Morot – en basvara i många kök

 Morötter har aldrig riktigt varit en trendprodukt, men i många finländares kök är det en basvara, en rotfrukt som håller sin ställning stadigt år efter år.   Morotsskörden från Peters gård räcker vanligtvis till försäljning fram till följande vår. I nästan tjugo år har Jussis morötter funnits i vårt handelslags sortiment i många av våra enheter i västra Nyland.

– Det känns bra att se sina produkter i butikshyllan och att de har åtgång.  Det är också positivt att vi kan sälja våra produkter direkt till affären utan mellanhänder, säger Peter.

 Maj och juni är kritiska månader för morotsodlaren. De små skotten som tittar fram ur jorden är känsliga för väder och vind och en dålig försommar kan resultera i sämre skörd.  En kall vår eller torr sommar kan resultera i att morötterna växer långsammare, vilket i sin tur kan vara ödesdigert om nattfrosten överraskar redan tidigt på hösten. Morötter får växa i ren luft, och de odlas utan bekämpningsmedel.   Under jorden får Jussis morötter växa långsamt och naturligt hela sommaren.  I slutet av september och i oktober tar man upp de här välsmakande rotfrukterna för lagring.

Morötter växer bäst i sand- eller torvjord. I lerjord vill de inte riktigt trivas. På våren sår Peter morotsfrön med en såmaskin, där man kan ställa in ett automatiskt fröavstånd. På sommaren behöver Peter alltså inte stå och gallra sina stora morotsfält likt hemmaodlaren gallrar sin täppa. På somrarna ska ogräs rensas och fälten vattnas. På hösten skördas morötterna med en maskin. Morotsupptagningsmaskinen, som dras av en traktor, rycker upp morötterna från jorden med blast och sedan skär maskinen av blasten och slänger dem tillbaka på ut på åkern. Morötterna åker sedan längs ett band till stora trälådor som finns på traktorsläpet. När lådorna är fulla är det enkelt att transportera dem till den närliggande förpacknings- och lagerbyggnaden.

 

Från jord till bord

Peter Juslenius far grundade företaget, och Peter själv har varit med på åkrarna sedan barnsben. I mer än ett halvt sekel har han varit med och sått och skördat morötter och sålt dem till konsumenter. Samtidigt har han också sett  finländarnas konsumtionsvanor fluktuera. Detta har också påverkat storleken på den yta som odlas, som i början var 15 hektar och nu har krympt betydligt.

– Jag fortsätter i min fars fotspår, och detta har blivit en slags livsstil. När min far började körde han morötter till partitorget. Där tyckte de finskspråkiga att hans efternamn Juslenius var lite knepigt att uttala så de blev kort och gott Jussi.  Företagets namn blev därmed Jussis morot, berättar Peter om hur företaget fick sin början.

Efter skörden lagras morötterna i stora trälådor i den svala lagerbyggnaden. Enligt vad som beställs, tippas morötterna från lådorna för att tvättas och därefter går de längs ett band till sortering. Morötterna sorteras för hand och då plockas för små exemplar bort och för långa rötter skärs bort. Peters mamma hjälper till med det här och hon är ännu flitigt involverad i företaget. Efter det här får de bästa exemplaren åka vidare på bandet till en slags uppsamlare varifrån de går till förpackningsmaskinen. Konsumenterna kan köpa Jussi morötter i påsar på ett halvt, ett och tre kilo. Morötterna säljs direkt från gården och Peter själv kör ut sina produkter till vårt handelslags S-marketar i västra Nyland. Under åren har partitorgshandeln i stor utsträckning flyttat över till livsmedelsaffärerna och i nästan 20 år har Jussis morötter funnits i sortimentet i vårt handelslags enheter i Ingå, Karis och Ekenäs.

Det är ingen dans på rosor att vara jordbrukare på våra breddgrader. Väderförhållanden och andra yttre faktorer sätter ramarna för verksamheten. Skördarna kan variera kraftigt från år till år, beroende på vädret. För kall vår och försommar försenar tillväxten, medan tidig höstfrost kan fara i väg med nästan hela skörden på en natt.

– Väderförhållandena är ju kärnan i det här jobbet. I varje förhållande måste rätt beslut fattas. Trots allt görs detta med ett stort hjärta, och genom åren har det varit ett nöje att se hur närproducerat har blivit allt mer populärt på finländarnas matbord, säger Peter.

 

 

Jussis morot

Läge: Ingå

Ägare: Peter Juslenius

Grundat: 1970-talet

Verksamhetsform: morotsodling

Produkter: morötter

De första potatisarna i jorden redan i april

Potatisodlarens brådaste tid är mellan april och oktober. Under den här tiden jobbas det från morgon till kväll och ofta långt in på natten. När vintern kommer tar arbetet inte slut, utan då är Claes och Birgitta sysselsatta med att sortera och packa potatis i deras kyllager, och varje tisdag och torsdag kör Claes själv ut potatisen till närområdets butiker. Det är en hederssak att själv få leverera sin egen potatis till butikerna. Potatisen packas i stora trälådor, som man direkt kan rulla in på butikens frukt- och grönsaksavdelning och varifrån kunderna behändigt kan plocka potatisen. Av de här så kallade potatis-automaterna finns det en större som rymmer 250 kilo potatis och en mindre som rymmer 100 kilo potatis.

– De första potatisarna sätter vi i jorden redan vid mitten av april, för att vi ska kunna skörda sommarpotatis lagom till midsommar. Om vädret är fint lyfter vi upp de sista potatisarna här på gården först den första veckan i oktober. Vår verksamhet är mycket beroende av väder och andra yttre faktorer, och först under säsongens gång ser vi hurudan skörden blir. I det stora hela beror vädret helt på slumpen, skrattar Claes.

