Bubblande smaker på flaska

Konsumenternas intresse för olika alkoholfria alternativ i dryckesväg har ökat, och därför var det också naturligt för Mika, Niko och Erkka att inrikta sig på hemligheterna i läskedryckstillverkningen. De åkte till Amalias Limonadfabrik på Åland för att söka inspiration.

Basen i läskedryckerna är ett inhemskt saftkoncentrat, som en underleverantör tillverkar enligt läskedrycksfabrikens eget recept.  I läskedryckerna både doftar och smakar det av färska frukter. För tillfället finns det läskedrycker i smakerna mangojaffa, blodgrapefrukt, rabarber-fläderblom och förutom fruktsmakerna finns det också cola. I fabriken tappar man förutom läskedrycker också Vichy på flaska. En ny sort är Vichy smaksatt med fläderblom. Utöver de här tillverkar man produkter på flaska med skräddarsydda etiketter ör företag och evenemang.

– I alla våra läskedryckers tillverkning använder vi lite mindre socker än normalt. Vi ville komma ut på marknaden med läskedrycker som också är i vuxnas smak tack vare den måttfulla sockermängden. En annan produktspecifik avvikelse som kan nämnas är att vår Cola-dryck är koffeinfri, säger Niko.

I Kullo i Borgå hittade man lämpliga lokaliteter för läskedrycksfabriken. Här i den ungefär 300 kvadratmeter stora fabriken började man med små maskiner, men mycket snabbt när populariteten ökade, fanns större maskiner på anskaffningslistan. Månadsproduktionen var i början 25 000–30 000 flaskor men när efterfrågan ökade räckte det här inte längre till och man skaffade större maskiner till fabriken och en effektivare flasktappningslinje. En varm sommar är en guldålder för läskedrycksförsäljning och redan på basis av den första sommarens försäljning måste maskinerna bytas ut till ännu effektivare. I dag kan man tappa upp till 10 000 flaskor limonad per dag.

Smakligt och visuellt

Grundtanken bakom hela verksamheten är att tillverka läckra hantverksdrycker. Naturliga smaker, där smaken av äkta frukter doftar och smakar, beskriver bra läskedryckerna som Pieni Limonaaditehdas tillverkar. I läskedryckerna används inte heller några artificiella smaker eller sötningsmedel.

– Det är med smak och lite mer speciella smakkombinationer som vi som en så här liten aktör, kan skilja oss från massan, berättar Niko om deras trumfkort på läskedrycksmarknaden, där det också finns många internationella aktörer.

Produkternas visuella intryck är en annan sak man har satsat på. Fabriken tappar läskedryck på flaskor som är tillverkade av returglas och de utstrålar en forna tiders stämning. Flaskorna är 0,275 centiliter stora. Flaskorna levereras till återförsäljare i lådor med 20 flaskor. Bakom etiketternas och logons visuella utseende står Kent Åkerberg tillsammans med sitt företag Target Advertising.

Hela Finland som försäljningsområde

Läskedrycksfabrikens produkter finns till försäljning på restauranger och i detaljhandlar runt om i landet. Också via den egna webbutiken säljer man läskedryckerna. Produkterna körs ut till Nyland från fabriken med egna bilar. Läskedrycksbeställningar till andra områden i Finland levereras med hjälp av distributionsenheter.

– Beställningarna började genast från början rulla bra och det är trevligt att märka att så många matbutiker har tagit läskedryckerna till sitt sortiment. De närmaste butikerna var så klart våra första och närmaste kunder. De tog med iver våra produkter till försäljning genast från början, vilket gjorde det möjligt för oss att utvidga vår verksamhet på ett allt större område, berättar Niko.

Vårt handelslag var med i samarbetet direkt från början och då fanns produkter från Pieni Limonaaditehdas i sortimentet i S-market Näse. Senare, i och med att ryktet spridit sig, finns de friska läskedryckerna från Pieni Limonaaditehdas nästan i alla våra matbutiker på vårt verksamhetsområde.

 

Pieni Limonaaditehdas

Läge: Kullo, Borgå

Ägs av: Mika Räisänen, Niko Autti och Erkka Ala-Lahti

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Läskedrycksfabrik

Produkter: Läskedrycker, Vichy

Örter behöver tid och skötsel

På Torrbacka trädgård odlar man på traditionellt sätt och ingen tilläggsbelysning används. Av de växthus Martinas och Fredriks pappa har byggt är två ännu i användning och några har byggts till. Allt började år 1985 när deras pappa började odla lök och sommarblommor till försäljning. Under åren har det också odlats tomater på trädgården och i dag är den känd för sina fräscha och goda örter, som säljs i många vårt handelslags butiker i västra Nyland.

 

Trädgårdens brådaste säsong infaller från juni till augusti. Detta föregås av mycket arbete då man sår pyttesmå frön, sedan omskolar plantorna så de växer och blir kraftigt gröna och välsmakande örter. Nya plantor sås varje vecka ända fram till slutet av augusti. Det tar ungefär 4–10 veckor för ett frö att växa till en ört som är stor nog att säljas. Allt det här är handarbete och Martina jobbar på heltid på trädgården medan Fredrik deltar vid sidan av sitt arbete. Under den brådaste tiden har de som hjälp tre medarbetare och deras pappa hjälper också ännu till med sysslorna på trädgården.

– När fröna höjer fram sina små skott från jorden behöver de en hel massa ljus, vatten och näring. Och naturligtvis kärlek, skrattar Martina.

I slutet av oktober, när skördesäsongen är slut, tömmer vi alla våra växthus och städar dem och börjar redan planera och förbereda följande sommars odlingar. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Martina. Vintertid är det snö- och pappersjobb som håller dem sysselsatta och då finns det också tid att planera nästa säsong och beställa fröer.

