Nästan tusen kilo kärlek

Vid nio års ålder hade Johanna först bekantat sig med och blivit förälskad i höglandsboskapen när hon gick på en lantbruksutställning. När hon sedan femton år senare i och med den egna gården fick möjlighet att ha egen boskap, var det solklart att det skulle vara höglandsboskap. För tillfället bor det ungefär 80 djur på gården. Höglandsboskap är en skotsk ursprungsras, som håller till utomhus både sommar och vinter. På gården finns stora åker- och skogsområden att beta på och där får korna leva ett så naturnära och rastypiskt liv som möjligt. 

– För oss har djuren och deras välmående alltid varit det viktigaste. Vi vill känna våra djur och veta hur de mår och ta så väl hand om våra djur som möjligt, säger Johanna.

När vi besöker gården uppför sig djuren, som väger över 500 kilo som välskolade hundar, och Johanna rör sig på betesmarken mitt bland flocken. Man kan se att djuren är vana vid mänskor och det har varit viktigt för Johanna att man gör minst två kontrollrundor bland djuren dagligen. Då kontrollerar man att allt är i sin ordning, såväl djuren, maten, vattnet som stängslen. Under rundan är det också ett bra tillfälle att vänja djuren vid mänskor, och man pratar med djuren, borstar dem och vänjer djuren vid att man hanterar dem.  I den stora flocken finns över tjugo kor och lika många kalvar. Som flockens överhuvud spatserar en förnöjd tjur. Korna kalvar i huvudsak själva och en stor del av kalvningarna sker utan några som helst problem. Korna söker sig till en lugn plats där de stannar med kalven några dagar. Sedan följer kalvarna redan med flocken. Kon tar hand om sin kalv i ungefär nio månader och efter det avvänjs kalven från sin mamma. Korna kan leva upp till 20 år. I en stor flock är varje djur sin egen personlighet och Johanna vet vad alla djur heter och hurdant lynne de har. Alla kalvar får alltid sitt namn efter årets bokstav. Gårdens första kalvar föddes 2013 och då började namnen på bokstaven A och år 2022 ska man redan hitta på namn som börjar på bokstaven J.

Livet på gården

Att hålla djur och jordbruk är hårt arbete, som sysselsätter hela året. Johanna jobbar på gården på heltid och Asmo jobbar också utanför gården. Under den brådaste tiden när det ska sås och tröskas, och det är höbärgning får de också hjälp av sina föräldrar och vänner.  

Korna och kalvarna betar i huvudsak runt gården och då är det enklare att hålla koll på dem. Betesmarkerna består av åkrar och skog, där djuren hittar skydd. Det finns många betesmarker och om somrarna flyttas djuren mellan olika betesmarker så att de alltid finns gräs att beta. Sommartid betar gårdens tjurar och kvigor längre bort i Borgå, där de sköter om naturen och håller området fritt från sly och låg vegetation. 

– På vår gård bor det vintertid ungefär 70–80 djur och när våren kommer får 30 av dem åka på sommarjobb till betesmarkerna kring stränderna i Svinö och Ruskis i Borgå, och betesmarker nära gården, berättar Johanna.

”Sommarjobbarna” återvänder till gårdens betesmarker inför vintern kring oktober, och då förflyttar sig också de djur som tillbringat sommaren på gården till skilda betesmarker som används vintertid. På de betesmarker som används på vintern finns det skog som skydd samt ett skyddstak och uppvärmda vattenkärl och flera foderhäckar, så att djuren ska ha det så bra som möjligt också i vinterkölden. Vanligtvis springer djuren ut på det grönskande sommarbetet i slutet på maj. 

En kär arbetskompis

Johanna och Asmo har som mål att föda upp friska och välmående djur till avel och på samma gång också gott och etiskt producerat kött. Gårdens biffkor föds upp till ungefär tre års ålder och efter det slaktas de. För Johanna och Asmo är det av största vikt att de kan erbjuda sina djur goda levnadsförhållanden, men också det hur djuren förs till slakt har de ordnat så att de tänkt på djurens bästa. Korna har fått leva ett gott liv fritt betande och fått njuta av frisk uteluft, färskt gräs och omsorg. När det är dags att slakta ett djur, förs det med den egna kreaturstrailern ett djur per gång till ett litet slakteri i Orimattila. Johanna säger att när man har sett ett djur växa upp i tre år ända sedan kalv, så vill man gå vid djurets sida deras hela liv.