Gården arrenderar ungefär tio hektar åker till potatisodling. Dessutom odlar de också färskärter. År 1983 när Claes och Birgitta började sköta odlingarna togs potatisen ännu upp för hand med hacka. Nu har de som hjälp i upptagningsjobbet en färskpotatisupptagningsmaskin som lyfter upp potatisen från jorden med blast och skakar av mullen från potatisen. Potatis med blast och allt rör sig längs potatislinjen, där en person bryter av blasten och några andra står och sorterar potatis i lådor. En traktor drar maskinen. Färskpotatisupptagaren som skämtsamt kallas ”Pettsson”, har Claes själv konstruerat och byggt efter deras behov.  Förutom kunskaper i hur man odlar är det i det här jobbet bra att kunna reparera maskiner och vara något av en Oppfinnar-Jocke.

 

Rosamunda, Gaala, Melody, Annabelle, Siikli, Timo…

Paret Lindberg odlar ungefär tio olika potatissorter och bland kunderna har Annabelle varit den populäraste redan en längre tid. Största delen av sättpotatisen köps och då kan man vara säker på att de inte har några växtsjukdomar och att de är högklassiga. Potatis trivs bäst i en mullrik lerjord. Den bästa smaken får potatis som får växa i lerjord. Varje sort har sina egna specifika krav på jordmån. Färskpotatis lyfts ända fram till september och efter det blir det dags för vinterpotatisen, som lagras och säljs fram till nästa sommar.

– År 2021 var första gången under vår karriär som vinterpotatisen tog slut mitt under försäljningssäsongen. Månne orsaken var det att mänskor tillbringade mer tid hemma i och med coronan och att intresset för matlagning ökade? Det är så klart bra att potatisen igen smakar och har åtgång, men synd att vi inte kunde svara på kundernas efterfrågan under hela säsongen, säger Claes om den speciella situationen.

På samma åker kan man odla potatis två år i rad och sedan måste man hålla en paus på 2–4 år.  Då kan man odla till exempel ärter på åkern. Potatisen behöver lagom med värme och vatten, för regniga somrar är inte bra för potatisen.

– Vi får inte bort överlopps vatten från åkern men en het och torr sommar kan vi alltid vattna. Under torra somrar används bevattningsmaskinen flitigt från sent på kvällen till sju på morgonen. Så klart är det inte heller bra om det är för torrt. Vår skörd är verkligen beroende av väderförhållandena.

“Härodlat”

All potatis som lyfts från Lindbergs åkrar säljs inom en radie på ungefär 20 kilometer från gården. På Borgå torg säljs av tradition en del av potatisen men största delen säljs i matbutiker. Lindbergs har samarbetat med vårt handelslag redan i över 25 år. Deras potatis säljs på frukt- och grönsaksavdelningarna i S-market Söderkulla, Nickby och Näse i Borgå. Kunderna känner redan till Lindbergs potatis sedan många år tillbaka, och därför är det viktigt för Claes och Birgitta att deras potatis är högklassig och att den finns till salu i butiker i närområdet. Claes kör därför själv potatisen till butikerna och fyller på boxarna om det behövs.  Ofta får man också en pratstund med kunder vid sidan av det här.

Potatisodling är tungt jobb och speciellt under den mest bråda säsongen har man inte tid med något annat än jobbet.  Båda har ännu en bit kvar till pensionen, men så länge hälsan håller så tänker de odla potatis. Nu har deras son Linus hjälpt till på odlingarna om somrarna. Under de mest bråda tiderna har de också två lokala unga, Claes kusins söner Elmer och Isak Eriksson på jobb. Och hjälpande händer behövs det verkligen när potatisupptagningen håller på som livligast.

Lindbergs potatis

Läge: Sibbo

Ägare: Claes Lindberg och Birgitta Nikander-Lindberg

Grundat: 1983

Verksamhetsform: potatisodling

Produkter: potatis

Att brinna för det man gör

Fananamma grundades ursprungligen av Fanny Lindström 2014 och då låg tyngdpunkten i personal training. Ett år senare kom Susanne Sirén med i verksamheten och ur det samarbetet föddes Fananamma. Senare kom också Patricia Sirén med i företaget. Träningssalen fanns tidigare i Godby, men 2016 flyttade företaget till sina nuvarande lokaliteter i Jomala. De hyrde stora lokaler av Ålands naturbruksskola. Mitt ute på landsbygden, i naturens lugn finns en oas där motion, välmående och läcker och hälsosam mat förenas.

– Det här är en livsstil som vi kan syssla med varje dag och som vi också kan kalla vårt jobb. Finns det något bättre än att få jobba med det som inspirerar en så mycket som det här, säger Fanny.

Maten kom egentligen med i bilden när vi började laga smoothies till våra kunder. Efter träningen önskade många en återhämtande dryck, och Fanny började laga samma smoothies till försäljning som hon själv drack. Ordet spred sig snabbt och tanken om att utvidga med restaurangverksamhet av den här formen började gro. Och när de här kvinnorna kommer på en bra idé, tar det inte lång tid innan allt sätter i gång. Grundtanken var att laga lågkolhydratmat, -knäckebröd och läckerheter, som man kunde sälja i caféet som finns i samband med gymmet och också sälja ut till butiker.