 

Ekologiskt närodlat

De örter som säljs på frukt- och grönsaksavdelningen är verkligen färska, nästan som om man hade köpt dem direkt från trädgården. Inga mellanhänder behövs, eftersom syskonen själva sköter leveranserna till butikerna. Produkterna körs ut till butikerna två gånger i veckan och inför helger är leveransmängderna större. Örter från Torrbacka trädgård säljs på enheterna i vårt handelslag i Sjundeå, Ingå, Ekenäs, Karis, Grankulla, och i Kyrkslätt Prisma.

Växthusens yta är ungefär 1500 kvadratmeter, så det är en rätt så liten producent. I växthusen utnyttjas ändå utrymmet bra och det finns rum för ungefär 80–90 olika sorter.  Basilika säljer man klart mest, men i och med nya trender inom matlagning har också efterfrågan på örter ökat. Den traditionella dillen och persiljan har nu fått sällskap av koriander, rosmarin, salvia, mynta och timjan. På våren kan man också köpa tomatplantor och plantor av specialörter från trädgården. Chokladmynta och olivört har varit den här säsongens favoriter bland specialörterna.

 

På trädgården odlar man utan tilläggsbelysning. Det betyder att man endast kan odla så länge det finns solljus. Inga kemiska bekämpningsmedel används och här är man ännu långt från automatiserade produktionsprocesser och fabriksstämning.  Så gott som allt görs för hand och syskonen har blivit vana vid det redan som små då de deltog i gårdens sysslor med sin pappa.

 

Torrbacka trädgårds örter är också planerade så att produkterna ska hålla så länge som möjligt. Kvalitet och hållbara produkter är trädgårdens trumfkort. I de stora krukor som trädgården använder mår örterna bra och trivs mycket längre än i små krukor. På det sättet har man glädje av dem så länge som möjligt. Om man vill kan man plantera dem till exempel på balkongen eller i trädgården.

– Idén fick sin början av våra egna behov, vi ville ha örter, som håller länge hemma. När man har örter hemma använder man dem mycket mer, säger Fredrik.

 

Framtidsutsikter

Att odla örter och växter är hårt arbete, men det är ändå värt det, när man ser resultatet av sina händers verk och får respons av kunder, säger Martina. Också i framtiden har hon sina händer stadigt i jorden. Fredrik ser odling på traditionellt sätt som deras framtid. Det kan de, och de har under åren kunnat erbjuda konsumenterna i närområdet goda örter av hög kvalitet.

– Vi har faktiskt själva transporterat produkterna direkt till butiken och för oss betyder att något är lokalt just det att vår produkts resa från vår trädgård till butikshyllan är kort. Därför kan kunden plocka örterna i sin kundkorg bara några timmar efter det att vi har packat örterna här på trädgården. Tyngdpunkten i verksamheten ligger snarare på smak och miljöfrågor än på mängden, säger Fredrik.

Fredrik och Martin har också märkt att allt fler är intresserade av hur produkter odlas och att de är lokalt odlade. Att något är inhemskt och av hög kvalitet spelar en stor roll när kunden väljer produkter från frukt- och grönsaksavdelningen i sin kundkorg, och när man väljer lokalt producerat stöder man också den lokala ekonomin.

Torrbacka trädgård

Läge: Ingå

Ägs av: Martina och Fredrik Herse

Grundat: 1985

Verksamhetsform: växthusodling

Produkter: örter

Nästan tusen kilo kärlek

Vid nio års ålder hade Johanna först bekantat sig med och blivit förälskad i höglandsboskapen när hon gick på en lantbruksutställning. När hon sedan femton år senare i och med den egna gården fick möjlighet att ha egen boskap, var det solklart att det skulle vara höglandsboskap. För tillfället bor det ungefär 80 djur på gården. Höglandsboskap är en skotsk ursprungsras, som håller till utomhus både sommar och vinter. På gården finns stora åker- och skogsområden att beta på och där får korna leva ett så naturnära och rastypiskt liv som möjligt. 

– För oss har djuren och deras välmående alltid varit det viktigaste. Vi vill känna våra djur och veta hur de mår och ta så väl hand om våra djur som möjligt, säger Johanna.

När vi besöker gården uppför sig djuren, som väger över 500 kilo som välskolade hundar, och Johanna rör sig på betesmarken mitt bland flocken. Man kan se att djuren är vana vid mänskor och det har varit viktigt för Johanna att man gör minst två kontrollrundor bland djuren dagligen. Då kontrollerar man att allt är i sin ordning, såväl djuren, maten, vattnet som stängslen. Under rundan är det också ett bra tillfälle att vänja djuren vid mänskor, och man pratar med djuren, borstar dem och vänjer djuren vid att man hanterar dem.  I den stora flocken finns över tjugo kor och lika många kalvar. Som flockens överhuvud spatserar en förnöjd tjur. Korna kalvar i huvudsak själva och en stor del av kalvningarna sker utan några som helst problem. Korna söker sig till en lugn plats där de stannar med kalven några dagar. Sedan följer kalvarna redan med flocken. Kon tar hand om sin kalv i ungefär nio månader och efter det avvänjs kalven från sin mamma. Korna kan leva upp till 20 år. I en stor flock är varje djur sin egen personlighet och Johanna vet vad alla djur heter och hurdant lynne de har. Alla kalvar får alltid sitt namn efter årets bokstav. Gårdens första kalvar föddes 2013 och då började namnen på bokstaven A och år 2022 ska man redan hitta på namn som börjar på bokstaven J.

Livet på gården

Att hålla djur och jordbruk är hårt arbete, som sysselsätter hela året. Johanna jobbar på gården på heltid och Asmo jobbar också utanför gården. Under den brådaste tiden när det ska sås och tröskas, och det är höbärgning får de också hjälp av sina föräldrar och vänner.  

Korna och kalvarna betar i huvudsak runt gården och då är det enklare att hålla koll på dem. Betesmarkerna består av åkrar och skog, där djuren hittar skydd. Det finns många betesmarker och om somrarna flyttas djuren mellan olika betesmarker så att de alltid finns gräs att beta. Sommartid betar gårdens tjurar och kvigor längre bort i Borgå, där de sköter om naturen och håller området fritt från sly och låg vegetation. 