Köttet säljs direkt från gården och från och med början av 2021 har Ratia Ranch samarbetat med Varuboden-Osla och gårdens köttfärs finns nu att köpa i Sale Askola, Monby, Borgnäs och S-market Näse.

På gården är det centrala i hela verksamheten att värna om traditioner, djurens välmående och det lokala. Johannas och Asmos livsverk är bland de här djuren. Här har djuren de bästa förhållanden att leva och vara.

 

Ratia Ranch

Läge: Monby, Askola, östra Nyland

Ägare: Asmo och Johanna Ratia

Grundat: 2012

Verksamhetsform: köttboskap

Produkter: köttprodukter 

Vatten, värme och en rejäl dos av omvårdnad

Den somriga blomsterprakt som pryder alla sex växthusen föregås av mycket arbete. Sommarsäsongens första sysslor sätter man igång med redan i februari, då sticklingar till violamplarna är de första som planteras ner i jorden.  Nya sticklingar planteras hela tiden för att trädgården ska kunna erbjuda färska blommor åt sina kunder under hela säsongen. Blommorna behöver en massa ljus, värme och gödsling för att frodas. Vissnade blomställningar måste också plockas bort och nästan alla blommor toppas för att de ska förgrenas och bli frodiga. Allt det här görs till största delen för hand och som hjälp har ägarparet tre säsongsarbetare, av vilka två hjälper till sex månader om året och en är som hjälp under den brådaste sommarsäsongen.

– När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling.  Och naturligtvis kärlek, skrattar Kristian. När säsongen med sommarblommor är över i oktober, börjar man städa på trädgården. Då rengörs och desinficeras alla växthus. Kring de här tiderna börjar också förberedelserna med julblommorna på allvar eftersom man redan i november säljer av de första julblommorna och -planteringarna. I januari är det lugnt och stilla i växthusen, men redan i februari börjar den nya odlingssäsongen när de första sticklingarna anländer till trädgården. Trädgårdsmästarna är sysselsatta året om. Förutom att det här är ett jobb, är det också en slags livsstil, fortsätter Kristian.

En trädgård med långa anor

Trädgården i Paipis i Sibbo har en historia som sträcker sig ända till 1950-talet då Kristians morfar och mormor grundade den. På den tiden odlades det grönsaker och spannmål till försäljning på gården. År 1971 tog Kristians morbror över ansvaret för trädgården tillsammans med sin fru, och nästan trettio år senare kom Kristian med i trädgårdsverksamheten. Kring den här tiden började också trädgården koncentrera sig mer på blommor, och det har varit grunden i verksamheten fram till dessa dagar. Kristian har tillsammans med sin fru Kirsi lotsat trädgården från 2010, då de helt tog över ansvaret för trädgården. De satsar på odling av ampelblommor och sommarblommor, och dessutom odlar de i mindre skala också örter och grönsaksplantor.

– Jag har alltsedan barnsben tillbringat mycket tid här tillsammans med min mormor och morbror. Jag har fått följa med årstidsväxlingarna på trädgården och de olika arbeten och sysslor de för med sig. Min morbror lärde mig allt om jordbruk och växthus och jag lyssnade med stort intresse. Jag fick också ända sen liten vara med och hjälpa till med diverse jobb och därmed var det alldeles klart för mig att jag någon dag kommer att ta över trädgården, säger Kristian.

 

Pelargoner, småpetunior, petunior, jordgubbar…

Mängden olika blommor är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor har varit populära och därför är det viktigt för trädgården att det från år till år finns av de bekanta blommorna i sortimentet.  Det är också viktigt att utveckla sig och varje säsong tar man in nyheter och av de många bekanta sorterna odlar man nya färgalternativ. Av sommarblommorna är ampelblommorna Skogsters trädgårds trumfkort. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Den här sommarens nyhet är den storblommiga och doftande begonian, som kunderna också varit intresserade av. Under de senaste åren har det också sålts mycket av blommor där man kombinerat två olika blommor i samma kruka.

Till jul odlar man lökblommor såsom amaryllis och hyacint. Till vintersäsongen hör också olika julplanteringar som håller trädgårdsmästarparet sysselsatta hela november och december. Julblommor och julplanteringar säljer de till kunderna direkt från trädgården, men de säljs också till blombutiker, som exempelvis trädgårdsbutiken S-Garden i vårt handelslag.