En dröm som blev sann

Trions dröm var att kunna njuta av härligt god glass efter träningarna med gott samvete. På den tiden fanns det nästan ingen lågkolhydratglass, och kompisarna började pröva sig fram med olika smakkombinationer med en liten glassmaskin. Det var viktigt att glassen skulle vara utan tillsatser och fylld av äkta smaker. I dag lagas den handgjorda glassen med större maskiner och man använder inhemsk grädde, protein och som sötningsmedel erythriol, som är ett kalorifritt naturligt sötningsmedel.  Det finns fyra olika smaker av glassen, vanilj, choklad, salmiak och pistasch.  Glassen finns att köpa i detaljhandlar i små portionsbägare och större fyra deciliters bägare. Lågkolhydratglassens konsistens skiljer sig lite från vanlig glass, och därför lönar det sig att ta fram den en stund i rumstemperatur innan man ska äta den. Allt tillverkas av högklassiga råvaror. Allt från tillverkning till att limma fast produktetiketter görs själv.

– Det kom kanske som en liten överraskning för oss att glassen blev så populär. I början räckte det med nöjda kunder som marknadsföring. Att lansera produkterna på fastlandet var ett projekt för sig. Vi ville göra våra produkter kända, och därför delade vi i början ut smakprov på våra glassar i otaliga butiker. Samtidigt fick också intresserade kunder mer information om produkterna och tillverkningsprocessen, berättar Fanny.

I början tillverkades glassen i mycket små partier. Sedermera har glassmaskinen blivit utbytt till en större och med den nya maskinen kan man tillverka i medeltal 1 500 burkar i timmen. Glasstillverkningen sysselsätter två personer. Ett grossistföretag levererar produkterna ett par gånger i veckan till butikerna till försäljning.
Till fastlandet skickas det ungefär 12 000 bägare glass i veckan. Samarbetet med Fananamma och vårt handelslag började 2019 i Varuboden City i Mariehamn, som var den första att ta glassen till försäljning Bara några år senare finns glassen till salu i nästan alla detaljhandlar i vårt handelslag och också på fastlandet.

Förutom fyra bassmaker älskar den här trion att leka med nya råvaror och att pröva på olika smakkombinationer. Då kommer det till många nya olika glassar, som det görs bara i små mängder och som endast säljs i caféet.

Caféverksamhet och keto-färdigmat till detaljhandlar

När Fanny och Susanne entusiastiskt berättar om alla sina produkter och om hela processen med att förena en hälsosam livsstil, träning och läckra keto-produkter blir det inte oklart vad som förenar dessa tre och driver dem framåt. Det här är en livsstil och passion för dem och då är det lätt att också få andra inspirerade. Caféet, som finns i samband med träningssalen, är det första helt glutenfria, sockerfria och laktosfria caféet på Åland. Diskarna är fyllda av godsaker som ser läckra ut och smakar ännu bättre. Produktutvecklingen är ändå en lång process, eftersom det inte finns så där hemskt mycket färdiga recept på ketoprodukter. I köket jobbar två personer och av dem förväntas att de kan kasta sig modigt över nya saker, att de är kreativa och vågar pröva på nya saker. De läckra färdigmaterna finns också till salu i matbutiker, där kunder enkelt kan plocka med sig dem i sin kundkorg när de gör sina andra inköp.

 

Fananamma AB

Läge: Jomala, Åland

Ägare: Fanny Lindström, Susanne Sirén och Patricia Sirén

Grundat: 2014

Verksamhetsform: Wellnessföretag

Produkter: glass, gruppträningstimmar, personal training, produkter med lågkolhydrat

Barndomsminnen ledde till ett eget företag som vuxen

Simos pappa hade bin i sin ungdom och Simo fick ofta höra pappas historier om bin. Dofterna från biodlingarna satte sig i Simos minne. Det var 1983 och Simo jobbade med speldatorer, men han hade börjat fascineras av bin och honungsproduktion i den mån att han började med en småskalig biodling hemma på sin egen gård. Hunaja–Simo Oy startade 1987 när produktionen av propolis, eller bikitt, kom med i bilden.  Huvudprodukten från biodling är så klart honung, men bina gör också ett viktigt jobb när de pollinerar växter som till exempel bär och fruktträd nära sina bikupor. Biodling är en naturnära verksamhet och därför mycket viktig och  nyttig för miljöns mångfald.

– Jag har många bon på Anttilas bärodling i Kyrkslätt och där odlas det jordgubbar, hallon och vinbär. När blommorna pollineras bra blir bären större och jämnare och skördarna blir också större.  Bina tycker om soliga sommardagar när det har fallit lätt regn under natten och då hör man massor av dem surra runt. Jordgubbsblommor har ett ultraviolett ljus, som berättar att blommorna är nyss utslagna. Det här ser bina som sedan flyger och pollinerar blomman, berättar Simo.

Det finns många bikupor och de ska tittas till med jämna mellanrum. Man ska helst inte ha fler än tio kupor bredvid varandra på samma ställe. Simo har alla uppgifter över sina bikupor i ett elektroniskt kartotek, vilket underlättar jobbet. En eller två gånger per sommar töms kuporna på honung Beroende på lådans storlek finns det vanligtvis 9–10 ramar bredvid varandra i kupan.  På sommaren lägger man till lådor i boet och på hösten igen minskas antalet beroende på bi- och honungsmängden. Bikuporna kan vara torn i varierande storlekar. I ramarna producerar bina honung och från en ram får man som bäst upp till två kilo honung. Om det är en bra sommar ger en bikupa i medeltal 40 kilo honung.

Hela tiden i gång

Det kryllar av liv i kupan när bina jobbar. Som mest kan det finnas upp till 60 000 individer som jobbar i bikupan samtidigt, på vintern är det 10 000. Bisamhällets invånare är drottningen, som är bikupans enda fortplantningsdugliga hona och kan leva upp till sju år, drönarna, de flitiga arbetarna och nybörjarna som föds av drottningens ägg. Drottningen lägger ett ägg i en cell. Larven kläcks ur ägget efter cirka tre veckor. Larven matas över tusen gånger på ett dygn.

