Lokalt och tradition

Korvfabriken startade i en liten källarvåning i Mariehamns centrum i början av 1900-talet och har etablerat sig och expanderat sin verksamhet under de senaste hundra åren. Företaget startade också ett slakteri på 1940-talet. I och med ett eget slakteri kunde man säkerställa tillgången på råvaror för korvtillverkning. I takt med att korvarna ökade i popularitet flyttade företaget till större lokaler strax utanför Mariehamn, och ännu idag finns både fabriken och slakteriet på samma gård.

Företaget har knappt 50 anställda och en stor del av arbetet utförs fortfarande för hand.

– Vi värdesätter hantverk och alla våra produkter är unika. Därför finns det inte två identiska skivor skinka i en förpackning. I dag är det svårt att i synnerhet hitta slaktare, eftersom man egentligen lär sig slaktaryrket först när man jobbar med det, säger verkställande direktör Johannes Dahlman.

Dahlmans är ändå i en bra situation eftersom de har en yrkesskicklig och engagerad personal. En av dem är Karo Amin, som kom från Irak för 17 år sedan. Han kom till företaget under Johannes fars tid och började där för 14 år sedan som lärling. När vi var och filmade hos Dahlmans sommaren 2022 fick vi se hur snabbt de olika styckbitarna förvandlades till olika biffar och filéer i Karos händer. Man ska vara ett verkligt proffs för att göra det här arbetet.

Hörnstenen i hela verksamheten är att det är lokalt. Här slaktas endast åländskt kött. Då har djuren en kort väg till slakt och de slaktas ännu samma dag. Fabrikens ladugård dit djuren först kommer, har också renoverats så att man kan ge djuren en så stressfri sista resa som möjligt. Djuren slaktas en gång om dagen och slakteriet slaktar cirka 2 500 nötkreatur och 4 000 får per år. Slaktprodukterna används i den egna produktionen, men en del säljs också till matbutikernas köttdiskar.

Knackkorv och korv…

Tack vare sin långa erfarenhet är en av Dahlmans topprodukter fortfarande korv, och särskilt under sommarmånaderna ökar försäljningen av dessa produkter. Produkterna tillverkas enligt traditionella recept, men det görs kontinuerligt produktutveckling och man strävar till att svara på kunders önskemål och nya trender till exempel när det gäller kryddning. En a korvfabrikens klassiker är wienerkorven, som fortfarande tillverkas enligt originalreceptet. Korvarna tillagas i en rökugn, och lokala alspån ger smak under rökningen Korvarna får svettas i en rökbastun i ungefär 2,5 timmar efter det är de redo att kylas och förpackas. Wienerkorv används också i Oolannin pyttipanna. En annan produkt som har funnits med i produktionen sedan början är lördagskorven.

På somrarna värmer många sina grillar och det syns också i korvförsäljningen. Sommartid levererar fabriken produkter till butikshyllorna varje dag. Utanför sommarsäsongen levererar man produkter till butikerna från måndag till lördag. Ett stort urval av Dahlmans produkter finns på vårt handelslags alla enheter på Åland.

Fokus på hållbarhet

För ett traditionellt företag är det viktigt att värna om traditionella produktionsmetoder, högklassiga, lokalt producerade råvaror och hållbarhet i produktionskedjan. Inköpen görs endast från närområdet för att minska växthusutsläppen och förbättra logistiken.  De åländska köttgårdarna har ett nära samarbete, och inom slakten har det gjorts förbättringar och innovationer för att minimera djurens stress. Vi går med i utvecklingen, men ändå alltid så att vi värnar om traditioner. Vi vill inte att effektiviteten ska gå ut över smak och äkta råvaror av hög kvalitet.

År 2020 gjorde fabriken en stor investering i hållbarhet genom att installera en ny koldioxidanläggning. Gamla maskiner som belastade naturen fick ge vika för nya. Energieffektiva koldioxidapparater minskar koldioxidavtrycket avsevärt och gör det också möjligt att återvinna den värme som uppstår vid nedkylningsprocessen, t.ex. för uppvärmning av golv och varmvatten. Mycket har alltså hänt från det som fabriken började tillverka korvar i en liten källarvåning i början av förra seklet.

 

 

 

Dahlmans

Läge: Mariehamn, Åland

Ägare: familjeföretag

Grundat: 1924

Verksamhetstyp: Kött- och korvfabrik samt slakteri.

Produkter: kött- och korvprodukter

Respekt för traditioner

Den historiska valskvarnen mal spannmålsprodukter av säd från de egna fälten och köper en del av bönder i närområdet. Kvarnens verksamhet började redan på 1500-talet och genom åren, till exempel till följd av en brand, har delar av torken och kvarnen fått bytas ut. Kvarnens maskiner andas också historia och har funnits med länge, den äldsta maskinen alltsedan 1926.