Handelslaget förenade

Det finns ett stort urval av blommor från Skogsters trädgård i S-Garden i Borgå och samarbetet med vårt handelslag har pågått i närmare tjugo år. Vårt handelslag har också en annan viktig betydelse för Kristian och Kirsi. Kristian började sin arbetskarriär som köttmästare i S-market Nickby och i samma butik började Kirsi jobba som kassaansvarig. Deras vägar möttes där och de förälskade sig, bildade familj och har nu jobbat tillsammans i över tjugo år. Båda har under årens lopp också skaffat sig trädgårdsmästarexamen. Samarbetet fungerar väl och för båda är det mer en livsstil att driva trädgården. Att det är lokalt och att produkterna är högklassiga ligger också båda varmt om hjärtat och styr på samma gång hela deras verksamhet.

 

 

Skogsters trädgård

Läge: Paipis, Sibbo

Ägs av: Kristian och Kirsi Roine

Grundat: 1953

Verksamhetsform:trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter

”Att brinna för det man gör”

Famljerna Numelin och Chydenius driver BRABE Oy. Startskottet till kombucha-tillverkningen blev Nickis Numelins intresse för mikrobryggeriers öl. Antalet mikrobryggerier har ökat mycket under de senaste åren, och kombucha igen är en rätt så ny bekantskap i Finland och kom hit egentligen först 2018. Kombucha, som är känd som en hälsodryck, passade också bra in på familjernas värden och öltillverkningen fick ge vika för kombuchan. För tillfället finns det under tio finländska kombucha tillverkare.

– För oss var det ända från början klart att vi börjar småskaligt och håller en hög kvalitet på våra produkter. Vi vill också betjäna våra kunder utmärkt och kunna svara på kundernas efterfrågan. Vi har rätt så små lokaliteter och vi känner inte att vi behöver öka produktionskapaciteten för snabbt utan vi utvecklar vår verksamhet genom att satsa på kvalitet. Vi gör det här också av genuint intresse för kombucha tillverkning, säger Jan Chydenius.

BRABE kombucha har en lång fermenteringsprocess, den färdiga drycken pastöriseras inte och inga konserveringsmedel tillsätts i den färdiga produkten. Därför ska produkterna förvaras i svalt. Drycken tappas till största delen på glasflaskor och förpackas i lådor som de själva kör ut till butikerna. De produkter som beställs via nätet skickas per post till kunderna.

 

Många arbetsskeden och mycket kemi

Kombucha, som är en urgammal asiatisk tedryck, framställs genom jäsning och fermentering. Drycken innehåller probiotika, antioxidanter och vitaminer. Drycken är också lågkolsyrad och sockermängden är mycket liten, så kombuchan avnjuts traditionellt för dess hälsoeffekter.

– Under hela produktionsprocessen är utmaningen det att man jobbar med en levande produkt. Kombucha framställs genom en fermenteringsprocess där te, socker, mikroorganismer och jäst bildar den slutliga smakupplevelsen, berättar Jan.

I BRABE Oy:s lokaliteter finns många apparater som är bekanta från vin- och öltillverkning. Det finns inga färdiga apparater för att tillverka kombucha, och därför har man omarbetat apparater och kärl som används i vin- och öltillverkning så att de lämpar sig för den egna tillverkningen. Kombuchatillverkningen börjar med att man kokar grönt eller svart te, som man tillsätter ekologiskt rörsocker i och Kombucha-odling, som är en slags rot. Efter det här pumpas drycken i kärl där den får jäsa från ungefär en till tre veckor. Efter att drycken har jäst färdigt, filtreras den så att man får bort största delen av jästen. All jäst tas ändå inte bort, eftersom det är just jästen som också ger drycken smak. När största delen av jästen har tagits bort, pumpas drycken till en reningstank och då smaksätts den och koldioxid tillsätts i den. Den färska kallpressade ingefäran och bären ger drycken smak. Det finns sju olika smaker: ingefära, tranbär, körsbär, blåbär, lingon, hallon och naturell.