– Drottningen lägger ägg i celler. En del av cellerna är reserverade för honung. Honungscellens färg varierar beroende på den nyans växtens nektar har. Bina samlar nektar från blommor, förvandlar den till honung och lagrar honung till vintern. Hallon och mjölkört är de största nektarväxterna. När bina flyger från blomma till blomma, transporterar de på samma gång pollen och pollinerar blommor. I genomsnitt producerar en kupa 40 kilo honung per år, säger Simo.

I de nedersta våningarna i bikupan bor drottningen och larverna, och de nyaste arbetsbina. I de översta våningarna jobbar arbetsbina och samlar honung inför vintern.

 

God honung till salu i över tio enheter i vårt handelslag

Hunaja–Simo Oy:s honung har man kunnat köpa i Kyrkslätt Prisma alltsedan årtusendets början. Samarbetet med vårt handelslag har pågått i över 20 år och under åren har försäljningsställena blivit fler. I dag kan man köpa Hunaja Simos honung redan i tolv av våra enheter i västra Nyland.  Lika intressant som biodling är också det hur honungen framställs. Det är en helt egen bransch och det är många faktorer som inverkar på produkten. Vädret och nektarväxterna i närområdet påverkar på skördens mängd och kvalitet. Varje blommas nektar ger sin egen honung. Rypshonung är ljus och mild i smaken, honung från många olika blommor är aromrik och gyllenebrun och honung av ljung har en kraftig smak. Hunaja Simos honung är en blandning av olika sorter som garanterar en honung av jämn kvalitet.

Simo har sina lokaliteter för att framställa honung hemma. Här tar han bort vaxskiktet från ramarna och ställer ramarna i honungsslungan. På så sätt får man honungen slungad från ramarna. Ramarna ska slungas ungefär 5–10 minuter, men till exempel ljunghonungen måste slungas betydligt längre.   Efter det filtreras honungen så att alla eventuella vaxbitar fås bort från honungen. Sedan häller han honungen på burk och ställer den på lager. Därifrån kör Simo själv ut den till våra marketar till försäljning. Vintertid kör Simo ut honungen till våra enheter ett par gånger i veckan och plockar också upp den i hyllorna. Det här kan man kalla full service som bäst.

Simos fru, Sari hjälper också till med att slunga honung och tidvis när det är bråttom hjälper deras son till. Simos jobb kan man kalla både en hobby och en livsstil när man lyssnar på hans berättelse om biodling och honungstillverkning.

 

 

HunajaSimo Oy

Läge: Kyrkslätt

Ägare: Simo Sorvari

Grundat: 1987

Verksamhet: biodling och honungsproduktion

Produkter: honung

Det finns mycket att göra på trädgården.

I två stora växthus odlas det på en ungefär 4000 m2stor yta. Arbetet i växthusen börjar redan i januari-februari med att så och plantera blomplantor. Sallad sås det varje vecka och nya sommarblomsticklingar planteras också kontinuerligt för att kunna erbjuda kunderna färska blommor under hela säsongen. Söderlunds växthus har specialiserat sig på ampelblommor och de har nästan 100 olika sorter. Trädgården är också beroende av utomstående arbetskraft eftersom en person inte ensam kan driva verksamheten i den här skalan.

När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling. Sallad odlas från frön och tomater i sin tur från plantor.

Rodnande tomater

Tomater odlas från högklassiga plantor, som beställs från Österbotten. Plantorna kan bli upp till femton meter långa under sommaren och behöver daglig vård. När sommarsolen värmer, stiger temperaturen inne i växthusen mycket och man måste hålla många pauser när man jobbar. Det finns cirka 4 000 tomattoppar i växthusen och de ger bra med skörd under hela säsongen. Varje vecka plockar man bort tre blad av tomatplantorna så att bladen inte ska ta bort all kraft av plantan och den orkar producera goda små tomater som har fått mogna i solen. Tomaten skördas ungefär tre gånger per vecka. Från trädgården transporterar distributionsbilar tomater till försäljning över hela Åland. Av vårt handelslags butiker på Åland säljer S-market Jomala och S-market Godby produkter från Söderlunds växthus.

 

Mitt i ett hav av blommor

Mängden olika blommor i Söderlunds växthus är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor är populära bland ortsborna och en solig vårdag är det trafik på trädgården. Här hittar man lämpliga sommarblommor för både balkongen och trädgården. Av sommarblommorna är ampelblommorna trädgårdens trumfkort. Det finns mer än 100 sorter av dem, så det finns verkligen en massa att välja bland. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Utöver ampelblommor odlar man också många andra sommarblommor. För en trädgårdsmästare är det viktigt att blomplantorna som säljs är stora, krukorna är tillräckligt stora och fulla av näringsrik jord. Borden med plantor dignar av de vackraste sommarblommor och den mest exotiska färgen har de svarta petuniorna.

I vårt handelslag har S-market Godby i vår fått en alldeles ny Trädgårdshörna. I Trädgårdshörnan säljs också sommarblommor från Söderlunds trädgård. Det här är viktigt för Rune, för han vill att man också kan köpa blommor på samma gång man går och handlar.

Söderlunds växthus

Läge: Eckerö, Åland

Ägare: Rune Söderlund

Grundat: I början av 2000-talet

Verksamhetsform: trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter, tomater

Bubblande smaker på flaska

Konsumenternas intresse för olika alkoholfria alternativ i dryckesväg har ökat, och därför var det också naturligt för Mika, Niko och Erkka att inrikta sig på hemligheterna i läskedryckstillverkningen. De åkte till Amalias Limonadfabrik på Åland för att söka inspiration.