– Arbetet i kvarnen görs fortfarande med traditionella metoder och maskiner. När maskinerna är så gamla som från början av förra århundradet kan de orsaka alltid nu och då huvudbry om de måste repareras. De här maskinerna reparerar man inte med moderna metoder, så det är svårt att hitta reparatörer. Luftfuktigheten har också stor inverkan på hur vi behöver justera våra maskiner när det mest är trä, järn eller gjutjärn. Plastdelar finns inte i den här kvarnen. Vi använder också ett riktigt ekologiskt smörjmedel, nämligen sirap, skrattar Jani Hannula.

Arbetsdagarna på kvarnen brukar bli långa när man inte har moderna maskiner som hjälp i arbetet. Janis arbete på kvarnen börjar klockan fem på morgonen och slutar ofta först kring tio på kvällen. Det här är en slags livsstil. Arbetet kräver också muskelstyrka, när tunga mjölsäckar bärs dagligen mellan kvarnens olika våningar. Man förpackar produkterna i påsar och limmar på etiketter manuellt. Den enda moderna apparaten är en digital våg som införskaffats nyligen. Före det vägdes mjölpåsarna med vikter.

Direkt från fältet

Kvarnstenarna mal också flitigt säden som mjölnaren själv har tröskat och som först har torkats i torken på gården. Spannmål köps också från närliggande gårdar, som ligger mycket nära gården eftersom allt kommer från ungefär 10 kilometers avstånd från kvarnen. Korn, råg, havre och vete mals till flingor och mjöl, men nu har man också tagit med bondbönor. Bondbönan är till exempel ett utmärkt komplement till semledegen.

Allt är inhemskt och nära odlat, och inga tillsatser eller konserveringsmedel läggs till de färdiga produkterna. Även här vill brukets nuvarande mjölnare värna om traditioner. Att produkter inte innehåller tillsattsämnen är i dag viktigt när människor vill äta så ren och tillsattsfri mat som möjligt. Produkterna packas i kvarnen och levereras direkt till butikerna. Det betyder att produkten redan följande dag finns på butikshyllan.

Verksamheten har hela tiden utgått från kunders efterfrågan, och grundtanken har varit att mala högklassigt mjöl på ett traditionellt sätt. När man mal mjöl på traditionellt hantverksmässigt sätt är jobbet långsammare och mängderna mindre än i stora kvarnjättar, men idén har aldrig varit att tävla med de stora aktörerna i pris eller mängd utan i kvalitet.

Nästan inget svinn

Den närmare 400 kilos kvarnstenen mal under dagen mjöl av sädeskornen. Först skalar stenen kornet, och för att det ska bli mjöl måste den mala i ungefär 14 timmar. Hur grovt mjölet blir beror på hur länge kornen malas. Av 600 kg korn får man ungefär 250 kg mjöl. Det blir alltid svinn när man malar, till exempel skal eller kli som man inte kan sälja. De senaste tio åren har Strömsbergs kvarn haft nästan inget svinn. Vi är väldigt stolta över det här.

– I vår verksamhet har vi kunnat minimera svinnet nästan helt. Från vår produktion transporteras det som inte kan säljas, till exempel kli, som inte är lämpligt att säljas, till närliggande djurgårdar som foder. Kli, som är olämpligt för djur och har för hög dammhalt, används i sin tur för att värma upp vårt hem, säger Jani.

I den traditionella kvarnen fortsätter verksamheten med traditionella arbetsmetoder, men ändå med fokus i nuet. Produktutvecklingsarbete bedrivs kontinuerligt och genom att lyssna på kunderna. Måhända har Janis drömjobb, att vara kock, har något med saken att göra. För en person vars passion är matlagning är det naturligt att följa de senaste mattrenderna och utveckla den egna kvarnens produkter lämpliga till det. Bland kunderna är traditionellt vetemjöl och havreflingor de mest populära.

Produkter från Strömsbergs kvarn kom 2021 till försäljning till vårt handelslag. I östra Nyland säljs kvarnens produkter i Sale i Askola, Monby och Borgnäs och i S-market i Näse i Borgå.

 

 

Strömsbergin mylly

Läge: Saxby, Borgå

Ägare: Jani Hannula

Grundat: 1545

Verksamhetsform: kvarn

Produkter: mjöl och flingor

Historiens vingslag

Brunbergs sötsaksfabrik i Borgå som kanske mest är känd för sina kyssar började sin verksamhet som ett bageri redan 1871. Då hade den unga A.W. Lindfors en dröm om ett eget bageri som han förverkligade. På tjugo år blev bageriet det största i stan och hade redan åtta anställda. Hela familjen var med i bageriverksamheten. Tre år innan det nya århundradet inleddes började A.W. Lindfors tillverka bland annat sockerkarameller och marmelad vid sidan av bageriprodukterna och A.W.  Lindfors karamell- och sötsaksfabrik såg dagens ljus. Året var 1907 och en ung bondgrabb, Lennart Brunberg stegade in till sötsaksfabriken som lärling. Femton år senare grundade han en egen sötsaksfabrik invid salutorget i Borgå. Fabriken fick namnet Brunbergs sötsaksfabrik. År 1928 köptes Lindfors sötsaksfabrik upp av Lennart Brunberg, som själv hade inlett sin karriär där, och grunden för den nuvarande sötsaksfabriken lades.