Under hela tillverkningsprocessen görs det en mängd olika mätningar, till exempel pH-värdet, den totala surhetsgraden och sockerhalten har en central roll med tanke på den färdiga produkten. Företagarna vill göra allt på bästa möjliga sätt och med pietet, och om de inte själv är nöjda med smaken så tappar de inte heller kombuchan på flaska till försäljning.

Med blicken starkt i framtiden

I början fanns BRABE Kombucha i hälsokostaffärer och några caféer i Borgå förutom webbutiken. Inom några år har den ökat i popularitet, och försäljningsställena har ökat. BRABE Oy samarbetar med Varuboden-Osla och deras drycker finns till salu på ungefär tio enheter i vårt handelslag både i östra och västra Nyland. Jan levererar själv alla produkter till våra butiker med ungefär tre veckors mellanrum. Det är också viktigt som producent att se hur produkterna är framsatta i butiken och på samma gång också få prata med personalen om hur man kan ställa fram produkter och ge tips om det.

Att beakta kunders önskemål och en högklassig kundbetjäning är speciellt viktigt för den här lilla hantverksproducenten Framför allt är högklassiga råvaror och hållbarhet viktiga i deras hela tillverkningsprocess.  BRABE Oy är ett småföretag, som drivs som en bisyssla, vilket också för sin del ställer ramarna för verksamheten. Blicken är ändå hela tiden starkt riktad mot framtiden och tillväxttakten har ökat.

 

 

BRABE Oy

Läge: Svartså, Borgå, östra Nyland

Ägare: Sari Numelin och Jan Chydenius

Grundat: 2018

Verksamhetsform: Tillverkning av kombucha

Produkter: Kombucha

 

 

 

 

 

 

Händerna stadigt i myllan

Robert har växt upp på en bondgård och odlade redan i ung ålder tillsammans med sin bror ärter och jordgubbar som hobby. I dessa tider vaknade också intresset för växthus när han sprang till mammas växthus och hämtade tomater. Växthuset fylldes av dofter från den nya skördens tomater och gurkor.

– Jag är uppvuxen på en gård och van vid att kunna skörda grönsaker från eget växthus. Som barn kunde man springa och hämta gurka, jordgubbar och ärter rakt till sin tallrik från gården. Vi började också sälja våra egna gurkor på torget, så jag har lärt mig via det praktiska.

Idag finns Robbes lilla trädgård på samma släktgård och där odlas örter, skott och sallad. Robert grundade företaget 2002 och produktionen var mycket småskalig vid den tidpunkten. I början odlades ärtskott i ett hyrt växthus på 150 kvadratmeter. I dag har odlingsarealen mångdubblats och en 1,5 hektar stor yta odlas nu året om genom att utnyttja förnybar energi och tekniska lösningar.

 

Ärtskott växte till sig och blev ett livsverk

Vår verksamhet började i början av årtusendet med att odla ärtskott som sedan såldes till restauranger och cateringföretag. Under åren började vi vid sidan av ärtskott också odla solrosskott, sedan olika örter och issallat. Örter visade sig vara hett eftertraktat och Robbes lilla trädgård är i dag inte så liten mer. I dag producerar växthusen ungefär nio procent av de krukörter som säljs i Finland. Den mest populära örten är basilika, som odlas mest tillsammans med issallaten.

– Vi ville satsa fullt på det här och se hur långt det bär. Här är vi nu i dag med trettio anställda, så visst är vi nöjda med hur det utvecklats.

För ungefär tio år sedan växte verksamheten till sig, och örter, skott och issallat transporterades från växthusen till närliggande butiker, restauranger och då pryddes nästan varje matportion på ABC-stationerna med ärtskott som odlats i Roberts växthus. För honom själv är det glädjande att se att företagets rykte som proffs på ärtskott hållits intakt.

– Ärtskott har en speciell plats hos oss, det var där vår verksamhet började. Våra ärtskott är fortfarande efterfrågade inom restaurang- och cateringbranschen, berättar Robert.

 

Lokal anknytning och mod att prova på nytt — de bärande krafterna i företaget

Lokal anknytning har alltid varit den bärande idén i Roberts verksamhet och hans produkter hittar lätt till invånarnas matbord i närområdet. Ärtskott och alla andra läckra örter och issallat som Robbes lilla trädgård odlar, finns i sortimentet i de flesta butiker på Varuboden-Oslas område i öst från Sibbo till Lovisa.

