Djur och miljö nära hjärtat

Djuren och att driva gården ligger både Ann och Henrik nära hjärtat. Nyckelord för verksamheten är långsiktighet och hållbarhet. På gården odlas också foder åt djuren och på sommaren går boskapen på grönbete. Och vilka sommarvyer de får beta i! De njuter av lata dagar vid havet och dricker havsvatten och äter gräs och vilda örter. Djuren gör också gott för naturens mångfald och landskapet. De håller det ungefär 55 hektar stora ängsområdet fritt från sly och låg vegetation.

– Djuren och deras välmående har alltid varit viktigt för oss och därför vill vi erbjuda våra egna djur ett så bra liv som möjligt, säger Ann.

Gårdens kor föds upp för köttets skull och vid ungefär 15–18 månaders ålder slaktas de. För Ann och Henrik är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, havsvatten och färskt gräs. När det sedan blir dags för slakt öppnar Ann och Henrik grinden och korna får i sin egen takt gå ombord på slaktbilen. Henrik är alltid med och ger ännu korna en sista krafsning och hjälper dem i bilen.  Färden till slakteriet är också så kort som möjligt, endast lite över 30 kilometer, och djuren hinner aldrig stressa upp sig på den tiden.

– Vi har jobbat mycket för att våra djur ska ha ett bra liv och vi vill också att mänskor som är intresserade av vår gård har möjlighet att komma och se hur vi jobbar. Vi deltar varje höst i Skördefesten och under den helgen i september har vi olika program på gården och vi har en massa besökare. Men också annars vill vi hålla våra dörrar öppna och man får gärna kontakta oss om besök, berättar Ann.

 

En historisk gård fylld av liv

Bolstaholms historia sträcker sig ända till 1400-talet och gårdens nuvarande huvudbyggnad, som Ann och Henrik bor i är från 1850-talet.  Här möts historia och nutid och skapar utmärkta förhållanden för att föda upp boskap. När vi besöker gården en dag i juni för att göra intervjun och ta bilder doftar det härligt av lavendel och trädgården utstrålar fortfarande en stämning från gångna tider.  Bredvid huvudbyggnaden finns styckeriet, och där jobbar Tommy, som är den enda anställda på gården. Han har över trettio års erfarenhet av att stycka kött och har trivts på Bolstaholm i redan närmare 12 år. Efter slakten kommer köttet tillbaka till gården, där det hängs och styckas. Kunderna kan köpa kött direkt från gården eller från deras webbutik. Ett stort antal produkter så som hamburgerbiffar, medwurst, kryddblandningar och marinader kan man exempelvis köpa från S-market i Godby och i Varuboden City i Mariehamn finns deras kryddblandningar till salu.

– Vi har samarbetat med Varuboden-Osla alltsedan 2017 när handelslaget öppnade sin nya enhet Varuboden City i centrum av Mariehamn. I och med det här tog också butiken i Godby av våra produkter till försäljning. Med tanke på vårt arbete är det mycket viktigt att det finns av våra produkter också i närbutikernas sortiment och då kan kunderna köpa våra produkter vid sidan av sina andra dagliga butiksuppköp, betonar Ann vikten av kundbetjäning i deras verksamhet.

Nära huvudbyggnaden finns också ladugården vars ursprungsdel är ända från 1700-talet.  I ladugårdsbyggnaden av tegel finns egna avdelningar för tjurarna, kalvarna och korna. När korna ska kalva har de egna kalvningsboxar där kon och kalven får vara ifred och bekanta sig med varandra innan de några dagar senare släpps med de andra korna och kalvarna. När kalvarna är ett halvår gamla och är könsmogna skiljs de åt från sin mamma. Kvigorna och tjurarna har egna avdelningar i ladugården. Här får de växa tills de är ungefär 1–1,5 år gamla. I ladugården får djuren röra sig fritt på sina egna avdelningar och det finns hela tiden fri tillgång till ensilage och krossad spannmål vid foderbordet. Vanligen släpps djuren ut på grönbete när det blir maj och då ordnar också gården ofta öppet hus.  Och visst är det en glad syn man möter, när en stor skock djur kilar iväg på det gröna vårbetet efter en lång vinter. Betesmarkerna finns på några kilometers avstånd från gården.

På Bolstaholms gård är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och att det är lokalt. Anns och Henriks livsverk är bland de här djuren och de utgår alltid från djuren och miljön. Det är något de inte ger avkall på. Här har både djur och mänskor de bästa förhållanden att leva och vara.

 

 

 

Bolstaholms gård

Läge: Geta, Åland

Ägare: Ann och Henrik Sundberg

Grundat: 1400-talet

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter

”Jordbruk är en livsstil”

Husbonden Matti Kipinoinen på Hulta gård har sedan liten pojke deltagit i jobbet på jordbruket och fått beundra sina händers verk när potatisen växt på de stora åkrarna invid hemgården. På de mullrika åkrarna börjar de grönskande potatisblasten sträcka sig mot värmen när försommarsolen kastar sitt sken. Den tidiga potatisen tas upp redan under midsommarveckan och från det framåt går potatisupptagningsmaskinerna nästan oavbrutet. Säsongens sista potatisar tas vanligtvis upp i slutet av oktober. Potatisodling kräver mycket arbete och är mycket beroende av andra yttre faktorer. Först när säsongen är gång vet man hurdan skörden ser ut. Länge var ägg Hulta gårds huvudprodukt och de såldes direkt till butiker. Potatis började odlas på gården i början på 1970-talet.

– Jag minns hur jag som liten grabb fick åka med min pappa och leverera ägg och potatis till butiker. Jag minns ännu mycket väl den härliga doften av apelsiner när vi öppnade kylrummens dörrar.  Samarbetet med marketcheferna förlöpte smidigt redan då och jag fick också själv ännu jobba med många av dem när jag tog över gården 1997, berättar Matti.

Jordbruk är arbete man gör alla dagar och arbetet tar inte slut när den sista potatisen tas upp. Vintertid är husbonden och de anställda på Hulta gård mycket sysselsatt med att förpacka potatis, förbereda beställningar och transportera produkter till butikerna. Arbetsmängden är rätt så stor på en så här stor gård och gården sysselsätter tre medarbetare året runt. Dessutom hjälper familjens tre söner till på gården så mycket de hinner vid sidan om sina studier.

