Ett av Esbos äldsta företag

Halmes bageri har bakat välsmakande matbröd och kaffebröd till både vardag och fest till närområdets invånare redan i över 120 års tid. Bageriet grundades 1899 av Emil Halme, som hade lärt sig bagaryrket i Åbo och senare i Holmbergs bageri i Kyrkslätt. Den unge Emil drömde ändå om något helt annat än att starta ett eget bageri. Han hade planer på att emigrera till Amerika för att få ett bättre liv. Men han missade båten som avgick från Hangö. Det var startskottet till att grunda ett eget bageri och enligt uppgifter som finns att tillgå startade Emil sitt bageri den 1 november 1899.

Vid den här tiden bakade man nästan allt bröd och kaffebröd i varje hus själv. Därför var kundkretsen då en helt annan än nu. Arbetare från de närliggande tegelfabrikerna och de arbetare som byggde på kustbanan köpte sitt bröd från Halmes bageri och höll företaget flytande. Under årens lopp förändrades kundkretsen, bageriets produkter dök upp på allt fler kunders matbord och bjöds på fester och succén var garanterad. Bageriföretaget växte och produkter fanns inte bara i bagericaféet, utan också i nästan alla matbutiker i närområdet.

– Idag har vi fem bilar som levererar våra produkter från måndag till fredag till försäljning till butikshyllorna. För oss är också interaktionen med våra kunder viktig och här har vi sju helt briljanta konsulenter som hjälp. Konsulenterna besöker butikerna, håller provsmakningar och säljer av våra produkter. Det här är speciellt värdefullt för vårt företag eftersom det ger vår verksamhet ett ansikte och vi får också värdefull respons av våra kunder, och på basis av det kan vi utveckla vår verksamhet, säger Stefan Åsten, vd för bageriet.

Halme har samarbetat med vårt handelslag redan en längre tid och deras bageriprodukter finns till salu på alla våra enheter från Grankulla till Ingå.

Närmare 1 000 kilo mjöl om dagen

I bageriet bakas det från måndag till fredag och företaget har ungefär 50 anställda. Halme är ett bageri som fortfarande litar på det traditionella sättet att baka och är stolt över det. I bageriet görs allt för hand och det färdiga brödet får sin prägel av bagaren. När vi bekantade oss med bageriets verksamhet under vårt inspelnings- och intervjubesök fick vi uppleva personalens enastående sammanhållning. Här bakar man tillsammans utmärkta produkter, och de anställda är inte heller rädda att gå utanför sitt bekvämlighetsområde.  När det gäller hantverk kan det vara lite utmanande att hoppa in om en kollega är borta och man inte är bekant med arbetsuppgifterna. På den här arbetsplatsen uppmuntrar man till att alla övar på att jobba på olika arbetsstationer. Och här är man också medvetna om att det tar tid att lära sig det traditionella hantverksyrket. Å andra sidan har Halme aldrig konkurrerat med stora, högautomatiserade bagerier med mängder. Här görs det i mindre skala genom att värna om traditioner.

I sina produkter förlitar sig Halme på högklassiga råvaror och hantverk. Lokala råvaror gynnas i så stor mån det är möjligt. På en dag går det åt ungefär 1000 kilogram mjöl och till exempel av det populära Ciabatta-brödet görs det alltid på en gång en ungefär 70 kilograms deg.  Bredvid mjöllagret puttrar också den gamla surdegsgrunden, som man ska noggrant sköta om så att man kan baka smakliga råglimpor och hålkakor.

– I bageriyrket kan man inte titta på klockan när degen eller produkten är klar. Produkterna behöver tid, och det lönar sig inte att skynda på degen eller produkter som håller på att jäsa. Speciellt degen måste få tid, och här hos oss får mången deg jäsa i svalt i minst ett dygn, berättar Stefan.

I bageriet finns tre ugnar, varav två är stenugnar och den äldsta av dem har varit i bruk ända sedan 1952. I alla tre ugnarna bakas det mängder av salta och söta bröd och ugnarna är varma året runt.

 

Köttpiroger, råglimpor, munkgrisar…

I Halmes bageri bakas det cirka 200 olika produkter, och många av dem bakas med ursprungliga recept. De traditionella produkterna har blivit så populära bland kunderna att de förmodligen aldrig kommer att utgå ur sortimentet, säger Stefan. Nya produkter introduceras nu och då på marknaden, men produktutveckling är en lång process före den slutliga produkten finns på butikshyllan och kunder kan plocka den i sin kundkorg. Ett team hjälper till med produktutveckling och de planerar nya produkter. På basis av respons och försäljningssiffror har de bröd som funnits med sen början intagit sin trogna plats hos kunderna och de här bröden bakar man ännu idag i stora mängder. Den traditionella köttpirogen är bageriets trumfkort och kunderna köper också mycket råglimpor, rågbitar, munkgrisar och gräddmunkar, wienerbröd med vanilj och berlinermunkar.

Hantverk, högklassiga råvaror och kundbetjäning av hög kvalitet samt en lysande personal har varit grunden för hela bageriverksamheten och värnas om fortfarande. Dessa har också bidragit till att hålla bageriet flytande också när det varit svårare perioder under dess över 100-åriga historia.

 

Oy Emil Halme Ab

Läge: Köklax, Esbo

Verkställande direktör: Stefan Åsten

Grundat: 1899

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och kaffebröd

Morot – en basvara i många kök

 Morötter har aldrig riktigt varit en trendprodukt, men i många finländares kök är det en basvara, en rotfrukt som håller sin ställning stadigt år efter år.   Morotsskörden från Peters gård räcker vanligtvis till försäljning fram till följande vår. I nästan tjugo år har Jussis morötter funnits i vårt handelslags sortiment i många av våra enheter i västra Nyland.

– Det känns bra att se sina produkter i butikshyllan och att de har åtgång.  Det är också positivt att vi kan sälja våra produkter direkt till affären utan mellanhänder, säger Peter.

 Maj och juni är kritiska månader för morotsodlaren. De små skotten som tittar fram ur jorden är känsliga för väder och vind och en dålig försommar kan resultera i sämre skörd.  En kall vår eller torr sommar kan resultera i att morötterna växer långsammare, vilket i sin tur kan vara ödesdigert om nattfrosten överraskar redan tidigt på hösten. Morötter får växa i ren luft, och de odlas utan bekämpningsmedel.   Under jorden får Jussis morötter växa långsamt och naturligt hela sommaren.  I slutet av september och i oktober tar man upp de här välsmakande rotfrukterna för lagring.