– Visst känns det extremt bra att se sina egna produkter i butikshyllan. Det är ett tecken på att det jobb vi gör syns och är värdefullt.  Samarbetet med Varuboden-Osla gör det möjligt för kunderna att bekvämt också på större enheter köpa produkter som odlats lokalt. Konkurrensen är hård, men jag anser ändå att den lokalproducerade matens popularitet har ökat de senaste åren, säger Robert.

– Många idéer har uppstått ur min okunnighet. Jag kom själv med i trädgårdsbranschen från att ha gjort något helt annat och ställde frågor som en erfaren trädgårdsmästare inte ens hade tänkt på. Genom att pröva mig fram, slutade jag med att om igen lösa nya problem. Mitt intresse för vår omgivande natur och viljan att värna om den har inneburit att vi på gården endast använder förnybara energiformer, som sol- och vindkraft. Efter många försök tog vi i bruk komposterbara påsar som vi packar produkterna i. Efter ett halvt års utvecklingsarbete kunde vi avstå från våra plastkrukor. Vi packar örterna med endast små torvbitar i påsarna. Produkten håller sig lika bra på det här sättet som om man skulle odla den i en plastkruka. Vår issallat har inte haft en kruka på länge. I den här branschen måste du ibland våga hoppa in i det okända, prova på nya saker och se vart det bär. Det finns alltid en chans att man misslyckas, men å andra sidan skulle vi inte vara i den här situationen om vi inte hade vågat prova på nya saker, förklarar Robert.

 

Läge: Lappträsk

Ägare: Robert Jordas

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Växthusodling

Produkter: ärtskott, issallat, örter

Passion för choklad

 När man öppnar dörren till den Lilla chokladfabriken som finns på industriområdet i Borgå stiger man in till alla chokladälskares paradis. Här tillverkas choklad från början till slut för hand. Smakkombinationerna står chokladfabrikens ägare, Peter Westerlund för. Han har lotsat familjeföretaget redan i femton år och har fortfarande så mycket idéer att alla knappast hinner förverkligas.  Företaget, som Peter grundade för att själv ha en arbetsplats efter att ha varit några år hemma och skött sin son, har under åren nått en stor popularitet bland alla chokladälskare. Under de brådaste åren sysselsatte företaget rejält över tio personer och i sortimentet fanns över 80 olika slags chokladkonfekt.

 Drömmarna blev verklighet

 År 2005 tog Peter Westerlund hand om sitt yngsta barn hemma och grubblade över vad han skulle göra när det igen var dags att återgå till arbetet.

– Jag kan säga att den Lilla chokladfabriken faktiskt kom till för att jag helt enkelt behövde en arbetsplats, skrattar Peter. Vem kunde ha gissat att femton år senare är denna dröm ett av de få ställen i Finland där chokladen görs för hand och hit kommer långväga gäster för att köpa av läckerheterna.

Chokladfabriken fanns först på nedervåningen i Peters hem. Det idylliska läget intill Borgå domkyrka visade sig vara ett ypperligt ställe att ha en liten chokladaffär på. En ringlande kö av kunder på affärens trappa var en bekant syn speciellt under turistsäsongen. I den pyttelilla affären fick inte många kunder plats på samma gång. Men det var värt att köa för något gott. Bakom affärslokalen, i en liten 25 kvadratmeter stor produktionslokal tillverkade Peter den mest utsökta chokladkonfekten och hustrun Miia stod allt oftare bakom butiksdisken och betjänade kunder.

– Det var en dröm som gick i uppfyllelse och blev en slags livsstil. Bakom disken och vid sidan av chokladtillverkning har vi läst läxor med barnen och gått igenom dagens händelser. Hela familjen har varit med i chokladfabrikens olika skeden och både dottern och sonen har båda hjälpt till här, berättar Peter om familjens betydelse i att driva chokladfabriken.

 

Bönor och en generös dos handarbete

Peter var ingen novis när han väl började med sin egen affär. Före det hade han avlagt en köksmästarutbildning och jobbat många år med desserter. Under de år han arbetade utomlands blev han bekant med choklad och den kom att bli en slags passion.