– På vår gård bor det vintertid ungefär 70–80 djur och när våren kommer får 30 av dem åka på sommarjobb till betesmarkerna kring stränderna i Svinö och Ruskis i Borgå, och betesmarker nära gården, berättar Johanna.

”Sommarjobbarna” återvänder till gårdens betesmarker inför vintern kring oktober, och då förflyttar sig också de djur som tillbringat sommaren på gården till skilda betesmarker som används vintertid. På de betesmarker som används på vintern finns det skog som skydd samt ett skyddstak och uppvärmda vattenkärl och flera foderhäckar, så att djuren ska ha det så bra som möjligt också i vinterkölden. Vanligtvis springer djuren ut på det grönskande sommarbetet i slutet på maj. 

En kär arbetskompis

Johanna och Asmo har som mål att föda upp friska och välmående djur till avel och på samma gång också gott och etiskt producerat kött. Gårdens biffkor föds upp till ungefär tre års ålder och efter det slaktas de. För Johanna och Asmo är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, färskt gräs och omsorg. När det är dags att slakta ett djur, förs det med den egna kreaturstrailern ett djur per gång till ett litet slakteri i Orimattila. Johanna säger att när man har sett ett djur växa upp i tre år ända sedan kalv, så vill man gå vid djurets sida deras hela liv.

Köttet säljs direkt från gården och från och med början av 2021 har Ratia Ranch samarbetat med Varuboden-Osla och gårdens köttfärs finns nu att köpa i Sale Askola, Monby, Borgnäs och S-market Näse.

På gården är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och det lokala. Johannas och Asmos livsverk är bland de här djuren. Här har djuren de bästa förhållanden att leva och vara.

 

Ratia Ranch

Läge: Monby, Askola, östra Nyland

Ägare: Asmo och Johanna Ratia

Grundat: 2012

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter 

Vatten, värme och en rejäl dos av omvårdnad

Den somriga blomsterprakt som pryder alla sex växthusen föregås av mycket arbete. Sommarsäsongens första sysslor sätter man igång med redan i februari, då sticklingar till violamplarna är de första som planteras ner i jorden.  Nya sticklingar planteras hela tiden för att trädgården ska kunna erbjuda färska blommor åt sina kunder under hela säsongen. Blommorna behöver en massa ljus, värme och gödsling för att frodas. Vissnade blomställningar måste också plockas bort och nästan alla blommor toppas för att de ska förgrenas och bli frodiga. Allt det här görs till största delen för hand och som hjälp har ägarparet tre säsongsarbetare, av vilka två hjälper till sex månader om året och en är som hjälp under den brådaste sommarsäsongen.

– När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling.  Och naturligtvis kärlek, skrattar Kristian. När säsongen med sommarblommor är över i oktober, börjar man städa på trädgården. Då rengörs och desinficeras alla växthus. Kring de här tiderna börjar också förberedelserna med julblommorna på allvar eftersom man redan i november säljer av de första julblommorna och -planteringarna. I januari är det lugnt och stilla i växthusen, men redan i februari börjar den nya odlingssäsongen när de första sticklingarna anländer till trädgården. Trädgårdsmästarna är sysselsatta året om. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Kristian.

En trädgård med långa anor

Trädgården i Paipis i Sibbo har en historia som sträcker sig ända till 1950-talet då Kristians morfar och mormor grundade den. På den tiden odlades det grönsaker och spannmål till försäljning på gården. År 1971 tog Kristians morbror över ansvaret för trädgården tillsammans med sin fru, och nästan trettio år senare kom Kristian med i trädgårdsverksamheten. Kring den här tiden började också trädgården koncentrera sig mer på blommor, och det har varit grunden i verksamheten fram till dessa dagar. Kristian har tillsammans med sin fru Kirsi lotsat trädgården från 2010, då de helt tog över ansvaret för trädgården. De satsar på odling av ampelblommor och sommarblommor, och dessutom odlar de i mindre skala också örter och grönsaksplantor.

– Jag har alltsedan barnsben tillbringat mycket tid här tillsammans med min mormor och morbror. Jag har fått följa med årstidsväxlingarna på trädgården och de olika arbeten och sysslor de för med sig. Min morbror lärde mig allt om jordbruk och växthus och jag lyssnade med stort intresse. Jag fick också ända sen liten vara med och hjälpa till med diverse jobb och därmed var det alldeles klart för mig att jag någon dag kommer att ta över trädgården, säger Kristian.

 

Pelargoner, småpetunior, petunior, jordgubbar…

Mängden olika blommor är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor har varit populära och därför är det viktigt för trädgården att det från år till år finns av de bekanta blommorna i sortimentet.  Det är också viktigt att utveckla sig och varje säsong tar man in nyheter och av de många bekanta sorterna odlar man nya färgalternativ. Av sommarblommorna är ampelblommorna Skogsters trädgårds trumfkort. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Den här sommarens nyhet är den storblommiga och doftande begonian, som kunderna också varit intresserade av. Under de senaste åren har det också sålts mycket av blommor där man kombinerat två olika blommor i samma kruka.

Till jul odlar man lökblommor såsom amaryllis och hyacint. Till vintersäsongen hör också olika julplanteringar som håller trädgårdsmästarparet sysselsatta hela november och december. Julblommor och julplanteringar säljer de till kunderna direkt från trädgården, men de säljs också till blombutiker, som exempelvis trädgårdsbutiken S-Garden i vårt handelslag.

Handelslaget förenade

Det finns ett stort urval av blommor från Skogsters trädgård i S-Garden i Borgå och samarbetet med vårt handelslag har pågått i närmare tjugo år. Vårt handelslag har också en annan viktig betydelse för Kristian och Kirsi. Kristian började sin arbetskarriär som köttmästare i S-market Nickby och i samma butik började Kirsi jobba som kassaansvarig. Deras vägar möttes där och de förälskade sig, bildade familj och har nu jobbat tillsammans i över tjugo år. Båda har under årens lopp också skaffat sig trädgårdsmästarexamen. Samarbetet fungerar väl och för båda är det mer en livsstil att driva trädgården. Att det är lokalt och att produkterna är högklassiga ligger också båda varmt om hjärtat och styr på samma gång hela deras verksamhet.