Under åren när verksamheten blev större och kapaciteten i sötsaksfabrikerna i centrum inte längre räckte till för att tillverka stora mängder sötsaker har produktionslokaler också byggts ut och nya fabriksbyggnader byggts till. År 1958 tog företaget sitt nuvarande namn Brunberg Ab och i mitten på 1960-talet flyttade hela verksamheten från centrum till industriområdet i Östermalm. I ungefär sextio år har man också kunnat köpa Brunbergs produkter i deras egen fabriksbutik, och i slutet av 1990-talet öppnade de en egen butik i det idylliska gamla Borgå. Fabriksbutiken har under hela sin existens varit ett mycket populärt besöksmål för både lokala invånare i staden och turister. Sötsaksfabrikens 150-åriga historia firades med att öppna en ny fabriksbutik invid den gamla butiken i maj 2021. Den nya fabriksbutiken består av en 220 kvadratmeter stor sötsaksbutik och en 60 kvadratmeter stor avdelning där det tillverkas chokladkonfekter för hand. Här kan kunderna också genom ett fönster följa med hur produkterna tillverkas.

Mängder av härliga sötsaker

Året om finns det en hel massa att göra i sötsaksfabriken, men julen är den största säsongen för choklad och sötsaker. Brunberg har ungefär 70 medarbetare som jobbar med olika uppgifter. På sötsakslinjen, i packeriet och i butikerna behövs det mest arbetskraft. Brunberg tillverkar olika choklad-, lakrits- och marmeladsötsaker. År 1951 kom Kyssarna med i sortimentet, och i dag äter man i Finland upp till 18 miljoner av dem årligen. De lär vara den mest kända av Brunbergs produkter.

Produktutveckling sker kontinuerligt och man följer noga med nya fläktar på godisfronten.  Kunder kommer också med önskemål i form av kundrespons. Ett produktutvecklingsteam jobbar med det här och testar olika smaker. Från en ny sötsaksidé är det en rätt så lång väg till den färdig produkten och arbetsprocessen för till exempel en ny säsongssmak kan ta närmare ett år. Det är också bra med en fabriksbutik i det här sammanhanget eftersom man kan ta nya produkter där först till försäljning och få värdefull respons till produktutveckling av kunder.

Många av Brunbergs produkter tillverkas fortfarande med samma recept som när fabriken började sin verksamhet. De äldsta recepten är till och med över 100 år gamla. Produktionstekniken har med årens lopp utvecklats, men fortfarande görs ändå många av sötsakerna för hand. Det har också varit viktigt för Brunberg att specialisera sig och kunna bjuda på härliga sötsaker åt alla.  I sortimentet finns många glutenfria, veganska och laktosfria sötsaker.

– Vi är bland annat den enda som tillverkar laktosfri mjölkchoklad i Norden och det är speciellt viktigt för oss att vi kan erbjuda våra kunder många olika alternativ, säger Sari Koivulahti, försäljnings- och marknadsföringschef på Brunberg.

Webbutiken, som öppnades till julen 2020, gjorde att det blev allt lättare att köpa Brunbergs sötsaker var man än befinner sig när fabriksbutikens verksamhet var begränsad på grund av coronan. Produkterna säljs i huvudsak i Finland, men Brunberg exporterar till Sverige och Norge och även små partier till övriga Europa.

Brunberg en del av Borgå också i framtiden

Att vara lokal har spelat en nyckelroll för Brunberg under hela den tid sötsaksfabriken har funnits till. Sötsaksfabriken är en lokal arbetsgivare och också ett dragplåster för Borgås turism.  Fabriksbutiken är ett populärt besöksmål bland både lokala invånare och turister. Den idylliska butiken som finns i gamla Borgå har öppet för turister i staden alla dagar i veckan.  Borgå syns också på produktförpackningar. Från och med 2020 pryds exempelvis Kyssförpackningen av en teckning på Gamla stan med sina strandbodar.

Brunberg samarbetar mycket med Borgå stad och turismväsendet eftersom de också vill vara med och utveckla det egna området. Sötsaksfabriken har sina rötter starkt i Borgå och i över 150 års tid har familjeföretaget fått vara en del av borgåbornas liv och stadens historia. I verksamheten respekterar man det gamla, men följer också nya visioner och lever i nuet.

 

Brunberg

Läge: Borgå

Verkställande direktör: Katarina Enholm

Grundat: 1871

Verksamhetsform: sötsaksfabrik

Produkter: choklad, lakrits, marmelad

Lokal mat

Att sälja lokala produkter är vårt sätt att erbjuda ett rikligt utbud, stödja småproduktion och lokal sysselsättning. Samtidigt kan vi i våra egna sortiment lyfta fram autentisk och ren mattradition av lokala råvaror. Samarbetet gagnar båda, både producenten och butiken. Mat som produceras i lokalt är också ett mer ekologiskt och miljövänligt alternativ.

Logistiken av varuleveranser sköts smidigt. Vanligtvis transporterar lokala producenter själva sina produkter till butiken, men ibland ordnar butiken även transporten av produkterna.  Närmatskonceptet omfattar vårt handelslags alla butiker, såsom Sale, S-market, Prisma och ABC-stationer.