– Jag ville göra högklassig choklad från början till slut för hand. Råvarorna, kakaobönorna, kommer från noggrant utvalda odlare i Brasilien och Madagaskar. Vi har inga mellanhänder, utan jag köper bönorna direkt från odlarna. Det är viktigt för mig att veta i vilka förhållanden bönorna växer och jordbrukarna arbetar.  Odlarna kan skörda bönor två gånger om året. Storleken och kvaliteten på skörden beror i hög grad på väder och skadedjur. Odlarna är mycket noggranna med kvaliteten och sitt rykte och skickar inte bönor som inte uppfyller de kvalitetskriterier som ställs upp. När det gäller andra ingredienser, som exempelvis bär, försöker jag så mycket som möjligt gynna inhemskt och sådant som växer nära, säger Peter. I fabriken producerar Peter närmare 20 olika slags chokladkakor, chokladkonfekt, chokladkross, chokladkaffe och te.

Från bönor till färdig produkt

Den Lilla chokladfabriken tillverkar nästan alla sina chokladprodukter för hand ända från bönor. Det innebär att Peter går igenom varje böna och sorterar dem. Efter att bönorna är sorterade rostas de och sedan krossas de och skal och nibs skiljs åt.  Efter det mal Peter nibsen i en stenkvarn under flera dagars tid.

– På det här sättet framställer vi chokladmassa, som ännu lagras ungefär tre månader innan man kan börja tillverka konfekt eller chokladkakor av den. Chokladkakorna och konfekten smaksätter jag exempelvis med säsongens bär och det här att få kombinera olika smaker tycker jag är det bästa skedet i chokladtillverkningen. Choklad är en svår råvara att bearbeta och att temperera choklad är ett speciellt viktigt steg. Få kunder kan föreställa sig hur lång processen kring chokladtillverkning egentligen är. Det innebär också att när vi kört i mål med julens chokladförsäljning så börjar vi redan planera nästa jul, berättar Peter.

Tillbaka till den ursprungliga visionen

 För ungefär tre år sedan flyttade den Lilla chokladfabriken sin verksamhet till Konstfabriken i Borgå, och då togs fabriksbesök med som en ny grej. Tillverkningen av konfekt blev på paus eftersom utrymmena var så begränsade.

– Under de här åren satsade jag speciellt mycket på Bean-to-bar (från böna till chokladkaka) produktionen och vårt produktsortiment växte inom det området. Jag deltog också i många internationella tävlingar och fick motta priser för mitt arbete. Det övertygade mig om att jag höll på att föra företaget i rätt riktning. I den senaste tävlingen, International Chocolate Awards 2019, kammade vi hem en brons- och silvermedalj, berättar Peter.

I början av 2020 packades flyttlasset igen, och den Lilla chokladfabriken flyttade till nya, större lokaliteter i Östermalm i Borgå. Nu finns det mycket mer rum än det 25 kvadratmeter stora utrymme där chokladen tillverkades under de första åren. Nu har vi en 180 m² stor lokal att tillverka och förpacka choklad på och i anslutning till fabriken finns också en liten affär och ett café.

– Nu har vi återtagit konfekt till vårt sortiment och nästan alla våra produkter är veganska.  Med Varuboden-Osla har vi samarbetat i ungefär tre år och ett omfattande sortiment av våra produkter finns i S-market Näse i Borgå. Även om vi har en egen fabriksbutik så är det viktigt för oss att kunderna också enkelt kan köpa av våra produkter exempelvis i samband med sitt butiksbesök. Lokal anknytning och äkta smaker styr fortfarande vår verksamhet, säger Peter.

 

 

Lilla chokladfabriken

Läge: Borgå

Ägare: Peter Westerlund

Grundat: 2005

Verksamhetsform: chokladproduktion

Produkter: chokladkonfekt, chokladkakor, chokladkross, chokladkaffe, chokladte, chokladmuffins

Från jord till bord

Malmgård som är beläget i Lovisa i östra Nyland har långa anor och gården har idkat jordbruk alltsedan 1600-talet. På gården odlar man ekologiskt och huvudprodukten är havre. Malmgård har också specialiserat sig på forntida vete. Malmgård bedriver vid sidan av jordbruk också turism, ölproduktion och skogsbruk. Gården har gått i familjen Creutz ägo sedan gården grundades och för tillfället lotsar Henrik Creutz verksamheten.

 

Åkrarna som arbetsbord

Malmgård övergick till ekologiskt jordbruk redan 1995. I Finland fanns vid den tidpunkten endast tio ekologiska gårdar förutom Malmgård. Att respektera miljövärden och undvika bekämpningsmedel i jordbruket har burit långt men också krävt otaliga arbetstimmar mekanisk bearbetning av jorden och försök på olika odlingssorter.