Hulta gårds potatis växer i mullrik jord fylld av näringsämnen. Gödslingsmedel används det måttligt.

 

I tre generationer

Hulta gård härstammar ända från 1950-talet när Mattis farfar efter kriget hittade en gård åt sig efter att han hade vart tvungen att lämna sin hemgård i Karelen. Redan då odlades det potatis till eget bruk. När Mattis pappa tog över gården odlades potatis också till försäljning även om äggproduktionen då var i huvudrollen. Matti lärde sig redan som liten pojke när han hjälpte till sin pappa nästan allt om potatisodling och att driva en gård, men ännu finns det mycket att lära sig. Arbetsmaskiner och förpackningsteknik som jämt utvecklas och nya potatissorter som kommer ut på marknaden garanterar att det finns något nytt att lära sig.

– Det har alltid varit viktigt för mig att värna om den här gården som har gått i vår släkt. På samma sätt som jag i tiderna fick lära mig av min pappa och följa med livet på gården vill jag också fostra våra tre egna söner. Också de har växt upp med de olika sysslorna på den här gården och fått iaktta vårens nattfrost, potatisens olika blomningsskeden på sommaren och på hösten skörden som åkrarna ger.

Under årtiondenas lopp har gårdens verksamhet utformats alltid enligt den husbonde som hållit i tömmarna. Verksamheten har utvecklats och under Mattis tid har potatisförpackandet automatiserats och lagerutrymmen byggts ut. Allt har gjorts med fullt stöd från den föregående husbonden och med tanken att verksamheten måste utvecklas om man ska klara sig. Familjens tre söner är med och hjälper med olika sysslor på gården och de två äldsta av dem studerar jordbruk.

 

Nytt lyft för en gammal knöl

Potatis har funnits på finländarnas matbord redan länge. Tidvis har nya mattrender, så som när pasta och ris blev allt vanligare i vår matkultur, för en tid fått potatisens popularitet att vackla. I och med den traditionella husmanskostens uppsving ser man nu igen mer potatis i finländarnas kundkorgar. På Hulta gård odlas ungefär tio olika potatissorter, både tidig potatis och vinterpotatis. De mest populära sorterna är Annabelle och av de äldre sorterna Nicola och Timo.  Största delen av gårdens potatis säljs till butiker, riktigt små så kallade andraklass potatisar säljs till livsmedelsindustrin.  Med vårt handelslag har Hulta gård samarbetat redan länge, ända sedan 19xx-talet. Gårdens potatis finns att köpa i våra enheter i Sjundeå, Karis, Pojo, Hangö, Veikkola, Tenala och Ekenäs och i Kyrkslätt Prisma.

Det är rätt krävande att förvara potatis, den tål inte ljus och den optimala förvaringstemperaturen är ungefär 4 grader. I butikerna kan det vara svårt att uppfylla de här kraven. Därför levereras det potatis till butikerna två gånger, ibland också tre gånger i veckan.  Före det här har potatisens färd från åkrarna på Hulta gård varit mångskiftande. På gården ståtar tre stora lagerutrymmen där det är svalt och framför allt mörkt. Vinterpotatisen som tas upp från åkern måste först torkas. I lagren förvaras potatisen i stora trälådor. En trälåda rymmer upp till 700 kilo potatis. En datorstyrd ventilation mäter lagerutrymmets förhållanden och reglerar mängden luft som tas in. När potatisen är torkad sänks temperaturen. Från lagret packas potatisen alltid enligt beställning och i butiken säljs de bland annat i en och två kilos påsar och lösvikt. Ett arbetsmoment är att borsta eller tvätta potatisen och efter det åker potatisen längs ett band för att sättas på påsar. Butikens beställning packas Sedan packas butikens beställning och körs ut till butikerna med gårdens lastbilar.

– Jag har velat fortsätta samarbetet med butikerna med samma tanke som min pappa i tiderna.  Butikerna i vårt närområde möjliggör för sin del vår näringsgren och då kan v för vår del erbjuda jobb på vårt område. Lokal producerat som bäst är det när vi tar upp tidig potatis här på vår gård och redan två timmar senare finns de i närbutiken så att kunderna kan köpa dem, summerar Matti betydelsen av lokal mat.

 

 

Hulta gård

Läge: Tenala

Ägare: Matti Kipinoinen

Grundat: På 1950-talet

Verksamhetsform: potatisodling

Produkter: potatis

Åland – Äppelodlarnas paradis

På Åland är tillväxtförhållandena gynnsamma för äppelodling och omkring 70 procent av alla inhemska äpplen som säljs i Finland kommer från Åland. Äpplena utvecklar fantastisk smak och arom under de soliga somrarna och skärgårdens svala vår och den långa, milda hösten.

– I Finland får man inte heller efterbehandla äpplen och det är just renheten vi kan konkurrera med. Här växer äpplena i den rena skärgårdsluften, de bevattnas med fräscht vatten från våra insjöar och vi använder miljövänliga och naturliga bekämpningsmetoder, berättar Annika.

Alla äppelodlingar på Åland är IP-baserade så också Karl-Ers. Det här betyder att odlingen står mellan ekologisk och konventionell odling.  I den här odlingsformen tar man stor hänsyn till miljön. Gödsling, bevattning och bekämpning av växtsjukdomar baserar sig på ett verkligt behov och när de väljer nya äppelsorter fäster de uppmärksamhet vid att de är motståndskraftiga mot växtsjukdomar och skadeinsekter.

 

Äppelträd så långt ögat kan nå

På Karl-Ers odlar man äpplen, päron och jordgubbar på en areal på 50 hektar. Äpplena står ändå i centrum och det finns hela 120 000 äppelträd. På gården finns det 14 000 päronträd och jordgubbar odlas på ett 3 hektar stort område. På våren förgylls omgivningen av långa rader av blommande äppelträd och luften fylls av flitiga bins surrande.