 

 

Skogsters trädgård

Läge: Paipis, Sibbo

Ägs av: Kristian och Kirsi Roine

Grundat: 1953

Verksamhetsform:trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter

”Att brinna för det man gör”

Famljerna Numelin och Chydenius driver BRABE Oy. Startskottet till kombucha-tillverkningen blev Nickis Numelins intresse för mikrobryggeriers öl. Antalet mikrobryggerier har ökat mycket under de senaste åren, och kombucha igen är en rätt så ny bekantskap i Finland och kom hit egentligen först 2018. Kombucha, som är känd som en hälsodryck, passade också bra in på familjernas värden och öltillverkningen fick ge vika för kombuchan. För tillfället finns det under tio finländska kombucha tillverkare.

– För oss var det ända från början klart att vi börjar småskaligt och håller en hög kvalitet på våra produkter. Vi vill också betjäna våra kunder utmärkt och kunna svara på kundernas efterfrågan. Vi har rätt så små lokaliteter och vi känner inte att vi behöver öka produktionskapaciteten för snabbt utan vi utvecklar vår verksamhet genom att satsa på kvalitet. Vi gör det här också av genuint intresse för kombucha tillverkning, säger Jan Chydenius.

BRABE kombucha har en lång fermenteringsprocess, den färdiga drycken pastöriseras inte och inga konserveringsmedel tillsätts i den färdiga produkten. Därför ska produkterna förvaras i svalt. Drycken tappas till största delen på glasflaskor och förpackas i lådor som de själva kör ut till butikerna. De produkter som beställs via nätet skickas per post till kunderna.

 

Många arbetsskeden och mycket kemi

Kombucha, som är en urgammal asiatisk tedryck, framställs genom jäsning och fermentering. Drycken innehåller probiotika, antioxidanter och vitaminer. Drycken är också lågkolsyrad och sockermängden är mycket liten, så kombuchan avnjuts traditionellt för dess hälsoeffekter.

– Under hela produktionsprocessen är utmaningen det att man jobbar med en levande produkt. Kombucha framställs genom en fermenteringsprocess där te, socker, mikroorganismer och jäst bildar den slutliga smakupplevelsen, berättar Jan.

I BRABE Oy:s lokaliteter finns många apparater som är bekanta från vin- och öltillverkning. Det finns inga färdiga apparater för att tillverka kombucha, och därför har man omarbetat apparater och kärl som används i vin- och öltillverkning så att de lämpar sig för den egna tillverkningen. Kombuchatillverkningen börjar med att man kokar grönt eller svart te, som man tillsätter ekologiskt rörsocker i och Kombucha-odling, som är en slags rot. Efter det här pumpas drycken i kärl där den får jäsa från ungefär en till tre veckor. Efter att drycken har jäst färdigt, filtreras den så att man får bort största delen av jästen. All jäst tas ändå inte bort, eftersom det är just jästen som också ger drycken smak. När största delen av jästen har tagits bort, pumpas drycken till en reningstank och då smaksätts den och koldioxid tillsätts i den. Den färska kallpressade ingefäran och bären ger drycken smak. Det finns sju olika smaker: ingefära, tranbär, körsbär, blåbär, lingon, hallon och naturell.

Under hela tillverkningsprocessen görs det en mängd olika mätningar, till exempel pH-värdet, den totala surhetsgraden och sockerhalten har en central roll med tanke på den färdiga produkten. Företagarna vill göra allt på bästa möjliga sätt och med pietet, och om de inte själv är nöjda med smaken så tappar de inte heller kombuchan på flaska till försäljning.

Med blicken starkt i framtiden

I början fanns BRABE Kombucha i hälsokostaffärer och några caféer i Borgå förutom webbutiken. Inom några år har den ökat i popularitet, och försäljningsställena har ökat. BRABE Oy samarbetar med Varuboden-Osla och deras drycker finns till salu på ungefär tio enheter i vårt handelslag både i östra och västra Nyland. Jan levererar själv alla produkter till våra butiker med ungefär tre veckors mellanrum. Det är också viktigt som producent att se hur produkterna är framsatta i butiken och på samma gång också få prata med personalen om hur man kan ställa fram produkter och ge tips om det.

Att beakta kunders önskemål och en högklassig kundbetjäning är speciellt viktigt för den här lilla hantverksproducenten Framför allt är högklassiga råvaror och hållbarhet viktiga i deras hela tillverkningsprocess.  BRABE Oy är ett småföretag, som drivs som en bisyssla, vilket också för sin del ställer ramarna för verksamheten. Blicken är ändå hela tiden starkt riktad mot framtiden och tillväxttakten har ökat.

 

 

BRABE Oy

Läge: Svartså, Borgå, östra Nyland

Ägare: Sari Numelin och Jan Chydenius

Grundat: 2018

Verksamhetsform: Tillverkning av kombucha

Produkter: Kombucha

 

 

 

 

 

 

Äkta smaker och mycket känsla

Klockan fem på morgonen när de flesta ännu ligger i sina sängar och sover, börjar den första bagaren dagens jobb på Johannas hembakta. Degen som satts att jäsa i svalt föregående dag måste bakas ut, jäsa, gräddas och packas så att morgonens första kunder får sina nygräddade läckerheter genast när dörrarna öppnas. I det bestående sortimentet finns ungefär tio olika produkter, men det bakas också särskilt mycket säsongsprodukter. Allt görs från början till slut för hand och av lokala råvaror i så hög grad som möjligt. Mjölet kommer från Överängs, kvarn som finns i närheten och grädden och smöret, som kärnats på traditionellt sätt, kommer från Ålandsmejeriet. Dessutom används det bär som har vuxit i närbelägna skogar och trädgårdar, hemmagjord vaniljkräm och surbrödsdeg som är bakad på egen rot.