Varje enhet i vårt handelslag väljer sitt eget sortiment av lokala produkter. Alla butiker har inte plats för alla produkter i sina hyllor och alltid har en liten producent inte heller kapacitet att leverera sina produkter längre avstånd och då är den egna närbutiken ett naturligt val. På grund av det här varierar utbudet av lokala produkter på olika orter och också säsonger påverkar sortimenten. Under skördesäsongen erbjuds fler produkter, då det finns ett större utbud av färska örter, grönsaker och sallader.

 

Det viktiga arbetet bakom produkterna synligt

Vårt handelslag har många slags lokala producenter som vi samarbetar med. Under de senaste åren har vi även rest runt och filmat och intervjuat över 30 lokala producenter och i och med detta har du även fått ta del av deras vardag och historien bakom produkterna. Varje månad har vi presenterat en lokal producent och 2022 berättade vi om till exempel potatisodling i Sibbo, honungsproduktion i Kyrkslätt, en gård med höglandsboskap i Askola, en örtodling i Ingå och glass gjord på Åland.  Vi har lyft fram de lokala producenternas berättelser i vårt handelslags sociala medier, på vår webbplats och våra informationsskärmar i butikerna. I butikerna är de lokala produkterna tydligt märkta så de skiljs bra från andra produkter. Dessutom har butikerna reklamskyltar och etiketter uppsatta på hyllorna, för att lokala produkter ska få mer synlighet. Under våren kommer vi att förnya det visuella marknadsföringslayouten för lokala produkter, så att de sticker ut ännu bättre bland andra produkter. Vi kommer att meddela om detta ännu närmare.

Vi utvecklar också vårt urval av lokala produkter utifrån våra kunders önskemål och respons vi får enligt åtgång, så du kan påverka urvalet i din egen närbutik genom att köpa och ge idéer och respons. Saknar du en särskild lokal produkt i din egen närbutik? Tipsa butikspersonalen om det här. Vi samarbetar kontinuerligt med lokala producenter och är intresserade av nya produktnyheter.

Du kan läsa alla de lokala producenters introduktioner och berättelser som vi har publicerat här.

 

 

 

Ett av Esbos äldsta företag

Halmes bageri har bakat välsmakande matbröd och kaffebröd till både vardag och fest till närområdets invånare redan i över 120 års tid. Bageriet grundades 1899 av Emil Halme, som hade lärt sig bagaryrket i Åbo och senare i Holmbergs bageri i Kyrkslätt. Den unge Emil drömde ändå om något helt annat än att starta ett eget bageri. Han hade planer på att emigrera till Amerika för att få ett bättre liv. Men han missade båten som avgick från Hangö. Det var startskottet till att grunda ett eget bageri och enligt uppgifter som finns att tillgå startade Emil sitt bageri den 1 november 1899.

Vid den här tiden bakade man nästan allt bröd och kaffebröd i varje hus själv. Därför var kundkretsen då en helt annan än nu. Arbetare från de närliggande tegelfabrikerna och de arbetare som byggde på kustbanan köpte sitt bröd från Halmes bageri och höll företaget flytande. Under årens lopp förändrades kundkretsen, bageriets produkter dök upp på allt fler kunders matbord och bjöds på fester och succén var garanterad. Bageriföretaget växte och produkter fanns inte bara i bagericaféet, utan också i nästan alla matbutiker i närområdet.

– Idag har vi fem bilar som levererar våra produkter från måndag till fredag till försäljning till butikshyllorna. För oss är också interaktionen med våra kunder viktig och här har vi sju helt briljanta konsulenter som hjälp. Konsulenterna besöker butikerna, håller provsmakningar och säljer av våra produkter. Det här är speciellt värdefullt för vårt företag eftersom det ger vår verksamhet ett ansikte och vi får också värdefull respons av våra kunder, och på basis av det kan vi utveckla vår verksamhet, säger Stefan Åsten, vd för bageriet.

Halme har samarbetat med vårt handelslag redan en längre tid och deras bageriprodukter finns till salu på alla våra enheter från Grankulla till Ingå.

Närmare 1 000 kilo mjöl om dagen

I bageriet bakas det från måndag till fredag och företaget har ungefär 50 anställda. Halme är ett bageri som fortfarande litar på det traditionella sättet att baka och är stolt över det. I bageriet görs allt för hand och det färdiga brödet får sin prägel av bagaren. När vi bekantade oss med bageriets verksamhet under vårt inspelnings- och intervjubesök fick vi uppleva personalens enastående sammanhållning. Här bakar man tillsammans utmärkta produkter, och de anställda är inte heller rädda att gå utanför sitt bekvämlighetsområde.  När det gäller hantverk kan det vara lite utmanande att hoppa in om en kollega är borta och man inte är bekant med arbetsuppgifterna. På den här arbetsplatsen uppmuntrar man till att alla övar på att jobba på olika arbetsstationer. Och här är man också medvetna om att det tar tid att lära sig det traditionella hantverksyrket. Å andra sidan har Halme aldrig konkurrerat med stora, högautomatiserade bagerier med mängder. Här görs det i mindre skala genom att värna om traditioner.