Kring midsommar plockas de första jordgubbarna på gården. I augusti mognar i sin tur de första äpplena och päronen, och skördesäsongen kör i gång på allvar. Under hösten är det bråda tider för äppelodlaren.  Ungefär hundratusen fruktträd ska skördas, och frukterna ska tvättas och lagras.  Alla frukter plockas för hand i väskor som bärs på axeln. På gården jobbar tio personer året runt och när frukterna ska plockas behövs det mer hjälpande händer. Då jobbar närmare 40 personer på gården med att skörda frukter. Skördetiden sträcker sig fram till slutet av oktober.

– Som bäst är vår äppelskörd över en miljon kilo äpplen. Det är många saker som inverkar på skörden och det ligger inte alltid våra händer hurudan skörden blir. Det är i stor mån väder och tillväxtförhållanden som styr vår verksamhet, säger Annika.

 

Varje årstid har sina egna sysslor

Fruktodlingen koncentrerar sig inte endast till sommaren och hösten utan varje årstid har sina egna sysslor.  På Karl-Ers är det full rulle från höst till vår. På vintern beskärs äppelträden, på våren planteras det nytt och på hösten plockas äpplena och lagras. Äpplena lagras i syrefria lager. Från lagren säljer man frukt ungefär ända fram till mars. På gårdens musteri tillverkas det färskpressad äppeljuice som tappas på stora boxar. Att jobba på gården är en slags livsstil med alla sysslor som ingår.

– Fruktodling har följt oss båda allt sedan barnsben och vi har fått lära oss av våra föräldrar och mor- och farföräldrar. Det här är mer än ett yrke för oss, det är en livsstil som alltid varit en del av våra familjer.  I det här jobbet lär vi oss hela tiden något nytt, och också vädret ställer sina egna utmaningar, berättar Annika.

 

 

Lokalt och naturligt tillverkat

Omkring 70 procent av de inhemska äpplena som säljs i Finland kommer från Åland. En stor del av skörden säljs i närbutikerna, men också till fastlandet transporteras mycket frukt till försäljning. På Karl-Ers odlas många olika äppelsorter och de finns till salu i alla tre Varuboden-Oslas butiker på Åland. I nästan alla matbutiker i vårt handelslag kan man köpa av Karl-Ers goda äppeljuice. Den produceras av alla olika äppelsorter som växer på gården och därför kan smaken variera lite beroende på säsong. Gården har samarbetat med handelslaget redan i tio år. Saften är helt fri från tillsatser och är ren och naturlig.  Nu har det kommit en ny 2 deciliter stor äppeljuiceförpackning på marknaden och den är den enda inhemska förpackningen i den här storleken. Man hoppas på att produkten ska bli en hit speciellt bland barnfamiljer. Istället för sugrör har förpackningen en behändig skruvkork. En hälsosam törstsläckare som är enkel att bära med sig.

Att det är lokalt är för Annika och Kristian hela verksamhetens grundpelare. För dem är det värdefullt att få odla samma marker som sina förfäder i tiderna och se resultatet av sitt eget arbete. För dem betyder lokalt också det att de är en lokal arbetsgivare, som kan erbjuda arbetsplatser åt närområdets invånare.

 

Karl-Ers frukt

Läge: Tjudö, Åland

Ägs av: Annika och Kristian Karlsson

Grundat: 1653

Verksamhetsform: fruktgård

Produkter: äpplen, päron och jordgubbar

Vatten, värme och en rejäl dos av omvårdnad

Den somriga blomsterprakt som pryder alla sex växthusen föregås av mycket arbete. Sommarsäsongens första sysslor sätter man igång med redan i februari, då sticklingar till violamplarna är de första som planteras ner i jorden.  Nya sticklingar planteras hela tiden för att trädgården ska kunna erbjuda färska blommor åt sina kunder under hela säsongen. Blommorna behöver en massa ljus, värme och gödsling för att frodas. Vissnade blomställningar måste också plockas bort och nästan alla blommor toppas för att de ska förgrenas och bli frodiga. Allt det här görs till största delen för hand och som hjälp har ägarparet tre säsongsarbetare, av vilka två hjälper till sex månader om året och en är som hjälp under den brådaste sommarsäsongen.

– När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling.  Och naturligtvis kärlek, skrattar Kristian. När säsongen med sommarblommor är över i oktober, börjar man städa på trädgården. Då rengörs och desinficeras alla växthus. Kring de här tiderna börjar också förberedelserna med julblommorna på allvar eftersom man redan i november säljer av de första julblommorna och -planteringarna. I januari är det lugnt och stilla i växthusen, men redan i februari börjar den nya odlingssäsongen när de första sticklingarna anländer till trädgården. Trädgårdsmästarna är sysselsatta året om. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Kristian.

En trädgård med långa anor

Trädgården i Paipis i Sibbo har en historia som sträcker sig ända till 1950-talet då Kristians morfar och mormor grundade den. På den tiden odlades det grönsaker och spannmål till försäljning på gården. År 1971 tog Kristians morbror över ansvaret för trädgården tillsammans med sin fru, och nästan trettio år senare kom Kristian med i trädgårdsverksamheten. Kring den här tiden började också trädgården koncentrera sig mer på blommor, och det har varit grunden i verksamheten fram till dessa dagar. Kristian har tillsammans med sin fru Kirsi lotsat trädgården från 2010, då de helt tog över ansvaret för trädgården. De satsar på odling av ampelblommor och sommarblommor, och dessutom odlar de i mindre skala också örter och grönsaksplantor.

– Jag har alltsedan barnsben tillbringat mycket tid här tillsammans med min mormor och morbror. Jag har fått följa med årstidsväxlingarna på trädgården och de olika arbeten och sysslor de för med sig. Min morbror lärde mig allt om jordbruk och växthus och jag lyssnade med stort intresse. Jag fick också ända sen liten vara med och hjälpa till med diverse jobb och därmed var det alldeles klart för mig att jag någon dag kommer att ta över trädgården, säger Kristian.

 

Pelargoner, småpetunior, petunior, jordgubbar…

Mängden olika blommor är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor har varit populära och därför är det viktigt för trädgården att det från år till år finns av de bekanta blommorna i sortimentet.  Det är också viktigt att utveckla sig och varje säsong tar man in nyheter och av de många bekanta sorterna odlar man nya färgalternativ. Av sommarblommorna är ampelblommorna Skogsters trädgårds trumfkort. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Den här sommarens nyhet är den storblommiga och doftande begonian, som kunderna också varit intresserade av. Under de senaste åren har det också sålts mycket av blommor där man kombinerat två olika blommor i samma kruka.