Morötter växer bäst i sand- eller torvjord. I lerjord vill de inte riktigt trivas. På våren sår Peter morotsfrön med en såmaskin, där man kan ställa in ett automatiskt fröavstånd. På sommaren behöver Peter alltså inte stå och gallra sina stora morotsfält likt hemmaodlaren gallrar sin täppa. På somrarna ska ogräs rensas och fälten vattnas. På hösten skördas morötterna med en maskin. Morotsupptagningsmaskinen, som dras av en traktor, rycker upp morötterna från jorden med blast och sedan skär maskinen av blasten och slänger dem tillbaka på ut på åkern. Morötterna åker sedan längs ett band till stora trälådor som finns på traktorsläpet. När lådorna är fulla är det enkelt att transportera dem till den närliggande förpacknings- och lagerbyggnaden.

 

Från jord till bord

Peter Juslenius far grundade företaget, och Peter själv har varit med på åkrarna sedan barnsben. I mer än ett halvt sekel har han varit med och sått och skördat morötter och sålt dem till konsumenter. Samtidigt har han också sett  finländarnas konsumtionsvanor fluktuera. Detta har också påverkat storleken på den yta som odlas, som i början var 15 hektar och nu har krympt betydligt.

– Jag fortsätter i min fars fotspår, och detta har blivit en slags livsstil. När min far började körde han morötter till partitorget. Där tyckte de finskspråkiga att hans efternamn Juslenius var lite knepigt att uttala så de blev kort och gott Jussi.  Företagets namn blev därmed Jussis morot, berättar Peter om hur företaget fick sin början.

Efter skörden lagras morötterna i stora trälådor i den svala lagerbyggnaden. Enligt vad som beställs, tippas morötterna från lådorna för att tvättas och därefter går de längs ett band till sortering. Morötterna sorteras för hand och då plockas för små exemplar bort och för långa rötter skärs bort. Peters mamma hjälper till med det här och hon är ännu flitigt involverad i företaget. Efter det här får de bästa exemplaren åka vidare på bandet till en slags uppsamlare varifrån de går till förpackningsmaskinen. Konsumenterna kan köpa Jussi morötter i påsar på ett halvt, ett och tre kilo. Morötterna säljs direkt från gården och Peter själv kör ut sina produkter till vårt handelslags S-marketar i västra Nyland. Under åren har partitorgshandeln i stor utsträckning flyttat över till livsmedelsaffärerna och i nästan 20 år har Jussis morötter funnits i sortimentet i vårt handelslags enheter i Ingå, Karis och Ekenäs.

Det är ingen dans på rosor att vara jordbrukare på våra breddgrader. Väderförhållanden och andra yttre faktorer sätter ramarna för verksamheten. Skördarna kan variera kraftigt från år till år, beroende på vädret. För kall vår och försommar försenar tillväxten, medan tidig höstfrost kan fara i väg med nästan hela skörden på en natt.

– Väderförhållandena är ju kärnan i det här jobbet. I varje förhållande måste rätt beslut fattas. Trots allt görs detta med ett stort hjärta, och genom åren har det varit ett nöje att se hur närproducerat har blivit allt mer populärt på finländarnas matbord, säger Peter.

 

 

Jussis morot

Läge: Ingå

Ägare: Peter Juslenius

Grundat: 1970-talet

Verksamhetsform: morotsodling

Produkter: morötter

Barndomsminnen ledde till ett eget företag som vuxen

Simos pappa hade bin i sin ungdom och Simo fick ofta höra pappas historier om bin. Dofterna från biodlingarna satte sig i Simos minne. Det var 1983 och Simo jobbade med speldatorer, men han hade börjat fascineras av bin och honungsproduktion i den mån att han började med en småskalig biodling hemma på sin egen gård. Hunaja–Simo Oy startade 1987 när produktionen av propolis, eller bikitt, kom med i bilden.  Huvudprodukten från biodling är så klart honung, men bina gör också ett viktigt jobb när de pollinerar växter som till exempel bär och fruktträd nära sina bikupor. Biodling är en naturnära verksamhet och därför mycket viktig och  nyttig för miljöns mångfald.

– Jag har många bon på Anttilas bärodling i Kyrkslätt och där odlas det jordgubbar, hallon och vinbär. När blommorna pollineras bra blir bären större och jämnare och skördarna blir också större.  Bina tycker om soliga sommardagar när det har fallit lätt regn under natten och då hör man massor av dem surra runt. Jordgubbsblommor har ett ultraviolett ljus, som berättar att blommorna är nyss utslagna. Det här ser bina som sedan flyger och pollinerar blomman, berättar Simo.

Det finns många bikupor och de ska tittas till med jämna mellanrum. Man ska helst inte ha fler än tio kupor bredvid varandra på samma ställe. Simo har alla uppgifter över sina bikupor i ett elektroniskt kartotek, vilket underlättar jobbet. En eller två gånger per sommar töms kuporna på honung Beroende på lådans storlek finns det vanligtvis 9–10 ramar bredvid varandra i kupan.  På sommaren lägger man till lådor i boet och på hösten igen minskas antalet beroende på bi- och honungsmängden. Bikuporna kan vara torn i varierande storlekar. I ramarna producerar bina honung och från en ram får man som bäst upp till två kilo honung. Om det är en bra sommar ger en bikupa i medeltal 40 kilo honung.

Hela tiden i gång

Det kryllar av liv i kupan när bina jobbar. Som mest kan det finnas upp till 60 000 individer som jobbar i bikupan samtidigt, på vintern är det 10 000. Bisamhällets invånare är drottningen, som är bikupans enda fortplantningsdugliga hona och kan leva upp till sju år, drönarna, de flitiga arbetarna och nybörjarna som föds av drottningens ägg. Drottningen lägger ett ägg i en cell. Larven kläcks ur ägget efter cirka tre veckor. Larven matas över tusen gånger på ett dygn.

– Drottningen lägger ägg i celler. En del av cellerna är reserverade för honung. Honungscellens färg varierar beroende på den nyans växtens nektar har. Bina samlar nektar från blommor, förvandlar den till honung och lagrar honung till vintern. Hallon och mjölkört är de största nektarväxterna. När bina flyger från blomma till blomma, transporterar de på samma gång pollen och pollinerar blommor. I genomsnitt producerar en kupa 40 kilo honung per år, säger Simo.

I de nedersta våningarna i bikupan bor drottningen och larverna, och de nyaste arbetsbina. I de översta våningarna jobbar arbetsbina och samlar honung inför vintern.