I sina produkter förlitar sig Halme på högklassiga råvaror och hantverk. Lokala råvaror gynnas i så stor mån det är möjligt. På en dag går det åt ungefär 1000 kilogram mjöl och till exempel av det populära Ciabatta-brödet görs det alltid på en gång en ungefär 70 kilograms deg.  Bredvid mjöllagret puttrar också den gamla surdegsgrunden, som man ska noggrant sköta om så att man kan baka smakliga råglimpor och hålkakor.

– I bageriyrket kan man inte titta på klockan när degen eller produkten är klar. Produkterna behöver tid, och det lönar sig inte att skynda på degen eller produkter som håller på att jäsa. Speciellt degen måste få tid, och här hos oss får mången deg jäsa i svalt i minst ett dygn, berättar Stefan.

I bageriet finns tre ugnar, varav två är stenugnar och den äldsta av dem har varit i bruk ända sedan 1952. I alla tre ugnarna bakas det mängder av salta och söta bröd och ugnarna är varma året runt.

 

Köttpiroger, råglimpor, munkgrisar…

I Halmes bageri bakas det cirka 200 olika produkter, och många av dem bakas med ursprungliga recept. De traditionella produkterna har blivit så populära bland kunderna att de förmodligen aldrig kommer att utgå ur sortimentet, säger Stefan. Nya produkter introduceras nu och då på marknaden, men produktutveckling är en lång process före den slutliga produkten finns på butikshyllan och kunder kan plocka den i sin kundkorg. Ett team hjälper till med produktutveckling och de planerar nya produkter. På basis av respons och försäljningssiffror har de bröd som funnits med sen början intagit sin trogna plats hos kunderna och de här bröden bakar man ännu idag i stora mängder. Den traditionella köttpirogen är bageriets trumfkort och kunderna köper också mycket råglimpor, rågbitar, munkgrisar och gräddmunkar, wienerbröd med vanilj och berlinermunkar.

Hantverk, högklassiga råvaror och kundbetjäning av hög kvalitet samt en lysande personal har varit grunden för hela bageriverksamheten och värnas om fortfarande. Dessa har också bidragit till att hålla bageriet flytande också när det varit svårare perioder under dess över 100-åriga historia.

 

Oy Emil Halme Ab

Läge: Köklax, Esbo

Verkställande direktör: Stefan Åsten

Grundat: 1899

Verksamhetsform: bageriverksamhet

Produkter: matbröd och kaffebröd

Morot – en basvara i många kök

 Morötter har aldrig riktigt varit en trendprodukt, men i många finländares kök är det en basvara, en rotfrukt som håller sin ställning stadigt år efter år.   Morotsskörden från Peters gård räcker vanligtvis till försäljning fram till följande vår. I nästan tjugo år har Jussis morötter funnits i vårt handelslags sortiment i många av våra enheter i västra Nyland.

– Det känns bra att se sina produkter i butikshyllan och att de har åtgång.  Det är också positivt att vi kan sälja våra produkter direkt till affären utan mellanhänder, säger Peter.

 Maj och juni är kritiska månader för morotsodlaren. De små skotten som tittar fram ur jorden är känsliga för väder och vind och en dålig försommar kan resultera i sämre skörd.  En kall vår eller torr sommar kan resultera i att morötterna växer långsammare, vilket i sin tur kan vara ödesdigert om nattfrosten överraskar redan tidigt på hösten. Morötter får växa i ren luft, och de odlas utan bekämpningsmedel.   Under jorden får Jussis morötter växa långsamt och naturligt hela sommaren.  I slutet av september och i oktober tar man upp de här välsmakande rotfrukterna för lagring.

Morötter växer bäst i sand- eller torvjord. I lerjord vill de inte riktigt trivas. På våren sår Peter morotsfrön med en såmaskin, där man kan ställa in ett automatiskt fröavstånd. På sommaren behöver Peter alltså inte stå och gallra sina stora morotsfält likt hemmaodlaren gallrar sin täppa. På somrarna ska ogräs rensas och fälten vattnas. På hösten skördas morötterna med en maskin. Morotsupptagningsmaskinen, som dras av en traktor, rycker upp morötterna från jorden med blast och sedan skär maskinen av blasten och slänger dem tillbaka på ut på åkern. Morötterna åker sedan längs ett band till stora trälådor som finns på traktorsläpet. När lådorna är fulla är det enkelt att transportera dem till den närliggande förpacknings- och lagerbyggnaden.

 

Från jord till bord

Peter Juslenius far grundade företaget, och Peter själv har varit med på åkrarna sedan barnsben. I mer än ett halvt sekel har han varit med och sått och skördat morötter och sålt dem till konsumenter. Samtidigt har han också sett  finländarnas konsumtionsvanor fluktuera. Detta har också påverkat storleken på den yta som odlas, som i början var 15 hektar och nu har krympt betydligt.

– Jag fortsätter i min fars fotspår, och detta har blivit en slags livsstil. När min far började körde han morötter till partitorget. Där tyckte de finskspråkiga att hans efternamn Juslenius var lite knepigt att uttala så de blev kort och gott Jussi.  Företagets namn blev därmed Jussis morot, berättar Peter om hur företaget fick sin början.