Till jul odlar man lökblommor såsom amaryllis och hyacint. Till vintersäsongen hör också olika julplanteringar som håller trädgårdsmästarparet sysselsatta hela november och december. Julblommor och julplanteringar säljer de till kunderna direkt från trädgården, men de säljs också till blombutiker, som exempelvis trädgårdsbutiken S-Garden i vårt handelslag.

Handelslaget förenade

Det finns ett stort urval av blommor från Skogsters trädgård i S-Garden i Borgå och samarbetet med vårt handelslag har pågått i närmare tjugo år. Vårt handelslag har också en annan viktig betydelse för Kristian och Kirsi. Kristian började sin arbetskarriär som köttmästare i S-market Nickby och i samma butik började Kirsi jobba som kassaansvarig. Deras vägar möttes där och de förälskade sig, bildade familj och har nu jobbat tillsammans i över tjugo år. Båda har under årens lopp också skaffat sig trädgårdsmästarexamen. Samarbetet fungerar väl och för båda är det mer en livsstil att driva trädgården. Att det är lokalt och att produkterna är högklassiga ligger också båda varmt om hjärtat och styr på samma gång hela deras verksamhet.

 

 

Skogsters trädgård

Läge: Paipis, Sibbo

Ägs av: Kristian och Kirsi Roine

Grundat: 1953

Verksamhetsform:trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter

Äkta smaker av bär från närområdet

Alla glassar är artesanprodukter och görs från början till slut för hand. Glassen finns i sex olika smaker: krusbär, rabarber, svartvinbär, jordgubbe, blåbär och lingon. Bärhalten är minst 25 procent, glassarna har inga tillsatsämnen och de är laktosfria. Smaken är äkta och just den som beskrivs på paketet. Som ingredienser använder vi inhemska och lokala bär, till exempel blåbären och lingonen plockas i de närliggande skogarna och jordgubbarna kommer från Lill-Breds bärgård i Ingå.  Rabarbern plockar Susanne själv i Svidja slotts trädgård i Sjundeå.

– Våra glassars trumfkort är äkta och rena smaker. I början när glassen endast fanns till salu i sommarcaféet, kom många långväga kunder till caféet enbart för glassen. Kunderna blev förtjusta i glassens smak. Det är en tidskrävande process att framställa glass för hand och man kan bara producera en smak per dag. Speciellt på somrarna när efterfrågan är stor skapar det här vissa utmaningar, säger Susanne.

I början producerades det glass i mycket små mängder då två halvliters portioner glass blev färdiga åt gången för caféets kunder. Senare har glassmaskinen bytts ut till en större och nu finns också glassarna till salu hos återförsäljare ända från Helsingfors till Hangö. I Varuboden-Osla har Sjundby glass funnits till salu i ABC Pickala från 2014. Susanne levererar själv sin glass till återförsäljarna, vilket innebär många körda kilometrar under året.

 

Naturen och det lokala i centrum

Naturen och lokala råvaror har alltid varit det centrala i verksamheten. Susanne driver också ett företag som producerar inkvarterings-, utflykts- och programtjänster. Då kan det på programmet finnas exempelvis paddling i natursköna landskap eller andra friluftsaktiviteter. Till paddlarnas kaffepauser hör nästan utan undantag glass och kaffe i naturens sköte. Det lokala syns också i de råvaror som används till glassen och man gynnar bär, mjölk och grädde från närområdet.

– Vi strävar också hela tiden efter att utveckla vår verksamhet i en allt mer ekologisk riktning. Det beaktar vi också i våra produktförpackningar och vi har övergått från plastbägare och -förpackningar till papp. Vi har också planer på att utvidga verksamheten, men vi vill inte göra det på bekostnad av naturen, det lokala eller smaken, påpekar Susanne.

 

Liv och rörelse i familjeföretaget

Susanne har många järn i elden när hon lotsar sitt företag SE-Action. SE-Action är ett allaktivitetsföretag som bland annat ordnar olika aktiviteter runtom i Sjundeå, allt från paddlingskurser till SUP-yoga-timmar och guidningar på Sjundby slott Susanne koordinerar hela företagsbiten, men är inte rädd för att kavla upp ärmarna och ta tag i det praktiska jobbet också. Hennes man Jani ansvarar ändå helt för glasstillverkningen. Susanne är med och utvecklar nya smaker, packar produkterna och kör ut dem till återförsäljare. Företaget sysselsätter tre egna medarbetare året runt och sommartid ungefär tio medarbetare.

Sjundby glass har lockat med sina smaker i närmare tio år, och eftersom glassen är så omtyckt kan man nu köpa den hos många återförsäljare från Helsingfors till Hangö. För Susanne har lokala och högklassiga råvaror alltid varit det viktigaste i glasstillverkningen. Även om det finns planer på att utvidga verksamheten kommer glassen alltid att produceras för hand och av lokala råvaror. Och glassfabriken kommer fortfarande att finnas på Susannes hemgård och Jani kommer fortfarande att bära ansvar för att producera de mest utsökta glassar.

 

Sjundby glass

Läge: Sjundeå

Ägare: Susanne Ekström

Grundat: 2012

Verksamhetsform: glasstillverkning

Produkter: Glass

Allt började från farmors grahamsmjöl

Sören är elektriker till yrket, och det var egentligen slumpen som ledde till att han började jobba som mjölnare började han i början av 1990-talet. Hans farmor bakade flitigt men klagade över att det inte längre fanns på gammalt traditionellt sätt med stenkvarn malt mjöl i butikerna. På Åland fanns inte mer en sådan kvarn, men Sörens granne råkade ha en gammal stenkvarn. Sören skred till verket. Sören som alltid har varit intresserad av olika maskiner och manicker reparerade stenkvarnen och började prova hurudant mjöl man kunde mala med den.

– Jag malde och min farmor bakade och gav respons. Som resultat av den här produktutvecklingen hade vi slutligen det perfekta grahamsmjölet. Ryktet spred sig snabbt bland farmors vänner och vi började mala allt mer till försäljning. Slumpen och behovet av traditionellt grahamsmjöl satte i gång den här verksamheten och nu har vi sysslat med det här redan i närmare trettio år, säger Sören.

