanske bra så att slumpen avgjorde och Olle hittade sin plats vid bakbordet.

– Jag var helt jätte besviken över att jag inte kom in på kocklinjen. Men någonting måste man ju göra och jag fick jobb samma sommar på bageriet Danskt bröd som fanns i Karis. Där jobbade jag ungefär i fyra år och det var då jag lärde mig det mesta om bagaryrket och då tändes också gnistan för att göra välsmakande bröd som ett slags hantverk.

Kärleken och bättre löner förde Olle till Sverige för närmare 20 år. Olle började genast jobba på ett bageri när han flyttade till Sverige, men fick mycket snabbt märka att bakandet inte var något “hantverk” i ett så stort bageri. Allt gick mer ut på att jobba med maskiner. För Olle som uppskattade att jobba med sina händer och se resultatet av det, var det här inte alls det han var ute efter som bagare. Olle sadlade om och jobbade några år på en såg.

– År 1984 startade vi med Diana vårt första egna företag och drev i ungefär tio år ett bagericafé i Västerås. Sedan packade vi vårt flyttlass och återvände för att börja lotsa min hemgård Backers. Jag har ändå bakandet i blodet och efter bara några år köpte vi Ackermans bageri invid torget i Ekenäs och ett år senare  Ekenäs Bröd i Dragsvik. Här började Backers Bakers saga, berättar Olle om hur företaget föddes.

 

Ekologiskt artesanbröd

Familjeföretaget Backers Baker har redan i över 20 års tid bakat välsmakande matbröd och kaffebröd. Då det kommer till råvaror gynnar man så långt som möjligt närområdets producenter. Från och med 2010 bakas allt matbröd ekologiskt och målet för nästa år är att alla produkter, också kaffebrödet, ska vara ekologiskt. En av Backers mest populära produkter är maltlimpa och speciellt inför jul säljer man stora mängder av dem. Företaget sysselsätter åtta personer och två egna bilar transporterar tre gånger i veckan produkter till försäljning till butiker från Hangö till Helsingfors. Till Varuboden-Oslas butiker på det västra verksamhetsområdet har Backers levererat sina produkter till försäljning alltsedan 1996. Det lokala är en av Backers grundpelare. Å ena sidan är den lokala marknaden viktig. Det är ju för de lokala invånarna man ändå från början har velat erbjuda mångsidiga, närproducerade och högklassiga bröd och bullar.

– Å andra sidan innebär det också att vi arbetar lokalt och skapar arbetsplatser på området, säger Olles och Dianas son Gustaf, som precis börjat delta i lotsandet av familjeföretaget.

Största delen av recepten är Olles verk och har följt med en lång bit på vägen. Nya produkter introduceras nu och då på marknaden, men produktutveckling är en lång process före den slutliga produkten finns på butikshyllan och kunder kan plocka den i sin kundkorg. På basis av respons och försäljningssiffror har de bröd som funnits med sen början intagit sin trogna plats hos kunderna och de här bröden bakar man ännu idag i stora mängder. Allt görs för hand och alla bröd har sin egen karaktär. Degbitarna till varje bröd vägs, men då de bakas ut får det färdiga brödet sin egen prägel av bagaren.

Ett företag i tiden

Finländskt bröd har ett bra rykte. Det har långa anor och det är välsmakande och näringsrikt. Det har alltid legat Olle och Diana nära hjärtat att göra välsmakande, ekologiskt bröd av högklassiga råvaror. De har följt med trender men ändå värnat om den traditionsrika baktraditionen. De har inte heller varit rädda att ta in ny teknik i företaget som exempelvis jäsningsskåp med frys- och upptiningsfunktion eller toppmoderna ugnar, vilkas uppvärmningsånga kan tas till vara och utnyttjas så att den värmer upp bageriets bruksvatten och det vatten som finns i golvvärmesystemet. Det viktigaste är ändå det att man inte gör kompromisser då det gäller själv hantverket, allt bakas för hand precis som i Olles barndomshem.

 

Backers Baker Oy

Läge: Pojo

Ägare: Diana Nyberg Lindholm och Olle Lindholm

Grundat: 1996

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och kaffebröd

Smaker, som bär minnen från somrarna hos mormor

Amalias limonadfabrik på Åland litar på råvaror från närområdet och äkta smaker. I fabriken tillverkas drygt 40 olika produkter för hand.  Tony Asumaa påbörjade verksamheten 2013 när han funderade på vad han skulle börja göra med den gamla ladugårds- och lagerbyggnaden som han ägde i Lemland. Ett år senare startade en av landets få ursprungliga limonadfabriker, Amalias limonadfabrik, sin verksamhet.