Efter skörden lagras morötterna i stora trälådor i den svala lagerbyggnaden. Enligt vad som beställs, tippas morötterna från lådorna för att tvättas och därefter går de längs ett band till sortering. Morötterna sorteras för hand och då plockas för små exemplar bort och för långa rötter skärs bort. Peters mamma hjälper till med det här och hon är ännu flitigt involverad i företaget. Efter det här får de bästa exemplaren åka vidare på bandet till en slags uppsamlare varifrån de går till förpackningsmaskinen. Konsumenterna kan köpa Jussi morötter i påsar på ett halvt, ett och tre kilo. Morötterna säljs direkt från gården och Peter själv kör ut sina produkter till vårt handelslags S-marketar i västra Nyland. Under åren har partitorgshandeln i stor utsträckning flyttat över till livsmedelsaffärerna och i nästan 20 år har Jussis morötter funnits i sortimentet i vårt handelslags enheter i Ingå, Karis och Ekenäs.

Det är ingen dans på rosor att vara jordbrukare på våra breddgrader. Väderförhållanden och andra yttre faktorer sätter ramarna för verksamheten. Skördarna kan variera kraftigt från år till år, beroende på vädret. För kall vår och försommar försenar tillväxten, medan tidig höstfrost kan fara i väg med nästan hela skörden på en natt.

– Väderförhållandena är ju kärnan i det här jobbet. I varje förhållande måste rätt beslut fattas. Trots allt görs detta med ett stort hjärta, och genom åren har det varit ett nöje att se hur närproducerat har blivit allt mer populärt på finländarnas matbord, säger Peter.

 

 

Jussis morot

Läge: Ingå

Ägare: Peter Juslenius

Grundat: 1970-talet

Verksamhetsform: morotsodling

Produkter: morötter

De första potatisarna i jorden redan i april

Potatisodlarens brådaste tid är mellan april och oktober. Under den här tiden jobbas det från morgon till kväll och ofta långt in på natten. När vintern kommer tar arbetet inte slut, utan då är Claes och Birgitta sysselsatta med att sortera och packa potatis i deras kyllager, och varje tisdag och torsdag kör Claes själv ut potatisen till närområdets butiker. Det är en hederssak att själv få leverera sin egen potatis till butikerna. Potatisen packas i stora trälådor, som man direkt kan rulla in på butikens frukt- och grönsaksavdelning och varifrån kunderna behändigt kan plocka potatisen. Av de här så kallade potatis-automaterna finns det en större som rymmer 250 kilo potatis och en mindre som rymmer 100 kilo potatis.

– De första potatisarna sätter vi i jorden redan vid mitten av april, för att vi ska kunna skörda sommarpotatis lagom till midsommar. Om vädret är fint lyfter vi upp de sista potatisarna här på gården först den första veckan i oktober. Vår verksamhet är mycket beroende av väder och andra yttre faktorer, och först under säsongens gång ser vi hurudan skörden blir. I det stora hela beror vädret helt på slumpen, skrattar Claes.

Gården arrenderar ungefär tio hektar åker till potatisodling. Dessutom odlar de också färskärter. År 1983 när Claes och Birgitta började sköta odlingarna togs potatisen ännu upp för hand med hacka. Nu har de som hjälp i upptagningsjobbet en färskpotatisupptagningsmaskin som lyfter upp potatisen från jorden med blast och skakar av mullen från potatisen. Potatis med blast och allt rör sig längs potatislinjen, där en person bryter av blasten och några andra står och sorterar potatis i lådor. En traktor drar maskinen. Färskpotatisupptagaren som skämtsamt kallas ”Pettsson”, har Claes själv konstruerat och byggt efter deras behov.  Förutom kunskaper i hur man odlar är det i det här jobbet bra att kunna reparera maskiner och vara något av en Oppfinnar-Jocke.

 

Rosamunda, Gaala, Melody, Annabelle, Siikli, Timo…

Paret Lindberg odlar ungefär tio olika potatissorter och bland kunderna har Annabelle varit den populäraste redan en längre tid. Största delen av sättpotatisen köps och då kan man vara säker på att de inte har några växtsjukdomar och att de är högklassiga. Potatis trivs bäst i en mullrik lerjord. Den bästa smaken får potatis som får växa i lerjord. Varje sort har sina egna specifika krav på jordmån. Färskpotatis lyfts ända fram till september och efter det blir det dags för vinterpotatisen, som lagras och säljs fram till nästa sommar.

– År 2021 var första gången under vår karriär som vinterpotatisen tog slut mitt under försäljningssäsongen. Månne orsaken var det att mänskor tillbringade mer tid hemma i och med coronan och att intresset för matlagning ökade? Det är så klart bra att potatisen igen smakar och har åtgång, men synd att vi inte kunde svara på kundernas efterfrågan under hela säsongen, säger Claes om den speciella situationen.