Verksamheten är småskalig men känd. Under hela den tid kvarnen har varit i gång har man inte behövt satsa på marknadsföring. Produkterna har talat för sig själva och Sören med familj har alltid varit redo att prova på nya produkter om kunderna har önskat det. Vid sidan av grahamsmjöl har sortimentet under årens lopp utvidgats, och för tillfället finns det närmare tio olika mjölsorter i sortimentet och totalt närmare trettio produkter.

Traditionellt hantverk

Överängs kvarn har specialiserat sig på mjöl som produceras som traditionellt hantverk och som säljs lokalt. I kvarnen mal fortfarande den gamla stenkvarnen som funnit med sedan början och den har fått tre valskvarnar som hjälp. Verksamheten har hela tiden utgått från kunders efterfrågan, och grundtanken har varit att mala högklassigt mjöl på ett traditionellt sätt. Största delen av den spannmål som används är ekologisk. Spannmålen köps av Mats Häggblom som själv odlar mycket men också förmedlar andra åländska odlares spannmål. Grahamsmjöl och havreflingor var länge kvarnens huvudprodukter, men under senaste år har också forntida spannmål såsom spelt, emmervete och enkorn blivit populära och kvarnen har också tagit de här sorterna med i sitt sortiment.

När man mal mjöl på traditionellt hantverksmässigt sätt är jobbet långsammare och mängderna mindre än i stora kvarnjättar, men idén har aldrig varit att tävla med de stora aktörerna i pris eller mängd.

– För oss har det varit viktigare att svara på kunders önskemål och vara färdiga att prova på nya produkter. Vi vill satsa på hantverksmässigt gjorda högklassiga produkter som säljs lokalt, säger Sören om betydelsen av att det är lokalt.

Och hantverk kan man verkligen tala om i det här fallet eftersom allt jobb på kvarnen sköts av enbart familjen och inga andra anställda behövs som hjälp. När de har malt spannmålen i kvarnen, förpackas de färdiga produkterna för hand och till slut klistras produktetiketter på påsarna. Efter det lastas produkterna i bilen och körs ut till affärerna. Det är också många åländska bagerier som köper mjöl av Överängs kvarn och tidvis, speciellt nu under coronatiden har de också skickat av sina produkter till enskilda kunder på fastlandet. På kvarnen försöker man hålla så litet lager som möjligt och produkterna tillverkas till största delen på basis av efterfrågan.

– De ringer oss från affärerna om någon av våra produkter har tagit slut, och då byter vi sädesslag i kvarnen och sätter igång, berättar Sören om det välfungerande samarbetet med affärerna.

Kundrespons och lokalt samarbete driver framåt

Överängs kvarn har samarbetat med Varuboden på Åland alltsedan 2000-talet, när handelslaget började sin verksamhet på Åland. Det finns hela tiden av kvarnens produkter på hyllorna i handelslagets butiker.

– Vi har ingen gårdsbutik och det är ett livsvillkor för vår verksamhet att våra produkter finns på närbutikernas hyllor. Kunderna vet var de kan köpa våra produkter eller berätta om sina önskemål om nyhetsprodukter. Det här är mycket bra med tanke på vårt företag eftersom det sporrar vår produktutveckling på ett naturligt sätt hela tiden framåt, tackar Sören.

Kvarnen mal många olika sädesslag, vete, råg, spelt, emmer och enkorn och många av de här har tagits till kvarnen just på grund av att kunder önskat det. Andra av kvarnens produkter som är mycket populära är raps- och linoljan. Rapsoljan belönades också för några år sedan med guldmedalj i FM i mathantverk.

Kvarnen fortsätter att mala med Filip vid spakarna och med blicken riktad mot framtiden. Här värdesätter man det traditionella hantverket och samtidigt vågar man prova på nytt, vilket bildar en fungerande helhet. Överängs kvarn kommer att leverera lokalt producerade produkter också i fortsättningen.

 

 

Överängs kvarn

Läge: Saltvik, Åland

Ägare: Filip, Sören och Marica Karlsson

Grundat: 1992

Verksamhetsform: kvarn

Produkter: mjöl, rapsolja, linolja och pasta

Händerna stadigt i myllan

Robert har växt upp på en bondgård och odlade redan i ung ålder tillsammans med sin bror ärter och jordgubbar som hobby. I dessa tider vaknade också intresset för växthus när han sprang till mammas växthus och hämtade tomater. Växthuset fylldes av dofter från den nya skördens tomater och gurkor.

– Jag är uppvuxen på en gård och van vid att kunna skörda grönsaker från eget växthus. Som barn kunde man springa och hämta gurka, jordgubbar och ärter rakt till sin tallrik från gården. Vi började också sälja våra egna gurkor på torget, så jag har lärt mig via det praktiska.

Idag finns Robbes lilla trädgård på samma släktgård och där odlas örter, skott och sallad. Robert grundade företaget 2002 och produktionen var mycket småskalig vid den tidpunkten. I början odlades ärtskott i ett hyrt växthus på 150 kvadratmeter. I dag har odlingsarealen mångdubblats och en 1,5 hektar stor yta odlas nu året om genom att utnyttja förnybar energi och tekniska lösningar.

 

Ärtskott växte till sig och blev ett livsverk

Vår verksamhet började i början av årtusendet med att odla ärtskott som sedan såldes till restauranger och cateringföretag. Under åren började vi vid sidan av ärtskott också odla solrosskott, sedan olika örter och issallat. Örter visade sig vara hett eftertraktat och Robbes lilla trädgård är i dag inte så liten mer. I dag producerar växthusen ungefär nio procent av de krukörter som säljs i Finland. Den mest populära örten är basilika, som odlas mest tillsammans med issallaten.

– Vi ville satsa fullt på det här och se hur långt det bär. Här är vi nu i dag med trettio anställda, så visst är vi nöjda med hur det utvecklats.

För ungefär tio år sedan växte verksamheten till sig, och örter, skott och issallat transporterades från växthusen till närliggande butiker, restauranger och då pryddes nästan varje matportion på ABC-stationerna med ärtskott som odlats i Roberts växthus. För honom själv är det glädjande att se att företagets rykte som proffs på ärtskott hållits intakt.