– Vi bakar både matbröd och söta kaffebröd från tisdag till lördag. Det viktigaste för oss är att värna om traditioner och använda högklassiga råvaror och baka utan brådska.  Gott bröd och goda bakverk behöver tid och det lönar sig inte att skynda på för mycket, säger Fanny som jobbar i bageriet.

I bageriet jobbar det tre personer, och under den bråda sommartiden har de som hjälp en sommarjobbare. Under arbetets gång ser man bra hur sammanhängande jobbet förlöper när den enorma degklumpen hälls på det stora bakbordet och där alla tre bagarna, Fanny, Fredrik och Ulla står redo att börja. Alla börjar genast rutinerat baka Hemvete, som är ett traditionellt åländskt matbröd som bakas på vete-, grahams- och rågmjöl.  Den ena bakar ut brödet så det får sin form, den andra sätter brödet på plåtar och den naggar brödet. Att jobbet flyter och samarbetet förlöper bra förmedlas också bra till intervjuaren som står i bakgrunden. Det här brödet bakas verkligen med känsla.

En doft av nybakat

För många påminner doften av nybakat om mormor eller farmor. Just den här känslan har man velat få fram i bageriet, att vara ett hembageri, där bakverken är som hembakade. Med gamla recept och några nya bekantskaper har man fått många stamkunder som besöker bageriet dagligen. Produkterna säljs direkt från bageriet och också i några dagligvaruaffärer på Åland. I vårt handelslag finns deras produkter till salu från måndag till fredag i Varuboden City i centrum av Mariehamn. Artesanbröd och bullar förpackas i papperspåsar som pryds av företagets logo och en varudeklaration. Brödet och bullarna körs på leveransdagarna ut till butikerna, där kunderna kan köpa dem när de gör sina andra inköp.

– Vår mest populära produkt är helt klart Hemvete. Vi säljer årligen stora mängder av det. Varje dag gör vi en Hemvete-deg som det behövs 25 kilo mjöl till. För att brödet ska få den rätta smaken och ett frasigt skal behövs rätt sorts mjölblandning och gräddning i stegugn.  Kunderna har också hittat rågbitar, levain-bröd och focaccia till sina kundkorgar.  Av de söta bakverken är vanilj-, kanel-, och kardemummabullar populärast, räknar Fredrik upp de produkter som säljs mest av.

Traditioner och nya produktnyheter – en stämningsfull fikastund i caféet blir pricken över i

Det är en hjärtesak för bageriet att baka gott bröd med respekt för Johannas recept. Den traditionsrika baktraditionen upprätthålls och allt bakas för hand. Bageriet har en stor mängd stamkunder och det stämningsfulla caféet i anslutning till bageriet är för många ett samlingsställe på lördagar. Också i caféets inredning kombineras gammalt och nytt, som skapar en hemtrevlig atmosfär. Här kan man njuta av en vaniljbulle och en rykande varm kopp kaffe och samtidigt titta på hur bagarna bakar ut en stor deg i bageriet som finns bakom cafélokalen. I ett smidigt team föds det också många nya idéer, som man kan pröva och som i något skede också når försäljningsdisken.

 

 

Johannas hembakta

Läge: Godby, Åland

Ägare: Tony Asumaa

Grundat: 2011

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och söta kaffebröd

En tårta gör festen

Blomma catering fick sin början år 2016 när Janne Laitinen som jobbade med presentartiklar och Elke Kütt som hade jobbat som frisörska i nästan 20 år, utökade sin verksamhet till cateringbranschen. Elke avlade en examen inom restaurang- och cateringbranschen i restaurangskolan Perho. Elke hade alltid älskat att laga mat och speciellt att baka. Efter examen arbetade Elke en kort tid för Kyrkslätt församling och var med och ordnade olika evenemang. Intresset att starta något eget och skapa smakliga läckerheter till kunders olika evenemang vaknade och fick Janne och Elke att börja med cateringverksamhet.

–  Jag som själv ursprungligen är från Estland, bakar tårtor på ett lite annorlunda sätt än finländare över lag. Först tänkte jag att det här kunde vara en stötesten för företaget, men blev glatt överraskad av att mänskor gillade att det var lite annorlunda, berättar Elke.

Blomma catering bakar också traditionella gräddtårtor på beställning, men Elke följer hela tiden med nya trender inom branschen och kunderna frågar också efter nya och lite mer speciella tårtor. Vänner, bekanta och ofta också kunder får agera smakråd när Elke provar nya smakkombinationer. Enligt Elke är man aldrig fullärd i den här branschen, utan lär sig hela tiden något nytt. Hon älskar också när kunder kommer med nya idéer och ger respons. Det utmanande med att baka tårtor är att göra skapelser som också håller att transporteras.

Lokala produkter och tjänster i centrum

Elke och Janne bor själva i Kyrkslätt, och Elke pendlade länge till Helsingfors på jobb. Lusten att arbeta där hon själv bodde och laga tårtor och andra läckerheter till invånarna i närområdet fick Elke intresserad av att starta ett eget cateringföretag. Att vara lokal är det viktigaste för Blomma catering och företaget har erbjudit många ungdomar som bor i området både tillfälligt jobb och längre sommarjobbsperioder. Sommaren 2021 drev Blomma catering ett sommarcafé på Wohls gård, och där jobbade också många lokala ungdomar. Elkes gamla frisörsalong i Kyrkslätt renoverades till ett ”salongskök” och det är där alla produkter tillverkas. Alltid när det är möjligt gynnar man lokala råvaror. I Kyrkslätt Prismas breda sortiment finns många råvaror som behövs när man lagar tårtor och annat som bjuds på fester.

Från Kyrkslätt Prisma kan man beställa Blomma caterings tårtor och speciellt inför helger finns det en hel massa tårtor till festbordet i sortimentet. Samarbetet har pågått i ungefär två år. Elkes vackra och välsmakande tårtor är ett önskat tillägg i Prismas urval av konditoriprodukter.