 

God honung till salu i över tio enheter i vårt handelslag

Hunaja–Simo Oy:s honung har man kunnat köpa i Kyrkslätt Prisma alltsedan årtusendets början. Samarbetet med vårt handelslag har pågått i över 20 år och under åren har försäljningsställena blivit fler. I dag kan man köpa Hunaja Simos honung redan i tolv av våra enheter i västra Nyland.  Lika intressant som biodling är också det hur honungen framställs. Det är en helt egen bransch och det är många faktorer som inverkar på produkten. Vädret och nektarväxterna i närområdet påverkar på skördens mängd och kvalitet. Varje blommas nektar ger sin egen honung. Rypshonung är ljus och mild i smaken, honung från många olika blommor är aromrik och gyllenebrun och honung av ljung har en kraftig smak. Hunaja Simos honung är en blandning av olika sorter som garanterar en honung av jämn kvalitet.

Simo har sina lokaliteter för att framställa honung hemma. Här tar han bort vaxskiktet från ramarna och ställer ramarna i honungsslungan. På så sätt får man honungen slungad från ramarna. Ramarna ska slungas ungefär 5–10 minuter, men till exempel ljunghonungen måste slungas betydligt längre.   Efter det filtreras honungen så att alla eventuella vaxbitar fås bort från honungen. Sedan häller han honungen på burk och ställer den på lager. Därifrån kör Simo själv ut den till våra marketar till försäljning. Vintertid kör Simo ut honungen till våra enheter ett par gånger i veckan och plockar också upp den i hyllorna. Det här kan man kalla full service som bäst.

Simos fru, Sari hjälper också till med att slunga honung och tidvis när det är bråttom hjälper deras son till. Simos jobb kan man kalla både en hobby och en livsstil när man lyssnar på hans berättelse om biodling och honungstillverkning.

 

 

HunajaSimo Oy

Läge: Kyrkslätt

Ägare: Simo Sorvari

Grundat: 1987

Verksamhet: biodling och honungsproduktion

Produkter: honung

Örter behöver tid och skötsel

På Torrbacka trädgård odlar man på traditionellt sätt och ingen tilläggsbelysning används. Av de växthus Martinas och Fredriks pappa har byggt är två ännu i användning och några har byggts till. Allt började år 1985 när deras pappa började odla lök och sommarblommor till försäljning. Under åren har det också odlats tomater på trädgården och i dag är den känd för sina fräscha och goda örter, som säljs i många vårt handelslags butiker i västra Nyland.

 

Trädgårdens brådaste säsong infaller från juni till augusti. Detta föregås av mycket arbete då man sår pyttesmå frön, sedan omskolar plantorna så de växer och blir kraftigt gröna och välsmakande örter. Nya plantor sås varje vecka ända fram till slutet av augusti. Det tar ungefär 4–10 veckor för ett frö att växa till en ört som är stor nog att säljas. Allt det här är handarbete och Martina jobbar på heltid på trädgården medan Fredrik deltar vid sidan av sitt arbete. Under den brådaste tiden har de som hjälp tre medarbetare och deras pappa hjälper också ännu till med sysslorna på trädgården.

– När fröna höjer fram sina små skott från jorden behöver de en hel massa ljus, vatten och näring. Och naturligtvis kärlek, skrattar Martina.

I slutet av oktober, när skördesäsongen är slut, tömmer vi alla våra växthus och städar dem och börjar redan planera och förbereda följande sommars odlingar. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Martina. Vintertid är det snö- och pappersjobb som håller dem sysselsatta och då finns det också tid att planera nästa säsong och beställa fröer.

 

Ekologiskt närodlat

De örter som säljs på frukt- och grönsaksavdelningen är verkligen färska, nästan som om man hade köpt dem direkt från trädgården. Inga mellanhänder behövs, eftersom syskonen själva sköter leveranserna till butikerna. Produkterna körs ut till butikerna två gånger i veckan och inför helger är leveransmängderna större. Örter från Torrbacka trädgård säljs på enheterna i vårt handelslag i Sjundeå, Ingå, Ekenäs, Karis, Grankulla, och i Kyrkslätt Prisma.

Växthusens yta är ungefär 1500 kvadratmeter, så det är en rätt så liten producent. I växthusen utnyttjas ändå utrymmet bra och det finns rum för ungefär 80–90 olika sorter.  Basilika säljer man klart mest, men i och med nya trender inom matlagning har också efterfrågan på örter ökat. Den traditionella dillen och persiljan har nu fått sällskap av koriander, rosmarin, salvia, mynta och timjan. På våren kan man också köpa tomatplantor och plantor av specialörter från trädgården. Chokladmynta och olivört har varit den här säsongens favoriter bland specialörterna.

 

På trädgården odlar man utan tilläggsbelysning. Det betyder att man endast kan odla så länge det finns solljus. Inga kemiska bekämpningsmedel används och här är man ännu långt från automatiserade produktionsprocesser och fabriksstämning.  Så gott som allt görs för hand och syskonen har blivit vana vid det redan som små då de deltog i gårdens sysslor med sin pappa.

 

Torrbacka trädgårds örter är också planerade så att produkterna ska hålla så länge som möjligt. Kvalitet och hållbara produkter är trädgårdens trumfkort. I de stora krukor som trädgården använder mår örterna bra och trivs mycket längre än i små krukor. På det sättet har man glädje av dem så länge som möjligt. Om man vill kan man plantera dem till exempel på balkongen eller i trädgården.

– Idén fick sin början av våra egna behov, vi ville ha örter, som håller länge hemma. När man har örter hemma använder man dem mycket mer, säger Fredrik.

 

Framtidsutsikter

Att odla örter och växter är hårt arbete, men det är ändå värt det, när man ser resultatet av sina händers verk och får respons av kunder, säger Martina. Också i framtiden har hon sina händer stadigt i jorden. Fredrik ser odling på traditionellt sätt som deras framtid. Det kan de, och de har under åren kunnat erbjuda konsumenterna i närområdet goda örter av hög kvalitet.

– Vi har faktiskt själva transporterat produkterna direkt till butiken och för oss betyder att något är lokalt just det att vår produkts resa från vår trädgård till butikshyllan är kort. Därför kan kunden plocka örterna i sin kundkorg bara några timmar efter det att vi har packat örterna här på trädgården. Tyngdpunkten i verksamheten ligger snarare på smak och miljöfrågor än på mängden, säger Fredrik.