– Ärtskott har en speciell plats hos oss, det var där vår verksamhet började. Våra ärtskott är fortfarande efterfrågade inom restaurang- och cateringbranschen, berättar Robert.

 

Lokal anknytning och mod att prova på nytt — de bärande krafterna i företaget

Lokal anknytning har alltid varit den bärande idén i Roberts verksamhet och hans produkter hittar lätt till invånarnas matbord i närområdet. Ärtskott och alla andra läckra örter och issallat som Robbes lilla trädgård odlar, finns i sortimentet i de flesta butiker på Varuboden-Oslas område i öst från Sibbo till Lovisa.

– Visst känns det extremt bra att se sina egna produkter i butikshyllan. Det är ett tecken på att det jobb vi gör syns och är värdefullt.  Samarbetet med Varuboden-Osla gör det möjligt för kunderna att bekvämt också på större enheter köpa produkter som odlats lokalt. Konkurrensen är hård, men jag anser ändå att den lokalproducerade matens popularitet har ökat de senaste åren, säger Robert.

– Många idéer har uppstått ur min okunnighet. Jag kom själv med i trädgårdsbranschen från att ha gjort något helt annat och ställde frågor som en erfaren trädgårdsmästare inte ens hade tänkt på. Genom att pröva mig fram, slutade jag med att om igen lösa nya problem. Mitt intresse för vår omgivande natur och viljan att värna om den har inneburit att vi på gården endast använder förnybara energiformer, som sol- och vindkraft. Efter många försök tog vi i bruk komposterbara påsar som vi packar produkterna i. Efter ett halvt års utvecklingsarbete kunde vi avstå från våra plastkrukor. Vi packar örterna med endast små torvbitar i påsarna. Produkten håller sig lika bra på det här sättet som om man skulle odla den i en plastkruka. Vår issallat har inte haft en kruka på länge. I den här branschen måste du ibland våga hoppa in i det okända, prova på nya saker och se vart det bär. Det finns alltid en chans att man misslyckas, men å andra sidan skulle vi inte vara i den här situationen om vi inte hade vågat prova på nya saker, förklarar Robert.

 

Läge: Lappträsk

Ägare: Robert Jordas

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Växthusodling

Produkter: ärtskott, issallat, örter

Passion för choklad

 När man öppnar dörren till den Lilla chokladfabriken som finns på industriområdet i Borgå stiger man in till alla chokladälskares paradis. Här tillverkas choklad från början till slut för hand. Smakkombinationerna står chokladfabrikens ägare, Peter Westerlund för. Han har lotsat familjeföretaget redan i femton år och har fortfarande så mycket idéer att alla knappast hinner förverkligas.  Företaget, som Peter grundade för att själv ha en arbetsplats efter att ha varit några år hemma och skött sin son, har under åren nått en stor popularitet bland alla chokladälskare. Under de brådaste åren sysselsatte företaget rejält över tio personer och i sortimentet fanns över 80 olika slags chokladkonfekt.

 Drömmarna blev verklighet

 År 2005 tog Peter Westerlund hand om sitt yngsta barn hemma och grubblade över vad han skulle göra när det igen var dags att återgå till arbetet.

– Jag kan säga att den Lilla chokladfabriken faktiskt kom till för att jag helt enkelt behövde en arbetsplats, skrattar Peter. Vem kunde ha gissat att femton år senare är denna dröm ett av de få ställen i Finland där chokladen görs för hand och hit kommer långväga gäster för att köpa av läckerheterna.

Chokladfabriken fanns först på nedervåningen i Peters hem. Det idylliska läget intill Borgå domkyrka visade sig vara ett ypperligt ställe att ha en liten chokladaffär på. En ringlande kö av kunder på affärens trappa var en bekant syn speciellt under turistsäsongen. I den pyttelilla affären fick inte många kunder plats på samma gång. Men det var värt att köa för något gott. Bakom affärslokalen, i en liten 25 kvadratmeter stor produktionslokal tillverkade Peter den mest utsökta chokladkonfekten och hustrun Miia stod allt oftare bakom butiksdisken och betjänade kunder.

– Det var en dröm som gick i uppfyllelse och blev en slags livsstil. Bakom disken och vid sidan av chokladtillverkning har vi läst läxor med barnen och gått igenom dagens händelser. Hela familjen har varit med i chokladfabrikens olika skeden och både dottern och sonen har båda hjälpt till här, berättar Peter om familjens betydelse i att driva chokladfabriken.

 

Bönor och en generös dos handarbete

Peter var ingen novis när han väl började med sin egen affär. Före det hade han avlagt en köksmästarutbildning och jobbat många år med desserter. Under de år han arbetade utomlands blev han bekant med choklad och den kom att bli en slags passion.

– Jag ville göra högklassig choklad från början till slut för hand. Råvarorna, kakaobönorna, kommer från noggrant utvalda odlare i Brasilien och Madagaskar. Vi har inga mellanhänder, utan jag köper bönorna direkt från odlarna. Det är viktigt för mig att veta i vilka förhållanden bönorna växer och jordbrukarna arbetar.  Odlarna kan skörda bönor två gånger om året. Storleken och kvaliteten på skörden beror i hög grad på väder och skadedjur. Odlarna är mycket noggranna med kvaliteten och sitt rykte och skickar inte bönor som inte uppfyller de kvalitetskriterier som ställs upp. När det gäller andra ingredienser, som exempelvis bär, försöker jag så mycket som möjligt gynna inhemskt och sådant som växer nära, säger Peter. I fabriken producerar Peter närmare 20 olika slags chokladkakor, chokladkonfekt, chokladkross, chokladkaffe och te.

Från bönor till färdig produkt

Den Lilla chokladfabriken tillverkar nästan alla sina chokladprodukter för hand ända från bönor. Det innebär att Peter går igenom varje böna och sorterar dem. Efter att bönorna är sorterade rostas de och sedan krossas de och skal och nibs skiljs åt.  Efter det mal Peter nibsen i en stenkvarn under flera dagars tid.