— I den gamla byggnaden på vår gård i Lemland såg jag potential för en limonadfabrik. I början av seklet var jag ju med och grundade bryggeriet Stallhagen i ett gammalt löklager. Att förverkliga visionen tog ungefär ett år, och 2014 tillverkades de första Amalias limonadflaskorna. I anslutning till fabriken öppnade vi också en butik, eftersom jag å ena sidan ville att mänskor behändigt kan köpa produkter direkt från oss, å andra sidan ville jag bygga ett besöksmål i Lemland för den lokala befolkningen och turister, berättar Tony Asumaa.

Äkta smaker av bär och frukter

Amalias limonadfabrik är Ålands enda och en av landets få riktigt genuina limonadfabriker, som tillverkar limonad på ett traditionellt hantverksmässigt sätt av inhemska bär och frukter. Doften och smaken kommer från de bär och frukter som fått mogna i skogar och trädgårdar. Inga konstgjorda tillsatsämnen som påverkar färg eller smak tillsätts i produkterna.

— Vi gör vår limonad för hand från början till slut. Tillverkningen av limonader börjar med att pressa bär och frukter. Äpplen kommer från Åland och bären i huvudsak från fastlandet. Juicehalten är tjugo procent och sedan tillsätts vatten och socker. Efter det tappas limonaden på gammaldags glasflaskor. Vi tillverkar cirka 40 olika produkter idag och förutom limonad gör vi också glögg, kolsyrat vatten, cider och andra drycker. Vi tillverkar ungefär 250 000 flaskor årligen. Vår produktion är igång året runt, men är ändå mycket säsongsbetonat. På sommaren, under den mest bråda säsongen, sysselsätter vi 2–4 personer och under resten av året arbetar 1–2 personer hos oss. Vi gör kontinuerligt utvecklingsarbete och utvecklar nya smaker. Det viktigaste för oss är ändå att smakerna är äkta. Vi har fått tack av kunderna för att smakerna bär minnen från somrarna hos mormor. Det här är just den bästa feedback vi kan få för våra produkter och det är då vi vet att vi har lyckats, sammanfattar Tony sin grundläggande produktidé.

Lokalt, som man kommer efter också längre ifrån

Limonadfabriken uppstod också delvis till en del på grund av behovet av att från butikshyllan få en limonad med smak av äkta bär och samtidigt också lokalt tillverkad. De första limonadsmakerna som tillverkades var svartvinbär, jordgubbe, blåbär och tranbär. För närvarande tillverkas det cirka 12 smaker. Redan under en längre tid har rabarber-fläderblom varit den populäraste smaken.

– Grundpelaren i hela vår verksamhet är att det är lokalt. Vår tanke är att bearbeta lokala och inhemska råvaror och göra produkter av dem lokalt här i Lemland. Vi vill sysselsätta lokalt och vi har kunnat skapa nya arbetsplatser i kommunen. Huvuddelen av våra produkter, cirka 70 procent, säljs här på Åland. Våra produkter finns i Varubodens alla tre affärer på Åland. Under sommaren frågar många turister var de kan köpa våra produkter på fastlandet. Vi jobbar hela tiden hårt för att få våra produkter på allt fler butikers hyllor också på fastlandet. Att komma in i de stora kedjornas beställningssystem är inte alltid lätt och kräver mycket arbete och marknadsföring. Lokala och genuina smaker har till vår glädje ökat i popularitet och ett växande antal uppskattar handgjorda produkter, säger Tony.

 

Framåt med söta idéer

Tonys idéer tar inte slut i första taget och han har redan under den tid limonadfabriken varit i gång, hunnit köpa en liten Mercedes-konfektfabrik och flytta den till gården. Även i tillverkningen av chokladprodukter föredrar man grädde och smör från lokala bondgårdar.

– Man måste vara kreativ och påhittig och ha mod att prova på nya saker. Vid sidan av limonadförsäljningen är det också bra att utveckla annan verksamhet, eftersom konkurrensen inom branschen är hård och dryckeshyllorna i många större affärer kan vara tiotals meter långa. Vi har valt att tillverka söta produkter som gör kundernas vardag snäppet sötare, säger Tony när han avslutar intervjun.

 

Amalias Limonadfabrik

Läge: Lemland, Åland

Ägare: Tony Asumaa

Grundat: 2014

Verksamhetsform: tillverkning av limonad

Produkter: limonad, kolsyrat vatten, lång drink, cider

Från jord till bord

Malmgård som är beläget i Lovisa i östra Nyland har långa anor och gården har idkat jordbruk alltsedan 1600-talet. På gården odlar man ekologiskt och huvudprodukten är havre. Malmgård har också specialiserat sig på forntida vete. Malmgård bedriver vid sidan av jordbruk också turism, ölproduktion och skogsbruk. Gården har gått i familjen Creutz ägo sedan gården grundades och för tillfället lotsar Henrik Creutz verksamheten.