Basen i läskedryckerna är ett inhemskt saftkoncentrat, som en underleverantör tillverkar enligt läskedrycksfabrikens eget recept.  I läskedryckerna både doftar och smakar det av färska frukter. För tillfället finns det läskedrycker i smakerna mangojaffa, blodgrapefrukt, rabarber-fläderblom och förutom fruktsmakerna finns det också cola. I fabriken tappar man förutom läskedrycker också Vichy på flaska. En ny sort är Vichy smaksatt med fläderblom. Utöver de här tillverkar man produkter på flaska med skräddarsydda etiketter ör företag och evenemang.

– I alla våra läskedryckers tillverkning använder vi lite mindre socker än normalt. Vi ville komma ut på marknaden med läskedrycker som också är i vuxnas smak tack vare den måttfulla sockermängden. En annan produktspecifik avvikelse som kan nämnas är att vår Cola-dryck är koffeinfri, säger Niko.

I Kullo i Borgå hittade man lämpliga lokaliteter för läskedrycksfabriken. Här i den ungefär 300 kvadratmeter stora fabriken började man med små maskiner, men mycket snabbt när populariteten ökade, fanns större maskiner på anskaffningslistan. Månadsproduktionen var i början 25 000–30 000 flaskor men när efterfrågan ökade räckte det här inte längre till och man skaffade större maskiner till fabriken och en effektivare flasktappningslinje. En varm sommar är en guldålder för läskedrycksförsäljning och redan på basis av den första sommarens försäljning måste maskinerna bytas ut till ännu effektivare. I dag kan man tappa upp till 10 000 flaskor limonad per dag.

Smakligt och visuellt

Grundtanken bakom hela verksamheten är att tillverka läckra hantverksdrycker. Naturliga smaker, där smaken av äkta frukter doftar och smakar, beskriver bra läskedryckerna som Pieni Limonaaditehdas tillverkar. I läskedryckerna används inte heller några artificiella smaker eller sötningsmedel.

– Det är med smak och lite mer speciella smakkombinationer som vi som en så här liten aktör, kan skilja oss från massan, berättar Niko om deras trumfkort på läskedrycksmarknaden, där det också finns många internationella aktörer.

Produkternas visuella intryck är en annan sak man har satsat på. Fabriken tappar läskedryck på flaskor som är tillverkade av returglas och de utstrålar en forna tiders stämning. Flaskorna är 0,275 centiliter stora. Flaskorna levereras till återförsäljare i lådor med 20 flaskor. Bakom etiketternas och logons visuella utseende står Kent Åkerberg tillsammans med sitt företag Target Advertising.

Hela Finland som försäljningsområde

Läskedrycksfabrikens produkter finns till försäljning på restauranger och i detaljhandlar runt om i landet. Också via den egna webbutiken säljer man läskedryckerna. Produkterna körs ut till Nyland från fabriken med egna bilar. Läskedrycksbeställningar till andra områden i Finland levereras med hjälp av distributionsenheter.

– Beställningarna började genast från början rulla bra och det är trevligt att märka att så många matbutiker har tagit läskedryckerna till sitt sortiment. De närmaste butikerna var så klart våra första och närmaste kunder. De tog med iver våra produkter till försäljning genast från början, vilket gjorde det möjligt för oss att utvidga vår verksamhet på ett allt större område, berättar Niko.

Vårt handelslag var med i samarbetet direkt från början och då fanns produkter från Pieni Limonaaditehdas i sortimentet i S-market Näse. Senare, i och med att ryktet spridit sig, finns de friska läskedryckerna från Pieni Limonaaditehdas nästan i alla våra matbutiker på vårt verksamhetsområde.

 

Pieni Limonaaditehdas

Läge: Kullo, Borgå

Ägs av: Mika Räisänen, Niko Autti och Erkka Ala-Lahti

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Läskedrycksfabrik

Produkter: Läskedrycker, Vichy

Örter behöver tid och skötsel

På Torrbacka trädgård odlar man på traditionellt sätt och ingen tilläggsbelysning används. Av de växthus Martinas och Fredriks pappa har byggt är två ännu i användning och några har byggts till. Allt började år 1985 när deras pappa började odla lök och sommarblommor till försäljning. Under åren har det också odlats tomater på trädgården och i dag är den känd för sina fräscha och goda örter, som säljs i många vårt handelslags butiker i västra Nyland.

 

Trädgårdens brådaste säsong infaller från juni till augusti. Detta föregås av mycket arbete då man sår pyttesmå frön, sedan omskolar plantorna så de växer och blir kraftigt gröna och välsmakande örter. Nya plantor sås varje vecka ända fram till slutet av augusti. Det tar ungefär 4–10 veckor för ett frö att växa till en ört som är stor nog att säljas. Allt det här är handarbete och Martina jobbar på heltid på trädgården medan Fredrik deltar vid sidan av sitt arbete. Under den brådaste tiden har de som hjälp tre medarbetare och deras pappa hjälper också ännu till med sysslorna på trädgården.

– När fröna höjer fram sina små skott från jorden behöver de en hel massa ljus, vatten och näring. Och naturligtvis kärlek, skrattar Martina.

I slutet av oktober, när skördesäsongen är slut, tömmer vi alla våra växthus och städar dem och börjar redan planera och förbereda följande sommars odlingar. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Martina. Vintertid är det snö- och pappersjobb som håller dem sysselsatta och då finns det också tid att planera nästa säsong och beställa fröer.