– Eftersom vi inte använder bekämpningsmedel är våra odlingsväxter något tåligare än andra sorter men kräver lite mer av jordmånen. Idag är vår totala odlingsyta ungefär 450 hektar och förutom havre har vi specialiserat oss på gamla vetesorter så som exempelvis spelt, emmervete och enkorn. Forntida spannmål kan man inte odla på traditionella sätt eftersom de inte tål bekämpningsmedel, berättar Henrik Creutz

Att odla är även en slags livsstil, där bonden som jobbar på åkrarna i själva verket är rätt så beroende av väder och vind och andra yttre faktorer då hens arbetsbord består av åkrar. Den finländska naturen sätter ramarna för verksamheten och dem följer man. I det här jobbet ser man ändå resultatet av sitt jobb senast på hösten då de mogna sädesfälten svajar i vinden. Henrik anser också att det är mycket viktigt att man känner till varifrån råvarorna kommer.

– Vi känner exakt till våra produkters väg från fältet till butikshyllan. För oss är det viktigt att konsumenterna får just det vi lovar, och därför måste vi som jordbrukare veta varifrån våra råvaror kommer. När säden är tröskad körs den till vår egen tork och därifrån till kvarnen för att malas. Vi har två mjölnare i närheten som vi samarbetar med. Från kvarnen körs de färdiga produkterna tillbaka till gården och här packar vi dem och säljer i vår gårdsbutik eller kör ut till butiker för att säljas, berättar Henrik kort om sädens väg från fältet till matbordet.

Vi lyssnar på kunderna

Malmgårds ekologiska jordbruk har långa anor vilket också mängden trogna kunder är ett starkt bevis på. Enligt Henrik är ett av det viktigaste att lyssna på kunder och deras önskemål. Utgående det här utvecklas också gårdens verksamhet och produktsortiment.

– Det är speciellt kunderna som kommer med nya idéer och vi för en kontinuerlig diskussion med dem. Vi strävar efter att hitta nya lämpliga sorter som också våra kunder gillar. Det här är ett långsiktigt jobb och inga garantier finns om hur slutresultatet kommer att bli. Det tar lång tid att pröva sig fram med en ny sort, jordmånen ska vara den rätta och det finns också alltid en chans att det misslyckas. I den här branschen måste man ändå vara modig och pröva på nytt, poängterar Henrik.

På egen hand går det inte att driva en gård som denna och för tillfället jobbar ungefär 10 personer på Malmgård med olika jobb inom jordbruket och även i packeriet och gårdsbutiken. Då det är säsong anställer man extra arbetskraft för att hjälpa till med de olika sysslorna på gården.

 

Nya smakupplevelser

En av Malmgårds mest populära produkter är emmervete, som kräver en lite längre växtperiod och mognar något senare än andra sorter. Forntida spannmål har under senaste år ökat i popularitet och de används mångsidigt i såväl matlagning som bakning. Malmgård har under årens lopp specialiserat sig på de här forntida spannmålen och på åkrarna odlas idag enkorn, spelt och emmervete. Enkorn är den äldsta sorten av de här tre. De gamla sädesslagen har mer smak och näringsämnen än nyare sorter. Till en del förklaras det här säkert med att de äldre sorterna har en längre växtperiod. Malmgårds produkter finns i många av Varuboden-Oslas butiker i östra Nyland.

– För drygt tio år sedan började vi utvidga vår återförsäljning, och Varuboden-Osla var en av våra första återförsäljare. Det är bra att våra kunder också hittar våra produkter på butikshyllan i sin närbutik och för oss är ett sådant här samarbete livsviktigt, berättar Henrik om samarbetets betydelse.

Att odla ekologiskt och att utveckla verksamheten är drivkraften bakom Malmgård. Genom att lyssna till miljön och kunderna har Malmgård förtjänstfullt lotsat fram sin verksamhet i över 25 år inom ekologiskt jordbruk.

 

Malmgård

Läge: Lovisa

Ägs av: Ägs av släkten Creutz

Grundat: 1606

Verksamhetsform: jord- och skogsbruk, turism, bryggeriprodukter

Produkter: spannmålsprodukter och bryggeriprodukter