–  Jag minns för ett par år sedan när vi fick idén att vi kunde försöka få våra tårtor också på de lokala butikshyllorna och kontaktade många butiker via e-post. V skickade många e-postmeddelanden och jag minns fortfarande hur glada och överraskade vi blev när en butik sedan svarade oss. Den här affären var Kyrkslätt Prisma, och det var här vårt samarbete började, säger Elke.

Nu finns Blomma caterings tårtor i beställningsortimentet och speciellt under helgdagar, som fars- och mors dag, är det en stor åtgång på dem.

 

Ett företag i tiden

Att baka tårtor och jobba inom cateringbranschen är kreativt arbete där du kan förverkliga nya idéer. Det är viktigt att följa trender, men du måste också ha mod att göra dina egna grejer. Just nu frågar kunderna mycket efter ketotårtor och glutenfria produkter. Under de senaste fem åren har Elke tagit med många nya produkter i sitt sortiment. När coronaviruset minskade fester och därmed också efterfrågan på cateringtjänster, blev Elke inte sysslolös.

–  Jag tänkte att något måste göras, så jag började studera till konditor. Jag hade trots allt bakat tårtor redan länge, men jag ville också lära mig det av professionella inom branschen och samtidigt få nya idéer till vårt företag, säger Elke.

Själen i Blomma catering är helt klart Elke, och hon vill att företaget ska betjäna sina kunder så bra som möjligt. Därför lyssnar Elke noga på kundernas önskemål och rådande trender. Under resor snappar de också upp nya idéer till sina egna produkter. Tårtor och andra produkter levereras både till mindre familjefester och större sällskap och allt skräddarsys enligt kundernas önskemål.

–  Kunderna är kryddan i mitt jobb. Det är för dem jag gör det här. Jag tycker att det är härligt att märka att många kunder gång efter gång har beställt tårtor och andra produkter till sina fester och de har blivit mina stamkunder. Det som värmer mig ännu mer är att många av dem också har blivit mina vänner genom åren, säger Elke om vad kunderna betyder för henne.

På kort tid har det personliga cateringföretaget hittat sin plats i Kyrkslätt och varit med och skapat både små och stora fester för många kunder i närområdet.

Blomma Catering

Läge: Kyrkslätt

Ägare: Janne Laitinen och Elke Kütt

Grundat: 2016

Verksamhetsform: catering och konditori

Produkter: kakor och annat ätbart till bjudningar

Djur och miljö nära hjärtat

Djuren och att driva gården ligger både Ann och Henrik nära hjärtat. Nyckelord för verksamheten är långsiktighet och hållbarhet. På gården odlas också foder åt djuren och på sommaren går boskapen på grönbete. Och vilka sommarvyer de får beta i! De njuter av lata dagar vid havet och dricker havsvatten och äter gräs och vilda örter. Djuren gör också gott för naturens mångfald och landskapet. De håller det ungefär 55 hektar stora ängsområdet fritt från sly och låg vegetation.

– Djuren och deras välmående har alltid varit viktigt för oss och därför vill vi erbjuda våra egna djur ett så bra liv som möjligt, säger Ann.

Gårdens kor föds upp för köttets skull och vid ungefär 15–18 månaders ålder slaktas de. För Ann och Henrik är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, havsvatten och färskt gräs. När det sedan blir dags för slakt öppnar Ann och Henrik grinden och korna får i sin egen takt gå ombord på slaktbilen. Henrik är alltid med och ger ännu korna en sista krafsning och hjälper dem i bilen.  Färden till slakteriet är också så kort som möjligt, endast lite över 30 kilometer, och djuren hinner aldrig stressa upp sig på den tiden.

– Vi har jobbat mycket för att våra djur ska ha ett bra liv och vi vill också att mänskor som är intresserade av vår gård har möjlighet att komma och se hur vi jobbar. Vi deltar varje höst i Skördefesten och under den helgen i september har vi olika program på gården och vi har en massa besökare. Men också annars vill vi hålla våra dörrar öppna och man får gärna kontakta oss om besök, berättar Ann.

 

En historisk gård fylld av liv

Bolstaholms historia sträcker sig ända till 1400-talet och gårdens nuvarande huvudbyggnad, som Ann och Henrik bor i är från 1850-talet.  Här möts historia och nutid och skapar utmärkta förhållanden för att föda upp boskap. När vi besöker gården en dag i juni för att göra intervjun och ta bilder doftar det härligt av lavendel och trädgården utstrålar fortfarande en stämning från gångna tider.  Bredvid huvudbyggnaden finns styckeriet, och där jobbar Tommy, som är den enda anställda på gården. Han har över trettio års erfarenhet av att stycka kött och har trivts på Bolstaholm i redan närmare 12 år. Efter slakten kommer köttet tillbaka till gården, där det hängs och styckas. Kunderna kan köpa kött direkt från gården eller från deras webbutik. Ett stort antal produkter så som hamburgerbiffar, medwurst, kryddblandningar och marinader kan man exempelvis köpa från S-market i Godby och i Varuboden City i Mariehamn finns deras kryddblandningar till salu.

– Vi har samarbetat med Varuboden-Osla alltsedan 2017 när handelslaget öppnade sin nya enhet Varuboden City i centrum av Mariehamn. I och med det här tog också butiken i Godby av våra produkter till försäljning. Med tanke på vårt arbete är det mycket viktigt att det finns av våra produkter också i närbutikernas sortiment och då kan kunderna köpa våra produkter vid sidan av sina andra dagliga butiksuppköp, betonar Ann vikten av kundbetjäning i deras verksamhet.