 

Ekologiskt närodlat

De örter som säljs på frukt- och grönsaksavdelningen är verkligen färska, nästan som om man hade köpt dem direkt från trädgården. Inga mellanhänder behövs, eftersom syskonen själva sköter leveranserna till butikerna. Produkterna körs ut till butikerna två gånger i veckan och inför helger är leveransmängderna större. Örter från Torrbacka trädgård säljs på enheterna i vårt handelslag i Sjundeå, Ingå, Ekenäs, Karis, Grankulla, och i Kyrkslätt Prisma.

Växthusens yta är ungefär 1500 kvadratmeter, så det är en rätt så liten producent. I växthusen utnyttjas ändå utrymmet bra och det finns rum för ungefär 80–90 olika sorter.  Basilika säljer man klart mest, men i och med nya trender inom matlagning har också efterfrågan på örter ökat. Den traditionella dillen och persiljan har nu fått sällskap av koriander, rosmarin, salvia, mynta och timjan. På våren kan man också köpa tomatplantor och plantor av specialörter från trädgården. Chokladmynta och olivört har varit den här säsongens favoriter bland specialörterna.

 

På trädgården odlar man utan tilläggsbelysning. Det betyder att man endast kan odla så länge det finns solljus. Inga kemiska bekämpningsmedel används och här är man ännu långt från automatiserade produktionsprocesser och fabriksstämning.  Så gott som allt görs för hand och syskonen har blivit vana vid det redan som små då de deltog i gårdens sysslor med sin pappa.

 

Torrbacka trädgårds örter är också planerade så att produkterna ska hålla så länge som möjligt. Kvalitet och hållbara produkter är trädgårdens trumfkort. I de stora krukor som trädgården använder mår örterna bra och trivs mycket längre än i små krukor. På det sättet har man glädje av dem så länge som möjligt. Om man vill kan man plantera dem till exempel på balkongen eller i trädgården.

– Idén fick sin början av våra egna behov, vi ville ha örter, som håller länge hemma. När man har örter hemma använder man dem mycket mer, säger Fredrik.

 

Framtidsutsikter

Att odla örter och växter är hårt arbete, men det är ändå värt det, när man ser resultatet av sina händers verk och får respons av kunder, säger Martina. Också i framtiden har hon sina händer stadigt i jorden. Fredrik ser odling på traditionellt sätt som deras framtid. Det kan de, och de har under åren kunnat erbjuda konsumenterna i närområdet goda örter av hög kvalitet.

– Vi har faktiskt själva transporterat produkterna direkt till butiken och för oss betyder att något är lokalt just det att vår produkts resa från vår trädgård till butikshyllan är kort. Därför kan kunden plocka örterna i sin kundkorg bara några timmar efter det att vi har packat örterna här på trädgården. Tyngdpunkten i verksamheten ligger snarare på smak och miljöfrågor än på mängden, säger Fredrik.

Fredrik och Martin har också märkt att allt fler är intresserade av hur produkter odlas och att de är lokalt odlade. Att något är inhemskt och av hög kvalitet spelar en stor roll när kunden väljer produkter från frukt- och grönsaksavdelningen i sin kundkorg, och när man väljer lokalt producerat stöder man också den lokala ekonomin.

Torrbacka trädgård

Läge: Ingå

Ägs av: Martina och Fredrik Herse

Grundat: 1985

Verksamhetsform: växthusodling

Produkter: örter

Nästan tusen kilo kärlek

Vid nio års ålder hade Johanna först bekantat sig med och blivit förälskad i höglandsboskapen när hon gick på en lantbruksutställning. När hon sedan femton år senare i och med den egna gården fick möjlighet att ha egen boskap, var det solklart att det skulle vara höglandsboskap. För tillfället bor det ungefär 80 djur på gården. Höglandsboskap är en skotsk ursprungsras, som håller till utomhus både sommar och vinter. På gården finns stora åker- och skogsområden att beta på och där får korna leva ett så naturnära och rastypiskt liv som möjligt. 

– För oss har djuren och deras välmående alltid varit det viktigaste. Vi vill känna våra djur och veta hur de mår och ta så väl hand om våra djur som möjligt, säger Johanna.

När vi besöker gården uppför sig djuren, som väger över 500 kilo som välskolade hundar, och Johanna rör sig på betesmarken mitt bland flocken. Man kan se att djuren är vana vid mänskor och det har varit viktigt för Johanna att man gör minst två kontrollrundor bland djuren dagligen. Då kontrollerar man att allt är i sin ordning, såväl djuren, maten, vattnet som stängslen. Under rundan är det också ett bra tillfälle att vänja djuren vid mänskor, och man pratar med djuren, borstar dem och vänjer djuren vid att man hanterar dem.  I den stora flocken finns över tjugo kor och lika många kalvar. Som flockens överhuvud spatserar en förnöjd tjur. Korna kalvar i huvudsak själva och en stor del av kalvningarna sker utan några som helst problem. Korna söker sig till en lugn plats där de stannar med kalven några dagar. Sedan följer kalvarna redan med flocken. Kon tar hand om sin kalv i ungefär nio månader och efter det avvänjs kalven från sin mamma. Korna kan leva upp till 20 år. I en stor flock är varje djur sin egen personlighet och Johanna vet vad alla djur heter och hurdant lynne de har. Alla kalvar får alltid sitt namn efter årets bokstav. Gårdens första kalvar föddes 2013 och då började namnen på bokstaven A och år 2022 ska man redan hitta på namn som börjar på bokstaven J.

Livet på gården

Att hålla djur och jordbruk är hårt arbete, som sysselsätter hela året. Johanna jobbar på gården på heltid och Asmo jobbar också utanför gården. Under den brådaste tiden när det ska sås och tröskas, och det är höbärgning får de också hjälp av sina föräldrar och vänner.  