På samma åker kan man odla potatis två år i rad och sedan måste man hålla en paus på 2–4 år.  Då kan man odla till exempel ärter på åkern. Potatisen behöver lagom med värme och vatten, för regniga somrar är inte bra för potatisen.

– Vi får inte bort överlopps vatten från åkern men en het och torr sommar kan vi alltid vattna. Under torra somrar används bevattningsmaskinen flitigt från sent på kvällen till sju på morgonen. Så klart är det inte heller bra om det är för torrt. Vår skörd är verkligen beroende av väderförhållandena.

“Härodlat”

All potatis som lyfts från Lindbergs åkrar säljs inom en radie på ungefär 20 kilometer från gården. På Borgå torg säljs av tradition en del av potatisen men största delen säljs i matbutiker. Lindbergs har samarbetat med vårt handelslag redan i över 25 år. Deras potatis säljs på frukt- och grönsaksavdelningarna i S-market Söderkulla, Nickby och Näse i Borgå. Kunderna känner redan till Lindbergs potatis sedan många år tillbaka, och därför är det viktigt för Claes och Birgitta att deras potatis är högklassig och att den finns till salu i butiker i närområdet. Claes kör därför själv potatisen till butikerna och fyller på boxarna om det behövs.  Ofta får man också en pratstund med kunder vid sidan av det här.

Potatisodling är tungt jobb och speciellt under den mest bråda säsongen har man inte tid med något annat än jobbet.  Båda har ännu en bit kvar till pensionen, men så länge hälsan håller så tänker de odla potatis. Nu har deras son Linus hjälpt till på odlingarna om somrarna. Under de mest bråda tiderna har de också två lokala unga, Claes kusins söner Elmer och Isak Eriksson på jobb. Och hjälpande händer behövs det verkligen när potatisupptagningen håller på som livligast.

Lindbergs potatis

Läge: Sibbo

Ägare: Claes Lindberg och Birgitta Nikander-Lindberg

Grundat: 1983

Verksamhetsform: potatisodling

Produkter: potatis

Barndomsminnen ledde till ett eget företag som vuxen

Simos pappa hade bin i sin ungdom och Simo fick ofta höra pappas historier om bin. Dofterna från biodlingarna satte sig i Simos minne. Det var 1983 och Simo jobbade med speldatorer, men han hade börjat fascineras av bin och honungsproduktion i den mån att han började med en småskalig biodling hemma på sin egen gård. Hunaja–Simo Oy startade 1987 när produktionen av propolis, eller bikitt, kom med i bilden.  Huvudprodukten från biodling är så klart honung, men bina gör också ett viktigt jobb när de pollinerar växter som till exempel bär och fruktträd nära sina bikupor. Biodling är en naturnära verksamhet och därför mycket viktig och  nyttig för miljöns mångfald.

– Jag har många bon på Anttilas bärodling i Kyrkslätt och där odlas det jordgubbar, hallon och vinbär. När blommorna pollineras bra blir bären större och jämnare och skördarna blir också större.  Bina tycker om soliga sommardagar när det har fallit lätt regn under natten och då hör man massor av dem surra runt. Jordgubbsblommor har ett ultraviolett ljus, som berättar att blommorna är nyss utslagna. Det här ser bina som sedan flyger och pollinerar blomman, berättar Simo.

Det finns många bikupor och de ska tittas till med jämna mellanrum. Man ska helst inte ha fler än tio kupor bredvid varandra på samma ställe. Simo har alla uppgifter över sina bikupor i ett elektroniskt kartotek, vilket underlättar jobbet. En eller två gånger per sommar töms kuporna på honung Beroende på lådans storlek finns det vanligtvis 9–10 ramar bredvid varandra i kupan.  På sommaren lägger man till lådor i boet och på hösten igen minskas antalet beroende på bi- och honungsmängden. Bikuporna kan vara torn i varierande storlekar. I ramarna producerar bina honung och från en ram får man som bäst upp till två kilo honung. Om det är en bra sommar ger en bikupa i medeltal 40 kilo honung.

Hela tiden i gång

Det kryllar av liv i kupan när bina jobbar. Som mest kan det finnas upp till 60 000 individer som jobbar i bikupan samtidigt, på vintern är det 10 000. Bisamhällets invånare är drottningen, som är bikupans enda fortplantningsdugliga hona och kan leva upp till sju år, drönarna, de flitiga arbetarna och nybörjarna som föds av drottningens ägg. Drottningen lägger ett ägg i en cell. Larven kläcks ur ägget efter cirka tre veckor. Larven matas över tusen gånger på ett dygn.

– Drottningen lägger ägg i celler. En del av cellerna är reserverade för honung. Honungscellens färg varierar beroende på den nyans växtens nektar har. Bina samlar nektar från blommor, förvandlar den till honung och lagrar honung till vintern. Hallon och mjölkört är de största nektarväxterna. När bina flyger från blomma till blomma, transporterar de på samma gång pollen och pollinerar blommor. I genomsnitt producerar en kupa 40 kilo honung per år, säger Simo.

I de nedersta våningarna i bikupan bor drottningen och larverna, och de nyaste arbetsbina. I de översta våningarna jobbar arbetsbina och samlar honung inför vintern.