– På det här sättet framställer vi chokladmassa, som ännu lagras ungefär tre månader innan man kan börja tillverka konfekt eller chokladkakor av den. Chokladkakorna och konfekten smaksätter jag exempelvis med säsongens bär och det här att få kombinera olika smaker tycker jag är det bästa skedet i chokladtillverkningen. Choklad är en svår råvara att bearbeta och att temperera choklad är ett speciellt viktigt steg. Få kunder kan föreställa sig hur lång processen kring chokladtillverkning egentligen är. Det innebär också att när vi kört i mål med julens chokladförsäljning så börjar vi redan planera nästa jul, berättar Peter.

Tillbaka till den ursprungliga visionen

 För ungefär tre år sedan flyttade den Lilla chokladfabriken sin verksamhet till Konstfabriken i Borgå, och då togs fabriksbesök med som en ny grej. Tillverkningen av konfekt blev på paus eftersom utrymmena var så begränsade.

– Under de här åren satsade jag speciellt mycket på Bean-to-bar (från böna till chokladkaka) produktionen och vårt produktsortiment växte inom det området. Jag deltog också i många internationella tävlingar och fick motta priser för mitt arbete. Det övertygade mig om att jag höll på att föra företaget i rätt riktning. I den senaste tävlingen, International Chocolate Awards 2019, kammade vi hem en brons- och silvermedalj, berättar Peter.

I början av 2020 packades flyttlasset igen, och den Lilla chokladfabriken flyttade till nya, större lokaliteter i Östermalm i Borgå. Nu finns det mycket mer rum än det 25 kvadratmeter stora utrymme där chokladen tillverkades under de första åren. Nu har vi en 180 m² stor lokal att tillverka och förpacka choklad på och i anslutning till fabriken finns också en liten affär och ett café.

– Nu har vi återtagit konfekt till vårt sortiment och nästan alla våra produkter är veganska.  Med Varuboden-Osla har vi samarbetat i ungefär tre år och ett omfattande sortiment av våra produkter finns i S-market Näse i Borgå. Även om vi har en egen fabriksbutik så är det viktigt för oss att kunderna också enkelt kan köpa av våra produkter exempelvis i samband med sitt butiksbesök. Lokal anknytning och äkta smaker styr fortfarande vår verksamhet, säger Peter.

 

Lilla chokladfabriken

Läge: Borgå

Ägare: Peter Westerlund

Grundat: 2005

Verksamhetsform: chokladproduktion

Produkter: chokladkonfekt, chokladkakor, chokladkross, chokladkaffe, chokladte, chokladmuffins

Vårt dagliga bröd

I Pojo i västra Nyland finns Diana Nyberg Lindholms och Olle Lindholms livsverk, bageriet Backers Baker. Här är det rena råvaror som gäller och alltsedan 2010 är allt matbröd som bakas ekologiskt. Olle började sin bagarkarriär redan i början av 1970-talet. Med den yrkeskunskap han nått under åren bakas idag ett tiotal olika produkter till försäljning till de närliggande butikerna. Backers produkter säljs också i Sverige där, de har fått sin egen trogna kundkrets.

Långa anor

På hemgården i Snappertuna tyckte Olles pappa om att baka och det var han som bakade nästan allt matbröd i hemmet. Olles väg till bagare tog i början några omvägar när hans ursprungliga tanke vara att studera till kock. År 1973 var det många som sökte in till kocklinjen på Västra Nylands yrkesskola, och Olle blev inte antagen. Kanske bra så att slumpen avgjorde och Olle hittade sin plats vid bakbordet.

– Jag var helt jätte besviken över att jag inte kom in på kocklinjen. Men någonting måste man ju göra och jag fick jobb samma sommar på bageriet Danskt bröd som fanns i Karis. Där jobbade jag ungefär i fyra år och det var då jag lärde mig det mesta om bagaryrket och då tändes också gnistan för att göra välsmakande bröd som ett slags hantverk.

Kärleken och bättre löner förde Olle till Sverige för närmare 20 år. Olle började genast jobba på ett bageri när han flyttade till Sverige, men fick mycket snabbt märka att bakandet inte var något “hantverk” i ett så stort bageri. Allt gick mer ut på att jobba med maskiner. För Olle som uppskattade att jobba med sina händer och se resultatet av det, var det här inte alls det han var ute efter som bagare. Olle sadlade om och jobbade några år på en såg.

– År 1984 startade vi med Diana vårt första egna företag och drev i ungefär tio år ett bagericafé i Västerås. Sedan packade vi vårt flyttlass och återvände för att börja lotsa min hemgård Backers. Jag har ändå bakandet i blodet och efter bara några år köpte vi Ackermans bageri invid torget i Ekenäs och ett år senare  Ekenäs Bröd i Dragsvik. Här började Backers Bakers saga, berättar Olle om hur företaget föddes.

 

Ekologiskt artesanbröd

Familjeföretaget Backers Baker har redan i över 20 års tid bakat välsmakande matbröd och kaffebröd. Då det kommer till råvaror gynnar man så långt som möjligt närområdets producenter. Från och med 2010 bakas allt matbröd ekologiskt och målet för nästa år är att alla produkter, också kaffebrödet, ska vara ekologiskt. En av Backers mest populära produkter är maltlimpa och speciellt inför jul säljer man stora mängder av dem. Företaget sysselsätter åtta personer och två egna bilar transporterar tre gånger i veckan produkter till försäljning till butiker från Hangö till Helsingfors. Till Varuboden-Oslas butiker på det västra verksamhetsområdet har Backers levererat sina produkter till försäljning alltsedan 1996. Det lokala är en av Backers grundpelare. Å ena sidan är den lokala marknaden viktig. Det är ju för de lokala invånarna man ändå från början har velat erbjuda mångsidiga, närproducerade och högklassiga bröd och bullar.

– Å andra sidan innebär det också att vi arbetar lokalt och skapar arbetsplatser på området, säger Olles och Dianas son Gustaf, som precis börjat delta i lotsandet av familjeföretaget.