Fredrik och Martin har också märkt att allt fler är intresserade av hur produkter odlas och att de är lokalt odlade. Att något är inhemskt och av hög kvalitet spelar en stor roll när kunden väljer produkter från frukt- och grönsaksavdelningen i sin kundkorg, och när man väljer lokalt producerat stöder man också den lokala ekonomin.

Torrbacka trädgård

Läge: Ingå

Ägs av: Martina och Fredrik Herse

Grundat: 1985

Verksamhetsform: växthusodling

Produkter: örter

En tårta gör festen

Blomma catering fick sin början år 2016 när Janne Laitinen som jobbade med presentartiklar och Elke Kütt som hade jobbat som frisörska i nästan 20 år, utökade sin verksamhet till cateringbranschen. Elke avlade en examen inom restaurang- och cateringbranschen i restaurangskolan Perho. Elke hade alltid älskat att laga mat och speciellt att baka. Efter examen arbetade Elke en kort tid för Kyrkslätt församling och var med och ordnade olika evenemang. Intresset att starta något eget och skapa smakliga läckerheter till kunders olika evenemang vaknade och fick Janne och Elke att börja med cateringverksamhet.

–  Jag som själv ursprungligen är från Estland, bakar tårtor på ett lite annorlunda sätt än finländare över lag. Först tänkte jag att det här kunde vara en stötesten för företaget, men blev glatt överraskad av att mänskor gillade att det var lite annorlunda, berättar Elke.

Blomma catering bakar också traditionella gräddtårtor på beställning, men Elke följer hela tiden med nya trender inom branschen och kunderna frågar också efter nya och lite mer speciella tårtor. Vänner, bekanta och ofta också kunder får agera smakråd när Elke provar nya smakkombinationer. Enligt Elke är man aldrig fullärd i den här branschen, utan lär sig hela tiden något nytt. Hon älskar också när kunder kommer med nya idéer och ger respons. Det utmanande med att baka tårtor är att göra skapelser som också håller att transporteras.

Lokala produkter och tjänster i centrum

Elke och Janne bor själva i Kyrkslätt, och Elke pendlade länge till Helsingfors på jobb. Lusten att arbeta där hon själv bodde och laga tårtor och andra läckerheter till invånarna i närområdet fick Elke intresserad av att starta ett eget cateringföretag. Att vara lokal är det viktigaste för Blomma catering och företaget har erbjudit många ungdomar som bor i området både tillfälligt jobb och längre sommarjobbsperioder. Sommaren 2021 drev Blomma catering ett sommarcafé på Wohls gård, och där jobbade också många lokala ungdomar. Elkes gamla frisörsalong i Kyrkslätt renoverades till ett ”salongskök” och det är där alla produkter tillverkas. Alltid när det är möjligt gynnar man lokala råvaror. I Kyrkslätt Prismas breda sortiment finns många råvaror som behövs när man lagar tårtor och annat som bjuds på fester.

Från Kyrkslätt Prisma kan man beställa Blomma caterings tårtor och speciellt inför helger finns det en hel massa tårtor till festbordet i sortimentet. Samarbetet har pågått i ungefär två år. Elkes vackra och välsmakande tårtor är ett önskat tillägg i Prismas urval av konditoriprodukter.

–  Jag minns för ett par år sedan när vi fick idén att vi kunde försöka få våra tårtor också på de lokala butikshyllorna och kontaktade många butiker via e-post. V skickade många e-postmeddelanden och jag minns fortfarande hur glada och överraskade vi blev när en butik sedan svarade oss. Den här affären var Kyrkslätt Prisma, och det var här vårt samarbete började, säger Elke.

Nu finns Blomma caterings tårtor i beställningsortimentet och speciellt under helgdagar, som fars- och mors dag, är det en stor åtgång på dem.

 

Ett företag i tiden

Att baka tårtor och jobba inom cateringbranschen är kreativt arbete där du kan förverkliga nya idéer. Det är viktigt att följa trender, men du måste också ha mod att göra dina egna grejer. Just nu frågar kunderna mycket efter ketotårtor och glutenfria produkter. Under de senaste fem åren har Elke tagit med många nya produkter i sitt sortiment. När coronaviruset minskade fester och därmed också efterfrågan på cateringtjänster, blev Elke inte sysslolös.

–  Jag tänkte att något måste göras, så jag började studera till konditor. Jag hade trots allt bakat tårtor redan länge, men jag ville också lära mig det av professionella inom branschen och samtidigt få nya idéer till vårt företag, säger Elke.

Själen i Blomma catering är helt klart Elke, och hon vill att företaget ska betjäna sina kunder så bra som möjligt. Därför lyssnar Elke noga på kundernas önskemål och rådande trender. Under resor snappar de också upp nya idéer till sina egna produkter. Tårtor och andra produkter levereras både till mindre familjefester och större sällskap och allt skräddarsys enligt kundernas önskemål.

–  Kunderna är kryddan i mitt jobb. Det är för dem jag gör det här. Jag tycker att det är härligt att märka att många kunder gång efter gång har beställt tårtor och andra produkter till sina fester och de har blivit mina stamkunder. Det som värmer mig ännu mer är att många av dem också har blivit mina vänner genom åren, säger Elke om vad kunderna betyder för henne.

På kort tid har det personliga cateringföretaget hittat sin plats i Kyrkslätt och varit med och skapat både små och stora fester för många kunder i närområdet.

Blomma Catering

Läge: Kyrkslätt

Ägare: Janne Laitinen och Elke Kütt

Grundat: 2016

Verksamhetsform: catering och konditori

Produkter: kakor och annat ätbart till bjudningar

Djur och miljö nära hjärtat

Djuren och att driva gården ligger både Ann och Henrik nära hjärtat. Nyckelord för verksamheten är långsiktighet och hållbarhet. På gården odlas också foder åt djuren och på sommaren går boskapen på grönbete. Och vilka sommarvyer de får beta i! De njuter av lata dagar vid havet och dricker havsvatten och äter gräs och vilda örter. Djuren gör också gott för naturens mångfald och landskapet. De håller det ungefär 55 hektar stora ängsområdet fritt från sly och låg vegetation.

– Djuren och deras välmående har alltid varit viktigt för oss och därför vill vi erbjuda våra egna djur ett så bra liv som möjligt, säger Ann.