Nära huvudbyggnaden finns också ladugården vars ursprungsdel är ända från 1700-talet.  I ladugårdsbyggnaden av tegel finns egna avdelningar för tjurarna, kalvarna och korna. När korna ska kalva har de egna kalvningsboxar där kon och kalven får vara ifred och bekanta sig med varandra innan de några dagar senare släpps med de andra korna och kalvarna. När kalvarna är ett halvår gamla och är könsmogna skiljs de åt från sin mamma. Kvigorna och tjurarna har egna avdelningar i ladugården. Här får de växa tills de är ungefär 1–1,5 år gamla. I ladugården får djuren röra sig fritt på sina egna avdelningar och det finns hela tiden fri tillgång till ensilage och krossad spannmål vid foderbordet. Vanligen släpps djuren ut på grönbete när det blir maj och då ordnar också gården ofta öppet hus.  Och visst är det en glad syn man möter, när en stor skock djur kilar iväg på det gröna vårbetet efter en lång vinter. Betesmarkerna finns på några kilometers avstånd från gården.

På Bolstaholms gård är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och att det är lokalt. Anns och Henriks livsverk är bland de här djuren och de utgår alltid från djuren och miljön. Det är något de inte ger avkall på. Här har både djur och mänskor de bästa förhållanden att leva och vara.

 

 

Bolstaholms gård

Läge: Geta, Åland

Ägare: Ann och Henrik Sundberg

Grundat: 1400-talet

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter

”Jordbruk är en livsstil”

Husbonden Matti Kipinoinen på Hulta gård har sedan liten pojke deltagit i jobbet på jordbruket och fått beundra sina händers verk när potatisen växt på de stora åkrarna invid hemgården. På de mullrika åkrarna börjar de grönskande potatisblasten sträcka sig mot värmen när försommarsolen kastar sitt sken. Den tidiga potatisen tas upp redan under midsommarveckan och från det framåt går potatisupptagningsmaskinerna nästan oavbrutet. Säsongens sista potatisar tas vanligtvis upp i slutet av oktober. Potatisodling kräver mycket arbete och är mycket beroende av andra yttre faktorer. Först när säsongen är gång vet man hurdan skörden ser ut. Länge var ägg Hulta gårds huvudprodukt och de såldes direkt till butiker. Potatis började odlas på gården i början på 1970-talet.

– Jag minns hur jag som liten grabb fick åka med min pappa och leverera ägg och potatis till butiker. Jag minns ännu mycket väl den härliga doften av apelsiner när vi öppnade kylrummens dörrar.  Samarbetet med marketcheferna förlöpte smidigt redan då och jag fick också själv ännu jobba med många av dem när jag tog över gården 1997, berättar Matti.

Jordbruk är arbete man gör alla dagar och arbetet tar inte slut när den sista potatisen tas upp. Vintertid är husbonden och de anställda på Hulta gård mycket sysselsatt med att förpacka potatis, förbereda beställningar och transportera produkter till butikerna. Arbetsmängden är rätt så stor på en så här stor gård och gården sysselsätter tre medarbetare året runt. Dessutom hjälper familjens tre söner till på gården så mycket de hinner vid sidan om sina studier.

Hulta gårds potatis växer i mullrik jord fylld av näringsämnen. Gödslingsmedel används det måttligt.

 

I tre generationer

Hulta gård härstammar ända från 1950-talet när Mattis farfar efter kriget hittade en gård åt sig efter att han hade vart tvungen att lämna sin hemgård i Karelen. Redan då odlades det potatis till eget bruk. När Mattis pappa tog över gården odlades potatis också till försäljning även om äggproduktionen då var i huvudrollen. Matti lärde sig redan som liten pojke när han hjälpte till sin pappa nästan allt om potatisodling och att driva en gård, men ännu finns det mycket att lära sig. Arbetsmaskiner och förpackningsteknik som jämt utvecklas och nya potatissorter som kommer ut på marknaden garanterar att det finns något nytt att lära sig.

– Det har alltid varit viktigt för mig att värna om den här gården som har gått i vår släkt. På samma sätt som jag i tiderna fick lära mig av min pappa och följa med livet på gården vill jag också fostra våra tre egna söner. Också de har växt upp med de olika sysslorna på den här gården och fått iaktta vårens nattfrost, potatisens olika blomningsskeden på sommaren och på hösten skörden som åkrarna ger.

Under årtiondenas lopp har gårdens verksamhet utformats alltid enligt den husbonde som hållit i tömmarna. Verksamheten har utvecklats och under Mattis tid har potatisförpackandet automatiserats och lagerutrymmen byggts ut. Allt har gjorts med fullt stöd från den föregående husbonden och med tanken att verksamheten måste utvecklas om man ska klara sig. Familjens tre söner är med och hjälper med olika sysslor på gården och de två äldsta av dem studerar jordbruk.

 

Nytt lyft för en gammal knöl

Potatis har funnits på finländarnas matbord redan länge. Tidvis har nya mattrender, så som när pasta och ris blev allt vanligare i vår matkultur, för en tid fått potatisens popularitet att vackla. I och med den traditionella husmanskostens uppsving ser man nu igen mer potatis i finländarnas kundkorgar. På Hulta gård odlas ungefär tio olika potatissorter, både tidig potatis och vinterpotatis. De mest populära sorterna är Annabelle och av de äldre sorterna Nicola och Timo.  Största delen av gårdens potatis säljs till butiker, riktigt små så kallade andraklass potatisar säljs till livsmedelsindustrin.  Med vårt handelslag har Hulta gård samarbetat redan länge, ända sedan 19xx-talet. Gårdens potatis finns att köpa i våra enheter i Sjundeå, Karis, Pojo, Hangö, Veikkola, Tenala och Ekenäs och i Kyrkslätt Prisma.

Det är rätt krävande att förvara potatis, den tål inte ljus och den optimala förvaringstemperaturen är ungefär 4 grader. I butikerna kan det vara svårt att uppfylla de här kraven. Därför levereras det potatis till butikerna två gånger, ibland också tre gånger i veckan.  Före det här har potatisens färd från åkrarna på Hulta gård varit mångskiftande. På gården ståtar tre stora lagerutrymmen där det är svalt och framför allt mörkt. Vinterpotatisen som tas upp från åkern måste först torkas. I lagren förvaras potatisen i stora trälådor. En trälåda rymmer upp till 700 kilo potatis. En datorstyrd ventilation mäter lagerutrymmets förhållanden och reglerar mängden luft som tas in. När potatisen är torkad sänks temperaturen. Från lagret packas potatisen alltid enligt beställning och i butiken säljs de bland annat i en och två kilos påsar och lösvikt. Ett arbetsmoment är att borsta eller tvätta potatisen och efter det åker potatisen längs ett band för att sättas på påsar. Butikens beställning packas Sedan packas butikens beställning och körs ut till butikerna med gårdens lastbilar.