Korna och kalvarna betar i huvudsak runt gården och då är det enklare att hålla koll på dem. Betesmarkerna består av åkrar och skog, där djuren hittar skydd. Det finns många betesmarker och om somrarna flyttas djuren mellan olika betesmarker så att de alltid finns gräs att beta. Sommartid betar gårdens tjurar och kvigor längre bort i Borgå, där de sköter om naturen och håller området fritt från sly och låg vegetation. 

– På vår gård bor det vintertid ungefär 70–80 djur och när våren kommer får 30 av dem åka på sommarjobb till betesmarkerna kring stränderna i Svinö och Ruskis i Borgå, och betesmarker nära gården, berättar Johanna.

”Sommarjobbarna” återvänder till gårdens betesmarker inför vintern kring oktober, och då förflyttar sig också de djur som tillbringat sommaren på gården till skilda betesmarker som används vintertid. På de betesmarker som används på vintern finns det skog som skydd samt ett skyddstak och uppvärmda vattenkärl och flera foderhäckar, så att djuren ska ha det så bra som möjligt också i vinterkölden. Vanligtvis springer djuren ut på det grönskande sommarbetet i slutet på maj. 

En kär arbetskompis

Johanna och Asmo har som mål att föda upp friska och välmående djur till avel och på samma gång också gott och etiskt producerat kött. Gårdens biffkor föds upp till ungefär tre års ålder och efter det slaktas de. För Johanna och Asmo är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, färskt gräs och omsorg. När det är dags att slakta ett djur, förs det med den egna kreaturstrailern ett djur per gång till ett litet slakteri i Orimattila. Johanna säger att när man har sett ett djur växa upp i tre år ända sedan kalv, så vill man gå vid djurets sida deras hela liv.

Köttet säljs direkt från gården och från och med början av 2021 har Ratia Ranch samarbetat med Varuboden-Osla och gårdens köttfärs finns nu att köpa i Sale Askola, Monby, Borgnäs och S-market Näse.

På gården är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och det lokala. Johannas och Asmos livsverk är bland de här djuren. Här har djuren de bästa förhållanden att leva och vara.

 

Ratia Ranch

Läge: Monby, Askola, östra Nyland

Ägare: Asmo och Johanna Ratia

Grundat: 2012

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter 

Vatten, värme och en rejäl dos av omvårdnad

Den somriga blomsterprakt som pryder alla sex växthusen föregås av mycket arbete. Sommarsäsongens första sysslor sätter man igång med redan i februari, då sticklingar till violamplarna är de första som planteras ner i jorden.  Nya sticklingar planteras hela tiden för att trädgården ska kunna erbjuda färska blommor åt sina kunder under hela säsongen. Blommorna behöver en massa ljus, värme och gödsling för att frodas. Vissnade blomställningar måste också plockas bort och nästan alla blommor toppas för att de ska förgrenas och bli frodiga. Allt det här görs till största delen för hand och som hjälp har ägarparet tre säsongsarbetare, av vilka två hjälper till sex månader om året och en är som hjälp under den brådaste sommarsäsongen.

– När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling.  Och naturligtvis kärlek, skrattar Kristian. När säsongen med sommarblommor är över i oktober, börjar man städa på trädgården. Då rengörs och desinficeras alla växthus. Kring de här tiderna börjar också förberedelserna med julblommorna på allvar eftersom man redan i november säljer av de första julblommorna och -planteringarna. I januari är det lugnt och stilla i växthusen, men redan i februari börjar den nya odlingssäsongen när de första sticklingarna anländer till trädgården. Trädgårdsmästarna är sysselsatta året om. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Kristian.

En trädgård med långa anor

Trädgården i Paipis i Sibbo har en historia som sträcker sig ända till 1950-talet då Kristians morfar och mormor grundade den. På den tiden odlades det grönsaker och spannmål till försäljning på gården. År 1971 tog Kristians morbror över ansvaret för trädgården tillsammans med sin fru, och nästan trettio år senare kom Kristian med i trädgårdsverksamheten. Kring den här tiden började också trädgården koncentrera sig mer på blommor, och det har varit grunden i verksamheten fram till dessa dagar. Kristian har tillsammans med sin fru Kirsi lotsat trädgården från 2010, då de helt tog över ansvaret för trädgården. De satsar på odling av ampelblommor och sommarblommor, och dessutom odlar de i mindre skala också örter och grönsaksplantor.

– Jag har alltsedan barnsben tillbringat mycket tid här tillsammans med min mormor och morbror. Jag har fått följa med årstidsväxlingarna på trädgården och de olika arbeten och sysslor de för med sig. Min morbror lärde mig allt om jordbruk och växthus och jag lyssnade med stort intresse. Jag fick också ända sen liten vara med och hjälpa till med diverse jobb och därmed var det alldeles klart för mig att jag någon dag kommer att ta över trädgården, säger Kristian.

 

Pelargoner, småpetunior, petunior, jordgubbar…

Mängden olika blommor är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor har varit populära och därför är det viktigt för trädgården att det från år till år finns av de bekanta blommorna i sortimentet.  Det är också viktigt att utveckla sig och varje säsong tar man in nyheter och av de många bekanta sorterna odlar man nya färgalternativ. Av sommarblommorna är ampelblommorna Skogsters trädgårds trumfkort. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Den här sommarens nyhet är den storblommiga och doftande begonian, som kunderna också varit intresserade av. Under de senaste åren har det också sålts mycket av blommor där man kombinerat två olika blommor i samma kruka.

Till jul odlar man lökblommor såsom amaryllis och hyacint. Till vintersäsongen hör också olika julplanteringar som håller trädgårdsmästarparet sysselsatta hela november och december. Julblommor och julplanteringar säljer de till kunderna direkt från trädgården, men de säljs också till blombutiker, som exempelvis trädgårdsbutiken S-Garden i vårt handelslag.