Gårdens kor föds upp för köttets skull och vid ungefär 15–18 månaders ålder slaktas de. För Ann och Henrik är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, havsvatten och färskt gräs. När det sedan blir dags för slakt öppnar Ann och Henrik grinden och korna får i sin egen takt gå ombord på slaktbilen. Henrik är alltid med och ger ännu korna en sista krafsning och hjälper dem i bilen.  Färden till slakteriet är också så kort som möjligt, endast lite över 30 kilometer, och djuren hinner aldrig stressa upp sig på den tiden.

– Vi har jobbat mycket för att våra djur ska ha ett bra liv och vi vill också att mänskor som är intresserade av vår gård har möjlighet att komma och se hur vi jobbar. Vi deltar varje höst i Skördefesten och under den helgen i september har vi olika program på gården och vi har en massa besökare. Men också annars vill vi hålla våra dörrar öppna och man får gärna kontakta oss om besök, berättar Ann.

 

En historisk gård fylld av liv

Bolstaholms historia sträcker sig ända till 1400-talet och gårdens nuvarande huvudbyggnad, som Ann och Henrik bor i är från 1850-talet.  Här möts historia och nutid och skapar utmärkta förhållanden för att föda upp boskap. När vi besöker gården en dag i juni för att göra intervjun och ta bilder doftar det härligt av lavendel och trädgården utstrålar fortfarande en stämning från gångna tider.  Bredvid huvudbyggnaden finns styckeriet, och där jobbar Tommy, som är den enda anställda på gården. Han har över trettio års erfarenhet av att stycka kött och har trivts på Bolstaholm i redan närmare 12 år. Efter slakten kommer köttet tillbaka till gården, där det hängs och styckas. Kunderna kan köpa kött direkt från gården eller från deras webbutik. Ett stort antal produkter så som hamburgerbiffar, medwurst, kryddblandningar och marinader kan man exempelvis köpa från S-market i Godby och i Varuboden City i Mariehamn finns deras kryddblandningar till salu.

– Vi har samarbetat med Varuboden-Osla alltsedan 2017 när handelslaget öppnade sin nya enhet Varuboden City i centrum av Mariehamn. I och med det här tog också butiken i Godby av våra produkter till försäljning. Med tanke på vårt arbete är det mycket viktigt att det finns av våra produkter också i närbutikernas sortiment och då kan kunderna köpa våra produkter vid sidan av sina andra dagliga butiksuppköp, betonar Ann vikten av kundbetjäning i deras verksamhet.

Nära huvudbyggnaden finns också ladugården vars ursprungsdel är ända från 1700-talet.  I ladugårdsbyggnaden av tegel finns egna avdelningar för tjurarna, kalvarna och korna. När korna ska kalva har de egna kalvningsboxar där kon och kalven får vara ifred och bekanta sig med varandra innan de några dagar senare släpps med de andra korna och kalvarna. När kalvarna är ett halvår gamla och är könsmogna skiljs de åt från sin mamma. Kvigorna och tjurarna har egna avdelningar i ladugården. Här får de växa tills de är ungefär 1–1,5 år gamla. I ladugården får djuren röra sig fritt på sina egna avdelningar och det finns hela tiden fri tillgång till ensilage och krossad spannmål vid foderbordet. Vanligen släpps djuren ut på grönbete när det blir maj och då ordnar också gården ofta öppet hus.  Och visst är det en glad syn man möter, när en stor skock djur kilar iväg på det gröna vårbetet efter en lång vinter. Betesmarkerna finns på några kilometers avstånd från gården.

På Bolstaholms gård är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och att det är lokalt. Anns och Henriks livsverk är bland de här djuren och de utgår alltid från djuren och miljön. Det är något de inte ger avkall på. Här har både djur och mänskor de bästa förhållanden att leva och vara.

 

 

Bolstaholms gård

Läge: Geta, Åland

Ägare: Ann och Henrik Sundberg

Grundat: 1400-talet

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter

”Jordbruk är en livsstil”

Husbonden Matti Kipinoinen på Hulta gård har sedan liten pojke deltagit i jobbet på jordbruket och fått beundra sina händers verk när potatisen växt på de stora åkrarna invid hemgården. På de mullrika åkrarna börjar de grönskande potatisblasten sträcka sig mot värmen när försommarsolen kastar sitt sken. Den tidiga potatisen tas upp redan under midsommarveckan och från det framåt går potatisupptagningsmaskinerna nästan oavbrutet. Säsongens sista potatisar tas vanligtvis upp i slutet av oktober. Potatisodling kräver mycket arbete och är mycket beroende av andra yttre faktorer. Först när säsongen är gång vet man hurdan skörden ser ut. Länge var ägg Hulta gårds huvudprodukt och de såldes direkt till butiker. Potatis började odlas på gården i början på 1970-talet.

– Jag minns hur jag som liten grabb fick åka med min pappa och leverera ägg och potatis till butiker. Jag minns ännu mycket väl den härliga doften av apelsiner när vi öppnade kylrummens dörrar.  Samarbetet med marketcheferna förlöpte smidigt redan då och jag fick också själv ännu jobba med många av dem när jag tog över gården 1997, berättar Matti.

Jordbruk är arbete man gör alla dagar och arbetet tar inte slut när den sista potatisen tas upp. Vintertid är husbonden och de anställda på Hulta gård mycket sysselsatt med att förpacka potatis, förbereda beställningar och transportera produkter till butikerna. Arbetsmängden är rätt så stor på en så här stor gård och gården sysselsätter tre medarbetare året runt. Dessutom hjälper familjens tre söner till på gården så mycket de hinner vid sidan om sina studier.

Hulta gårds potatis växer i mullrik jord fylld av näringsämnen. Gödslingsmedel används det måttligt.

 

I tre generationer

Hulta gård härstammar ända från 1950-talet när Mattis farfar efter kriget hittade en gård åt sig efter att han hade vart tvungen att lämna sin hemgård i Karelen. Redan då odlades det potatis till eget bruk. När Mattis pappa tog över gården odlades potatis också till försäljning även om äggproduktionen då var i huvudrollen. Matti lärde sig redan som liten pojke när han hjälpte till sin pappa nästan allt om potatisodling och att driva en gård, men ännu finns det mycket att lära sig. Arbetsmaskiner och förpackningsteknik som jämt utvecklas och nya potatissorter som kommer ut på marknaden garanterar att det finns något nytt att lära sig.

– Det har alltid varit viktigt för mig att värna om den här gården som har gått i vår släkt. På samma sätt som jag i tiderna fick lära mig av min pappa och följa med livet på gården vill jag också fostra våra tre egna söner. Också de har växt upp med de olika sysslorna på den här gården och fått iaktta vårens nattfrost, potatisens olika blomningsskeden på sommaren och på hösten skörden som åkrarna ger.