 

Åkrarna som arbetsbord

Malmgård övergick till ekologiskt jordbruk redan 1995. I Finland fanns vid den tidpunkten endast tio ekologiska gårdar förutom Malmgård. Att respektera miljövärden och undvika bekämpningsmedel i jordbruket har burit långt men också krävt otaliga arbetstimmar mekanisk bearbetning av jorden och försök på olika odlingssorter.

– Eftersom vi inte använder bekämpningsmedel är våra odlingsväxter något tåligare än andra sorter men kräver lite mer av jordmånen. Idag är vår totala odlingsyta ungefär 450 hektar och förutom havre har vi specialiserat oss på gamla vetesorter så som exempelvis spelt, emmervete och enkorn. Forntida spannmål kan man inte odla på traditionella sätt eftersom de inte tål bekämpningsmedel, berättar Henrik Creutz

Att odla är även en slags livsstil, där bonden som jobbar på åkrarna i själva verket är rätt så beroende av väder och vind och andra yttre faktorer då hens arbetsbord består av åkrar. Den finländska naturen sätter ramarna för verksamheten och dem följer man. I det här jobbet ser man ändå resultatet av sitt jobb senast på hösten då de mogna sädesfälten svajar i vinden. Henrik anser också att det är mycket viktigt att man känner till varifrån råvarorna kommer.

– Vi känner exakt till våra produkters väg från fältet till butikshyllan. För oss är det viktigt att konsumenterna får just det vi lovar, och därför måste vi som jordbrukare veta varifrån våra råvaror kommer. När säden är tröskad körs den till vår egen tork och därifrån till kvarnen för att malas. Vi har två mjölnare i närheten som vi samarbetar med. Från kvarnen körs de färdiga produkterna tillbaka till gården och här packar vi dem och säljer i vår gårdsbutik eller kör ut till butiker för att säljas, berättar Henrik kort om sädens väg från fältet till matbordet.

Vi lyssnar på kunderna

Malmgårds ekologiska jordbruk har långa anor vilket också mängden trogna kunder är ett starkt bevis på. Enligt Henrik är ett av det viktigaste att lyssna på kunder och deras önskemål. Utgående det här utvecklas också gårdens verksamhet och produktsortiment.

– Det är speciellt kunderna som kommer med nya idéer och vi för en kontinuerlig diskussion med dem. Vi strävar efter att hitta nya lämpliga sorter som också våra kunder gillar. Det här är ett långsiktigt jobb och inga garantier finns om hur slutresultatet kommer att bli. Det tar lång tid att pröva sig fram med en ny sort, jordmånen ska vara den rätta och det finns också alltid en chans att det misslyckas. I den här branschen måste man ändå vara modig och pröva på nytt, poängterar Henrik.

På egen hand går det inte att driva en gård som denna och för tillfället jobbar ungefär 10 personer på Malmgård med olika jobb inom jordbruket och även i packeriet och gårdsbutiken. Då det är säsong anställer man extra arbetskraft för att hjälpa till med de olika sysslorna på gården.

 

Nya smakupplevelser

En av Malmgårds mest populära produkter är emmervete, som kräver en lite längre växtperiod och mognar något senare än andra sorter. Forntida spannmål har under senaste år ökat i popularitet och de används mångsidigt i såväl matlagning som bakning. Malmgård har under årens lopp specialiserat sig på de här forntida spannmålen och på åkrarna odlas idag enkorn, spelt och emmervete. Enkorn är den äldsta sorten av de här tre. De gamla sädesslagen har mer smak och näringsämnen än nyare sorter. Till en del förklaras det här säkert med att de äldre sorterna har en längre växtperiod. Malmgårds produkter finns i många av Varuboden-Oslas butiker i östra Nyland.

– För drygt tio år sedan började vi utvidga vår återförsäljning, och Varuboden-Osla var en av våra första återförsäljare. Det är bra att våra kunder också hittar våra produkter på butikshyllan i sin närbutik och för oss är ett sådant här samarbete livsviktigt, berättar Henrik om samarbetets betydelse.

Att odla ekologiskt och att utveckla verksamheten är drivkraften bakom Malmgård. Genom att lyssna till miljön och kunderna har Malmgård förtjänstfullt lotsat fram sin verksamhet i över 25 år inom ekologiskt jordbruk.

 

Malmgård

Läge: Lovisa

Ägs av: Ägs av släkten Creutz

Grundat: 1606

Verksamhetsform: jord- och skogsbruk, turism, bryggeriprodukter

Produkter: spannmålsprodukter och bryggeriprodukter