Handelslaget förenade

Det finns ett stort urval av blommor från Skogsters trädgård i S-Garden i Borgå och samarbetet med vårt handelslag har pågått i närmare tjugo år. Vårt handelslag har också en annan viktig betydelse för Kristian och Kirsi. Kristian började sin arbetskarriär som köttmästare i S-market Nickby och i samma butik började Kirsi jobba som kassaansvarig. Deras vägar möttes där och de förälskade sig, bildade familj och har nu jobbat tillsammans i över tjugo år. Båda har under årens lopp också skaffat sig trädgårdsmästarexamen. Samarbetet fungerar väl och för båda är det mer en livsstil att driva trädgården. Att det är lokalt och att produkterna är högklassiga ligger också båda varmt om hjärtat och styr på samma gång hela deras verksamhet.

 

 

Skogsters trädgård

Läge: Paipis, Sibbo

Ägs av: Kristian och Kirsi Roine

Grundat: 1953

Verksamhetsform:trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter

”Att brinna för det man gör”

Famljerna Numelin och Chydenius driver BRABE Oy. Startskottet till kombucha-tillverkningen blev Nickis Numelins intresse för mikrobryggeriers öl. Antalet mikrobryggerier har ökat mycket under de senaste åren, och kombucha igen är en rätt så ny bekantskap i Finland och kom hit egentligen först 2018. Kombucha, som är känd som en hälsodryck, passade också bra in på familjernas värden och öltillverkningen fick ge vika för kombuchan. För tillfället finns det under tio finländska kombucha tillverkare.

– För oss var det ända från början klart att vi börjar småskaligt och håller en hög kvalitet på våra produkter. Vi vill också betjäna våra kunder utmärkt och kunna svara på kundernas efterfrågan. Vi har rätt så små lokaliteter och vi känner inte att vi behöver öka produktionskapaciteten för snabbt utan vi utvecklar vår verksamhet genom att satsa på kvalitet. Vi gör det här också av genuint intresse för kombucha tillverkning, säger Jan Chydenius.

BRABE kombucha har en lång fermenteringsprocess, den färdiga drycken pastöriseras inte och inga konserveringsmedel tillsätts i den färdiga produkten. Därför ska produkterna förvaras i svalt. Drycken tappas till största delen på glasflaskor och förpackas i lådor som de själva kör ut till butikerna. De produkter som beställs via nätet skickas per post till kunderna.

 

Många arbetsskeden och mycket kemi

Kombucha, som är en urgammal asiatisk tedryck, framställs genom jäsning och fermentering. Drycken innehåller probiotika, antioxidanter och vitaminer. Drycken är också lågkolsyrad och sockermängden är mycket liten, så kombuchan avnjuts traditionellt för dess hälsoeffekter.

– Under hela produktionsprocessen är utmaningen det att man jobbar med en levande produkt. Kombucha framställs genom en fermenteringsprocess där te, socker, mikroorganismer och jäst bildar den slutliga smakupplevelsen, berättar Jan.

I BRABE Oy:s lokaliteter finns många apparater som är bekanta från vin- och öltillverkning. Det finns inga färdiga apparater för att tillverka kombucha, och därför har man omarbetat apparater och kärl som används i vin- och öltillverkning så att de lämpar sig för den egna tillverkningen. Kombuchatillverkningen börjar med att man kokar grönt eller svart te, som man tillsätter ekologiskt rörsocker i och Kombucha-odling, som är en slags rot. Efter det här pumpas drycken i kärl där den får jäsa från ungefär en till tre veckor. Efter att drycken har jäst färdigt, filtreras den så att man får bort största delen av jästen. All jäst tas ändå inte bort, eftersom det är just jästen som också ger drycken smak. När största delen av jästen har tagits bort, pumpas drycken till en reningstank och då smaksätts den och koldioxid tillsätts i den. Den färska kallpressade ingefäran och bären ger drycken smak. Det finns sju olika smaker: ingefära, tranbär, körsbär, blåbär, lingon, hallon och naturell.

Under hela tillverkningsprocessen görs det en mängd olika mätningar, till exempel pH-värdet, den totala surhetsgraden och sockerhalten har en central roll med tanke på den färdiga produkten. Företagarna vill göra allt på bästa möjliga sätt och med pietet, och om de inte själv är nöjda med smaken så tappar de inte heller kombuchan på flaska till försäljning.

Med blicken starkt i framtiden

I början fanns BRABE Kombucha i hälsokostaffärer och några caféer i Borgå förutom webbutiken. Inom några år har den ökat i popularitet, och försäljningsställena har ökat. BRABE Oy samarbetar med Varuboden-Osla och deras drycker finns till salu på ungefär tio enheter i vårt handelslag både i östra och västra Nyland. Jan levererar själv alla produkter till våra butiker med ungefär tre veckors mellanrum. Det är också viktigt som producent att se hur produkterna är framsatta i butiken och på samma gång också få prata med personalen om hur man kan ställa fram produkter och ge tips om det.

Att beakta kunders önskemål och en högklassig kundbetjäning är speciellt viktigt för den här lilla hantverksproducenten Framför allt är högklassiga råvaror och hållbarhet viktiga i deras hela tillverkningsprocess.  BRABE Oy är ett småföretag, som drivs som en bisyssla, vilket också för sin del ställer ramarna för verksamheten. Blicken är ändå hela tiden starkt riktad mot framtiden och tillväxttakten har ökat.

 

 

BRABE Oy

Läge: Svartså, Borgå, östra Nyland

Ägare: Sari Numelin och Jan Chydenius

Grundat: 2018

Verksamhetsform: Tillverkning av kombucha

Produkter: Kombucha