Under årtiondenas lopp har gårdens verksamhet utformats alltid enligt den husbonde som hållit i tömmarna. Verksamheten har utvecklats och under Mattis tid har potatisförpackandet automatiserats och lagerutrymmen byggts ut. Allt har gjorts med fullt stöd från den föregående husbonden och med tanken att verksamheten måste utvecklas om man ska klara sig. Familjens tre söner är med och hjälper med olika sysslor på gården och de två äldsta av dem studerar jordbruk.

 

Nytt lyft för en gammal knöl

Potatis har funnits på finländarnas matbord redan länge. Tidvis har nya mattrender, så som när pasta och ris blev allt vanligare i vår matkultur, för en tid fått potatisens popularitet att vackla. I och med den traditionella husmanskostens uppsving ser man nu igen mer potatis i finländarnas kundkorgar. På Hulta gård odlas ungefär tio olika potatissorter, både tidig potatis och vinterpotatis. De mest populära sorterna är Annabelle och av de äldre sorterna Nicola och Timo.  Största delen av gårdens potatis säljs till butiker, riktigt små så kallade andraklass potatisar säljs till livsmedelsindustrin.  Med vårt handelslag har Hulta gård samarbetat redan länge, ända sedan 19xx-talet. Gårdens potatis finns att köpa i våra enheter i Sjundeå, Karis, Pojo, Hangö, Veikkola, Tenala och Ekenäs och i Kyrkslätt Prisma.

Det är rätt krävande att förvara potatis, den tål inte ljus och den optimala förvaringstemperaturen är ungefär 4 grader. I butikerna kan det vara svårt att uppfylla de här kraven. Därför levereras det potatis till butikerna två gånger, ibland också tre gånger i veckan.  Före det här har potatisens färd från åkrarna på Hulta gård varit mångskiftande. På gården ståtar tre stora lagerutrymmen där det är svalt och framför allt mörkt. Vinterpotatisen som tas upp från åkern måste först torkas. I lagren förvaras potatisen i stora trälådor. En trälåda rymmer upp till 700 kilo potatis. En datorstyrd ventilation mäter lagerutrymmets förhållanden och reglerar mängden luft som tas in. När potatisen är torkad sänks temperaturen. Från lagret packas potatisen alltid enligt beställning och i butiken säljs de bland annat i en och två kilos påsar och lösvikt. Ett arbetsmoment är att borsta eller tvätta potatisen och efter det åker potatisen längs ett band för att sättas på påsar. Butikens beställning packas Sedan packas butikens beställning och körs ut till butikerna med gårdens lastbilar.

– Jag har velat fortsätta samarbetet med butikerna med samma tanke som min pappa i tiderna.  Butikerna i vårt närområde möjliggör för sin del vår näringsgren och då kan v för vår del erbjuda jobb på vårt område. Lokal producerat som bäst är det när vi tar upp tidig potatis här på vår gård och redan två timmar senare finns de i närbutiken så att kunderna kan köpa dem, summerar Matti betydelsen av lokal mat.

 

 

 

Hulta gård

Läge: Tenala

Ägare: Matti Kipinoinen

Grundat: På 1950-talet

Verksamhetsform: potatisodling

Produkter: potatis

Äkta smaker av bär från närområdet

Alla glassar är artesanprodukter och görs från början till slut för hand. Glassen finns i sex olika smaker: krusbär, rabarber, svartvinbär, jordgubbe, blåbär och lingon. Bärhalten är minst 25 procent, glassarna har inga tillsatsämnen och de är laktosfria. Smaken är äkta och just den som beskrivs på paketet. Som ingredienser använder vi inhemska och lokala bär, till exempel blåbären och lingonen plockas i de närliggande skogarna och jordgubbarna kommer från Lill-Breds bärgård i Ingå.  Rabarbern plockar Susanne själv i Svidja slotts trädgård i Sjundeå.

– Våra glassars trumfkort är äkta och rena smaker. I början när glassen endast fanns till salu i sommarcaféet, kom många långväga kunder till caféet enbart för glassen. Kunderna blev förtjusta i glassens smak. Det är en tidskrävande process att framställa glass för hand och man kan bara producera en smak per dag. Speciellt på somrarna när efterfrågan är stor skapar det här vissa utmaningar, säger Susanne.

I början producerades det glass i mycket små mängder då två halvliters portioner glass blev färdiga åt gången för caféets kunder. Senare har glassmaskinen bytts ut till en större och nu finns också glassarna till salu hos återförsäljare ända från Helsingfors till Hangö. I Varuboden-Osla har Sjundby glass funnits till salu i ABC Pickala från 2014. Susanne levererar själv sin glass till återförsäljarna, vilket innebär många körda kilometrar under året.

 

Naturen och det lokala i centrum

Naturen och lokala råvaror har alltid varit det centrala i verksamheten. Susanne driver också ett företag som producerar inkvarterings-, utflykts- och programtjänster. Då kan det på programmet finnas exempelvis paddling i natursköna landskap eller andra friluftsaktiviteter. Till paddlarnas kaffepauser hör nästan utan undantag glass och kaffe i naturens sköte. Det lokala syns också i de råvaror som används till glassen och man gynnar bär, mjölk och grädde från närområdet.

– Vi strävar också hela tiden efter att utveckla vår verksamhet i en allt mer ekologisk riktning. Det beaktar vi också i våra produktförpackningar och vi har övergått från plastbägare och -förpackningar till papp. Vi har också planer på att utvidga verksamheten, men vi vill inte göra det på bekostnad av naturen, det lokala eller smaken, påpekar Susanne.

 

Liv och rörelse i familjeföretaget

Susanne har många järn i elden när hon lotsar sitt företag SE-Action. SE-Action är ett allaktivitetsföretag som bland annat ordnar olika aktiviteter runtom i Sjundeå, allt från paddlingskurser till SUP-yoga-timmar och guidningar på Sjundby slott Susanne koordinerar hela företagsbiten, men är inte rädd för att kavla upp ärmarna och ta tag i det praktiska jobbet också. Hennes man Jani ansvarar ändå helt för glasstillverkningen. Susanne är med och utvecklar nya smaker, packar produkterna och kör ut dem till återförsäljare. Företaget sysselsätter tre egna medarbetare året runt och sommartid ungefär tio medarbetare.