– Jag har velat fortsätta samarbetet med butikerna med samma tanke som min pappa i tiderna.  Butikerna i vårt närområde möjliggör för sin del vår näringsgren och då kan v för vår del erbjuda jobb på vårt område. Lokal producerat som bäst är det när vi tar upp tidig potatis här på vår gård och redan två timmar senare finns de i närbutiken så att kunderna kan köpa dem, summerar Matti betydelsen av lokal mat.

 

 

 

Hulta gård

Läge: Tenala

Ägare: Matti Kipinoinen

Grundat: På 1950-talet

Verksamhetsform: potatisodling

Produkter: potatis

Åland – Äppelodlarnas paradis

På Åland är tillväxtförhållandena gynnsamma för äppelodling och omkring 70 procent av alla inhemska äpplen som säljs i Finland kommer från Åland. Äpplena utvecklar fantastisk smak och arom under de soliga somrarna och skärgårdens svala vår och den långa, milda hösten.

– I Finland får man inte heller efterbehandla äpplen och det är just renheten vi kan konkurrera med. Här växer äpplena i den rena skärgårdsluften, de bevattnas med fräscht vatten från våra insjöar och vi använder miljövänliga och naturliga bekämpningsmetoder, berättar Annika.

Alla äppelodlingar på Åland är IP-baserade så också Karl-Ers. Det här betyder att odlingen står mellan ekologisk och konventionell odling.  I den här odlingsformen tar man stor hänsyn till miljön. Gödsling, bevattning och bekämpning av växtsjukdomar baserar sig på ett verkligt behov och när de väljer nya äppelsorter fäster de uppmärksamhet vid att de är motståndskraftiga mot växtsjukdomar och skadeinsekter.

 

Äppelträd så långt ögat kan nå

På Karl-Ers odlar man äpplen, päron och jordgubbar på en areal på 50 hektar. Äpplena står ändå i centrum och det finns hela 120 000 äppelträd. På gården finns det 14 000 päronträd och jordgubbar odlas på ett 3 hektar stort område. På våren förgylls omgivningen av långa rader av blommande äppelträd och luften fylls av flitiga bins surrande.

Kring midsommar plockas de första jordgubbarna på gården. I augusti mognar i sin tur de första äpplena och päronen, och skördesäsongen kör i gång på allvar. Under hösten är det bråda tider för äppelodlaren.  Ungefär hundratusen fruktträd ska skördas, och frukterna ska tvättas och lagras.  Alla frukter plockas för hand i väskor som bärs på axeln. På gården jobbar tio personer året runt och när frukterna ska plockas behövs det mer hjälpande händer. Då jobbar närmare 40 personer på gården med att skörda frukter. Skördetiden sträcker sig fram till slutet av oktober.

– Som bäst är vår äppelskörd över en miljon kilo äpplen. Det är många saker som inverkar på skörden och det ligger inte alltid våra händer hurudan skörden blir. Det är i stor mån väder och tillväxtförhållanden som styr vår verksamhet, säger Annika.

 

Varje årstid har sina egna sysslor

Fruktodlingen koncentrerar sig inte endast till sommaren och hösten utan varje årstid har sina egna sysslor.  På Karl-Ers är det full rulle från höst till vår. På vintern beskärs äppelträden, på våren planteras det nytt och på hösten plockas äpplena och lagras. Äpplena lagras i syrefria lager. Från lagren säljer man frukt ungefär ända fram till mars. På gårdens musteri tillverkas det färskpressad äppeljuice som tappas på stora boxar. Att jobba på gården är en slags livsstil med alla sysslor som ingår.

– Fruktodling har följt oss båda allt sedan barnsben och vi har fått lära oss av våra föräldrar och mor- och farföräldrar. Det här är mer än ett yrke för oss, det är en livsstil som alltid varit en del av våra familjer.  I det här jobbet lär vi oss hela tiden något nytt, och också vädret ställer sina egna utmaningar, berättar Annika.

 

 

Lokalt och naturligt tillverkat

Omkring 70 procent av de inhemska äpplena som säljs i Finland kommer från Åland. En stor del av skörden säljs i närbutikerna, men också till fastlandet transporteras mycket frukt till försäljning. På Karl-Ers odlas många olika äppelsorter och de finns till salu i alla tre Varuboden-Oslas butiker på Åland. I nästan alla matbutiker i vårt handelslag kan man köpa av Karl-Ers goda äppeljuice. Den produceras av alla olika äppelsorter som växer på gården och därför kan smaken variera lite beroende på säsong. Gården har samarbetat med handelslaget redan i tio år. Saften är helt fri från tillsatser och är ren och naturlig.  Nu har det kommit en ny 2 deciliter stor äppeljuiceförpackning på marknaden och den är den enda inhemska förpackningen i den här storleken. Man hoppas på att produkten ska bli en hit speciellt bland barnfamiljer. Istället för sugrör har förpackningen en behändig skruvkork. En hälsosam törstsläckare som är enkel att bära med sig.

Att det är lokalt är för Annika och Kristian hela verksamhetens grundpelare. För dem är det värdefullt att få odla samma marker som sina förfäder i tiderna och se resultatet av sitt eget arbete. För dem betyder lokalt också det att de är en lokal arbetsgivare, som kan erbjuda arbetsplatser åt närområdets invånare.

 

Karl-Ers frukt

Läge: Tjudö, Åland

Ägs av: Annika och Kristian Karlsson

Grundat: 1653

Verksamhetsform: fruktgård

Produkter: äpplen, päron och jordgubbar