Största delen av recepten är Olles verk och har följt med en lång bit på vägen. Nya produkter introduceras nu och då på marknaden, men produktutveckling är en lång process före den slutliga produkten finns på butikshyllan och kunder kan plocka den i sin kundkorg. På basis av respons och försäljningssiffror har de bröd som funnits med sen början intagit sin trogna plats hos kunderna och de här bröden bakar man ännu idag i stora mängder. Allt görs för hand och alla bröd har sin egen karaktär. Degbitarna till varje bröd vägs, men då de bakas ut får det färdiga brödet sin egen prägel av bagaren.

Ett företag i tiden

Finländskt bröd har ett bra rykte. Det har långa anor och det är välsmakande och näringsrikt. Det har alltid legat Olle och Diana nära hjärtat att göra välsmakande, ekologiskt bröd av högklassiga råvaror. De har följt med trender men ändå värnat om den traditionsrika baktraditionen. De har inte heller varit rädda att ta in ny teknik i företaget som exempelvis jäsningsskåp med frys- och upptiningsfunktion eller toppmoderna ugnar, vilkas uppvärmningsånga kan tas till vara och utnyttjas så att den värmer upp bageriets bruksvatten och det vatten som finns i golvvärmesystemet. Det viktigaste är ändå det att man inte gör kompromisser då det gäller själv hantverket, allt bakas för hand precis som i Olles barndomshem.

Backers Baker Oy

Läge: Pojo

Ägare: Diana Nyberg Lindholm och Olle Lindholm

Grundat: 1996

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och kaffebröd

Smaker, som bär minnen från somrarna hos mormor

Amalias limonadfabrik på Åland litar på råvaror från närområdet och äkta smaker. I fabriken tillverkas drygt 40 olika produkter för hand.  Tony Asumaa påbörjade verksamheten 2013 när han funderade på vad han skulle börja göra med den gamla ladugårds- och lagerbyggnaden som han ägde i Lemland. Ett år senare startade en av landets få ursprungliga limonadfabriker, Amalias limonadfabrik, sin verksamhet.

— I den gamla byggnaden på vår gård i Lemland såg jag potential för en limonadfabrik. I början av seklet var jag ju med och grundade bryggeriet Stallhagen i ett gammalt löklager. Att förverkliga visionen tog ungefär ett år, och 2014 tillverkades de första Amalias limonadflaskorna. I anslutning till fabriken öppnade vi också en butik, eftersom jag å ena sidan ville att mänskor behändigt kan köpa produkter direkt från oss, å andra sidan ville jag bygga ett besöksmål i Lemland för den lokala befolkningen och turister, berättar Tony Asumaa.

Äkta smaker av bär och frukter

Amalias limonadfabrik är Ålands enda och en av landets få riktigt genuina limonadfabriker, som tillverkar limonad på ett traditionellt hantverksmässigt sätt av inhemska bär och frukter. Doften och smaken kommer från de bär och frukter som fått mogna i skogar och trädgårdar. Inga konstgjorda tillsatsämnen som påverkar färg eller smak tillsätts i produkterna.

— Vi gör vår limonad för hand från början till slut. Tillverkningen av limonader börjar med att pressa bär och frukter. Äpplen kommer från Åland och bären i huvudsak från fastlandet. Juicehalten är tjugo procent och sedan tillsätts vatten och socker. Efter det tappas limonaden på gammaldags glasflaskor. Vi tillverkar cirka 40 olika produkter idag och förutom limonad gör vi också glögg, kolsyrat vatten, cider och andra drycker. Vi tillverkar ungefär 250 000 flaskor årligen. Vår produktion är igång året runt, men är ändå mycket säsongsbetonat. På sommaren, under den mest bråda säsongen, sysselsätter vi 2–4 personer och under resten av året arbetar 1–2 personer hos oss. Vi gör kontinuerligt utvecklingsarbete och utvecklar nya smaker. Det viktigaste för oss är ändå att smakerna är äkta. Vi har fått tack av kunderna för att smakerna bär minnen från somrarna hos mormor. Det här är just den bästa feedback vi kan få för våra produkter och det är då vi vet att vi har lyckats, sammanfattar Tony sin grundläggande produktidé.

Lokalt, som man kommer efter också längre ifrån

Limonadfabriken uppstod också delvis till en del på grund av behovet av att från butikshyllan få en limonad med smak av äkta bär och samtidigt också lokalt tillverkad. De första limonadsmakerna som tillverkades var svartvinbär, jordgubbe, blåbär och tranbär. För närvarande tillverkas det cirka 12 smaker. Redan under en längre tid har rabarber-fläderblom varit den populäraste smaken.

– Grundpelaren i hela vår verksamhet är att det är lokalt. Vår tanke är att bearbeta lokala och inhemska råvaror och göra produkter av dem lokalt här i Lemland. Vi vill sysselsätta lokalt och vi har kunnat skapa nya arbetsplatser i kommunen. Huvuddelen av våra produkter, cirka 70 procent, säljs här på Åland. Våra produkter finns i Varubodens alla tre affärer på Åland. Under sommaren frågar många turister var de kan köpa våra produkter på fastlandet. Vi jobbar hela tiden hårt för att få våra produkter på allt fler butikers hyllor också på fastlandet. Att komma in i de stora kedjornas beställningssystem är inte alltid lätt och kräver mycket arbete och marknadsföring. Lokala och genuina smaker har till vår glädje ökat i popularitet och ett växande antal uppskattar handgjorda produkter, säger Tony.

 

Framåt med söta idéer

Tonys idéer tar inte slut i första taget och han har redan under den tid limonadfabriken varit i gång, hunnit köpa en liten Mercedes-konfektfabrik och flytta den till gården. Även i tillverkningen av chokladprodukter föredrar man grädde och smör från lokala bondgårdar.

– Man måste vara kreativ och påhittig och ha mod att prova på nya saker. Vid sidan av limonadförsäljningen är det också bra att utveckla annan verksamhet, eftersom konkurrensen inom branschen är hård och dryckeshyllorna i många större affärer kan vara tiotals meter långa. Vi har valt att tillverka söta produkter som gör kundernas vardag snäppet sötare, säger Tony när han avslutar intervjun.

 

 

Amalias Limonadfabrik

Läge: Lemland, Åland

Ägare: Tony Asumaa

Grundat: 2014

Verksamhetsform: tillverkning av limonad

Produkter: limonad, kolsyrat vatten, lång drink, cider