Sjundby glass har lockat med sina smaker i närmare tio år, och eftersom glassen är så omtyckt kan man nu köpa den hos många återförsäljare från Helsingfors till Hangö. För Susanne har lokala och högklassiga råvaror alltid varit det viktigaste i glasstillverkningen. Även om det finns planer på att utvidga verksamheten kommer glassen alltid att produceras för hand och av lokala råvaror. Och glassfabriken kommer fortfarande att finnas på Susannes hemgård och Jani kommer fortfarande att bära ansvar för att producera de mest utsökta glassar.

 

 

Sjundby glass

Läge: Sjundeå

Ägare: Susanne Ekström

Grundat: 2012

Verksamhetsform: glasstillverkning

Produkter: Glass

Kärleken till mat

Rigmor har alltid älskat att laga mat och speciellt den thailändska maten blev hela familjens favorit när de i början av 2000-talet besökte en Thai-restaurang som fanns i Dalsbruk. Hela familjen besökte restaurangen ofta och köpte också kryddor med sig hem av den trevliga restaurangägaren. Tyvärr stängde restaurangen och för att få thaimat, som alla i familjen gillade, började Rigmor i sitt eget kök pröva sig fram på olika maträtter inspirerade av det thailändska köket. Hon lagade ofta thailändsk mat åt familj och vänner. Succén var garanterad och ryktet om de läckra smakkombinationerna spred sig snabbt Redan då föddes tanken på att exempelvis sälja färdiga matportioner i någon form av matautomater. Tanken förverkligades inte då utan väntade på en mer lämplig tidpunkt.

– Jocke, min äldsta son, jobbade vid den tiden i skift och utbrast en gång åt mig att nu kunde du nog hitta på något så man inte alltid behöver värma samma färdigmater på jobbet. Året var 2010 och den här diskussionen blev startskottet till Rigges Thai, berättar Rigmor.

Vi beslutade oss för att laga thaimat av högklassiga inhemska råvaror och sälja som frysta portioner, som kunderna enkelt kunde värma upp hemma. I början fanns det också en hel massa pappersjobb i det nygrundade företaget och Rigmors dotter, Jonna hjälpte till exempel med att skriva olika tillståndsansökningar, att hitta lämpliga förpackningar och att designa de första produktdekalerna.  Ännu idag hjälper Jonna till att driva företaget och Rigmors man, Bo är också starkt med i verksamheten.

Alldeles i början tog båt- och maskinföretaget Kone Wuorio i Kimito Rigges Thai-portioner till salu till sitt lunchcafé. Så småningom kom försäljningen i de lokala butikerna i Kimito i gång på allvar och försäljningen har ökat jämt hela tiden. I början av det här året började Sofie Karlsson franchising-verksamheten och lanserade tre Rigges Thai-portioner till västra Nyland. Tanken är att utvidga försäljningen också till andra orter enligt samma princip under de kommande åren.

 

 Mathantverk

Exotiska smakkombinationer och högklassiga, till största delen inhemska råvaror är basen för de smakliga rätterna. All tillverkning är rent handarbete och varje råvara är vald med största noggrannhet.

– För mig har det alltid varit viktigt att känna till ursprunget till alla produkter och stöda inhemska producenter. När man vet varifrån råvaran kommer är tröskeln låg att kontakta tillverkaren och samarbetet fungerar smidigt, säger Rigmor.

Målet med verksamheten har alltid varit att laga högklassig och smaklig mat av högklassiga råvaror. Rigmor har inte kunnat konkurrera i mängder med stora tillverkare, men å andra sidan har det heller aldrig varit syftet.  Genom att pröva sig fram till en lämplig mängd chili eller vitlök har Rigmor till sist kommit fram till fungerande recept, som man ännu idag följer.

Både Rigmor och Sofie är stolta över att med sina produkter kunna komplettera butikernas sortiment av lokalt producerad färdigmat, som de i så stor mån som möjligt har kunnat använda inhemska producenters högklassiga råvaror till.

 

Med franchising-konceptet också till västra Nyland

Sofie Karlsson från Ingå blev bekant med Rigges Thai-rätterna när hon tillsammans med sin familj besökte släktingar i Kimito. Från resorna dit följde också många burkar av den goda Rigges Thaimaten med hem. För det mesta försvann burkarna från frysen rätt snabbt. Det här har alltid varit Rigges Thais konkurrensfördel, smakliga portioner av högklassiga råvaror pratar för sig och den bästa marknadsföringen har varit nöjda kunder.

– Tyvärr har de här rätterna inte funnits i en enda butik nära Ingå och under åren har jag grubblat på idén om franchising-verksamhet. Det skulle ju vara helt fantastiskt att få själv laga de här rätterna med Rigmors recept och också sälja dem i västra Nyland så att så många som möjligt fick chansen att smaka på dem. Sommaren 2020 kontaktade jag Rigmor, som alldeles från början var helt med på noterna. Hon hade också haft tankar om att få sina produkter till försäljning på ett större område, berättar Sofie.

När två flitiga kvinnor slår sina kloka huvuden ihop börjar det hända. Det tog inte ens ett halvt år från Sofies telefonsamtal till Rigmor innan de första Rigges Thai-portionerna fanns på butikshyllan i Ingå. Av Varuboden-Oslas enheter levererar Sofie för tillfället produkter till försäljning till Kyrkslätt Prisma och Ingå S-market. Hon har också som mål att snart ha produkter på andra Varuboden-Oslas enheter i västra Nyland.

Sofie tillagar produkterna i Västankvarns skolkök. Ungefär tre dagar i veckan tillagar hon rätter på det sätt Rigmor har lärt henne. Väl utvalda råvaror, kryddor i rätt proportion och på samma sätt skurna kycklingfiléer som Rigmor lärde, garanterar att portionerna smakar lika som de som tillagas i Kimito. På hösten övade Sofie på att laga rätterna innan hon började marknadsföra dem till butiker.  Sofie berättar att också det hur portionerna ska packas, krävde en del övning i början. Nu när verksamheten ännu är i startgroparna, tillagar Sofie produkter till försäljning på basis av efterfrågan. Hon har också ett litet lager och då kan hon genast fylla på i butikerna om det behövs. Under den första månaden såldes närmare 100 paket Rigges Thai i Kyrkslätt Prisma och i Ingå S-market var motsvarande mängd närmare 30. Sofie har nu i början endast marknadsfört produkterna på sociala medier och hon hoppas att så många som möjligt skulle prova på thaimatsportionerna och på sätt kunde hitta ett lokalt alternativ i frysdiskens sortiment.

Kryddade rätter i många smaker också i framtiden

I sortimentet finns nu portioner i fem olika smaker. Smakliga grönsaker, mycket kryddor och en rejäl portion med vitlök och till sist kyckling. Portionerna är kryddstarka och chilin ger extra sting. Den mest sålda produkten är Basil chicken som inte är den allra kryddstarkaste. Chili chicken igen gillar barnfamiljer eftersom den har minst chili men har andra smaker från det thailändska köket Två nya rätter är också under arbete och en av dessa kommer att vara vegetariskt.

Tio år med Rigges Thai har gått snabbt och mycket har ändrat längs vägen. Rigmor och hennes man har nått pensionsåldern och gårdens alla åkrar är redan utarrenderade, Rigges Thai fungerar som tidigare och Rigmor säger att det är en slags hobby så här som pensionär att driva företaget. Hennes mat har fått en trogen kundkrets och därför är det bra att verksamheten kan fortsätta i och med franchising-konceptet.

– Jag tycker att det är underbart att mina maträtter har varit så omtyckta och jag vill inte att mina recept ligger i skåp och glöms bort om jag inte längre som pensionär tillagar thaimat till försäljning i samma mängder som tidigare. Det är härligt att se unga företagare som Sofie som för mitt livsverk vidare med stor entusiasm, säger Rigmor till slut.

 

 

Rigges Thai

Läge: Kimito, ett franchisingställe i Ingå

Ägare: Rigmor och Bo Tuominen

Grundat: år 2010

Verksamhetsform: tillreder färdigmat

Produkter: thaimat-portioner

Vårt dagliga bröd

I Pojo i västra Nyland finns Diana Nyberg Lindholms och Olle Lindholms livsverk, bageriet Backers Baker. Här är det rena råvaror som gäller och alltsedan 2010 är allt matbröd som bakas ekologiskt. Olle började sin bagarkarriär redan i början av 1970-talet. Med den yrkeskunskap han nått under åren bakas idag ett tiotal olika produkter till försäljning till de närliggande butikerna. Backers produkter säljs också i Sverige där, de har fått sin egen trogna kundkrets.

Långa anor

På hemgården i Snappertuna tyckte Olles pappa om att baka och det var han som bakade nästan allt matbröd i hemmet. Olles väg till bagare tog i början några omvägar när hans ursprungliga tanke vara att studera till kock. År 1973 var det många som sökte in till kocklinjen på Västra Nylands yrkesskola, och Olle blev inte antagen. Kanske bra så att slumpen avgjorde och Olle hittade sin plats vid bakbordet.

– Jag var helt jätte besviken över att jag inte kom in på kocklinjen. Men någonting måste man ju göra och jag fick jobb samma sommar på bageriet Danskt bröd som fanns i Karis. Där jobbade jag ungefär i fyra år och det var då jag lärde mig det mesta om bagaryrket och då tändes också gnistan för att göra välsmakande bröd som ett slags hantverk.

Kärleken och bättre löner förde Olle till Sverige för närmare 20 år. Olle började genast jobba på ett bageri när han flyttade till Sverige, men fick mycket snabbt märka att bakandet inte var något “hantverk” i ett så stort bageri. Allt gick mer ut på att jobba med maskiner. För Olle som uppskattade att jobba med sina händer och se resultatet av det, var det här inte alls det han var ute efter som bagare. Olle sadlade om och jobbade några år på en såg.

– År 1984 startade vi med Diana vårt första egna företag och drev i ungefär tio år ett bagericafé i Västerås. Sedan packade vi vårt flyttlass och återvände för att börja lotsa min hemgård Backers. Jag har ändå bakandet i blodet och efter bara några år köpte vi Ackermans bageri invid torget i Ekenäs och ett år senare  Ekenäs Bröd i Dragsvik. Här började Backers Bakers saga, berättar Olle om hur företaget föddes.

 

Ekologiskt artesanbröd

Familjeföretaget Backers Baker har redan i över 20 års tid bakat välsmakande matbröd och kaffebröd. Då det kommer till råvaror gynnar man så långt som möjligt närområdets producenter. Från och med 2010 bakas allt matbröd ekologiskt och målet för nästa år är att alla produkter, också kaffebrödet, ska vara ekologiskt. En av Backers mest populära produkter är maltlimpa och speciellt inför jul säljer man stora mängder av dem. Företaget sysselsätter åtta personer och två egna bilar transporterar tre gånger i veckan produkter till försäljning till butiker från Hangö till Helsingfors. Till Varuboden-Oslas butiker på det västra verksamhetsområdet har Backers levererat sina produkter till försäljning alltsedan 1996. Det lokala är en av Backers grundpelare. Å ena sidan är den lokala marknaden viktig. Det är ju för de lokala invånarna man ändå från början har velat erbjuda mångsidiga, närproducerade och högklassiga bröd och bullar.

– Å andra sidan innebär det också att vi arbetar lokalt och skapar arbetsplatser på området, säger Olles och Dianas son Gustaf, som precis börjat delta i lotsandet av familjeföretaget.

Största delen av recepten är Olles verk och har följt med en lång bit på vägen. Nya produkter introduceras nu och då på marknaden, men produktutveckling är en lång process före den slutliga produkten finns på butikshyllan och kunder kan plocka den i sin kundkorg. På basis av respons och försäljningssiffror har de bröd som funnits med sen början intagit sin trogna plats hos kunderna och de här bröden bakar man ännu idag i stora mängder. Allt görs för hand och alla bröd har sin egen karaktär. Degbitarna till varje bröd vägs, men då de bakas ut får det färdiga brödet sin egen prägel av bagaren.

Ett företag i tiden

Finländskt bröd har ett bra rykte. Det har långa anor och det är välsmakande och näringsrikt. Det har alltid legat Olle och Diana nära hjärtat att göra välsmakande, ekologiskt bröd av högklassiga råvaror. De har följt med trender men ändå värnat om den traditionsrika baktraditionen. De har inte heller varit rädda att ta in ny teknik i företaget som exempelvis jäsningsskåp med frys- och upptiningsfunktion eller toppmoderna ugnar, vilkas uppvärmningsånga kan tas till vara och utnyttjas så att den värmer upp bageriets bruksvatten och det vatten som finns i golvvärmesystemet. Det viktigaste är ändå det att man inte gör kompromisser då det gäller själv hantverket, allt bakas för hand precis som i Olles barndomshem.

 

Backers Baker Oy

Läge: Pojo

Ägare: Diana Nyberg Lindholm och Olle Lindholm

Grundat: 1996

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och kaffebröd