 

God honung till salu i över tio enheter i vårt handelslag

Hunaja–Simo Oy:s honung har man kunnat köpa i Kyrkslätt Prisma alltsedan årtusendets början. Samarbetet med vårt handelslag har pågått i över 20 år och under åren har försäljningsställena blivit fler. I dag kan man köpa Hunaja Simos honung redan i tolv av våra enheter i västra Nyland.  Lika intressant som biodling är också det hur honungen framställs. Det är en helt egen bransch och det är många faktorer som inverkar på produkten. Vädret och nektarväxterna i närområdet påverkar på skördens mängd och kvalitet. Varje blommas nektar ger sin egen honung. Rypshonung är ljus och mild i smaken, honung från många olika blommor är aromrik och gyllenebrun och honung av ljung har en kraftig smak. Hunaja Simos honung är en blandning av olika sorter som garanterar en honung av jämn kvalitet.

Simo har sina lokaliteter för att framställa honung hemma. Här tar han bort vaxskiktet från ramarna och ställer ramarna i honungsslungan. På så sätt får man honungen slungad från ramarna. Ramarna ska slungas ungefär 5–10 minuter, men till exempel ljunghonungen måste slungas betydligt längre.   Efter det filtreras honungen så att alla eventuella vaxbitar fås bort från honungen. Sedan häller han honungen på burk och ställer den på lager. Därifrån kör Simo själv ut den till våra marketar till försäljning. Vintertid kör Simo ut honungen till våra enheter ett par gånger i veckan och plockar också upp den i hyllorna. Det här kan man kalla full service som bäst.

Simos fru, Sari hjälper också till med att slunga honung och tidvis när det är bråttom hjälper deras son till. Simos jobb kan man kalla både en hobby och en livsstil när man lyssnar på hans berättelse om biodling och honungstillverkning.

 

 

HunajaSimo Oy

Läge: Kyrkslätt

Ägare: Simo Sorvari

Grundat: 1987

Verksamhet: biodling och honungsproduktion

Produkter: honung

Det finns mycket att göra på trädgården.

I två stora växthus odlas det på en ungefär 4000 m2stor yta. Arbetet i växthusen börjar redan i januari-februari med att så och plantera blomplantor. Sallad sås det varje vecka och nya sommarblomsticklingar planteras också kontinuerligt för att kunna erbjuda kunderna färska blommor under hela säsongen. Söderlunds växthus har specialiserat sig på ampelblommor och de har nästan 100 olika sorter. Trädgården är också beroende av utomstående arbetskraft eftersom en person inte ensam kan driva verksamheten i den här skalan.

När sticklingarna har planterats i den luckra jorden behöver de massvis av ljus, vatten och gödsling. Sallad odlas från frön och tomater i sin tur från plantor.

Rodnande tomater

Tomater odlas från högklassiga plantor, som beställs från Österbotten. Plantorna kan bli upp till femton meter långa under sommaren och behöver daglig vård. När sommarsolen värmer, stiger temperaturen inne i växthusen mycket och man måste hålla många pauser när man jobbar. Det finns cirka 4 000 tomattoppar i växthusen och de ger bra med skörd under hela säsongen. Varje vecka plockar man bort tre blad av tomatplantorna så att bladen inte ska ta bort all kraft av plantan och den orkar producera goda små tomater som har fått mogna i solen. Tomaten skördas ungefär tre gånger per vecka. Från trädgården transporterar distributionsbilar tomater till försäljning över hela Åland. Av vårt handelslags butiker på Åland säljer S-market Jomala och S-market Godby produkter från Söderlunds växthus.

 

Mitt i ett hav av blommor

Mängden olika blommor i Söderlunds växthus är stor och det finns också otaliga färgalternativ. Lokalt odlade blommor är populära bland ortsborna och en solig vårdag är det trafik på trädgården. Här hittar man lämpliga sommarblommor för både balkongen och trädgården. Av sommarblommorna är ampelblommorna trädgårdens trumfkort. Det finns mer än 100 sorter av dem, så det finns verkligen en massa att välja bland. Säsongen börjar med violamplar, som tål till och med små köldknäppar, till sommarsäsongens favoriter hör jordgubbs-, pelargon- och småpetuniaamplar. Utöver ampelblommor odlar man också många andra sommarblommor. För en trädgårdsmästare är det viktigt att blomplantorna som säljs är stora, krukorna är tillräckligt stora och fulla av näringsrik jord. Borden med plantor dignar av de vackraste sommarblommor och den mest exotiska färgen har de svarta petuniorna.

I vårt handelslag har S-market Godby i vår fått en alldeles ny Trädgårdshörna. I Trädgårdshörnan säljs också sommarblommor från Söderlunds trädgård. Det här är viktigt för Rune, för han vill att man också kan köpa blommor på samma gång man går och handlar.

Söderlunds växthus

Läge: Eckerö, Åland

Ägare: Rune Söderlund

Grundat: I början av 2000-talet

Verksamhetsform: trädgård

Produkter: ampelblommor, sommarblommor, örter, tomater

Bubblande smaker på flaska

Konsumenternas intresse för olika alkoholfria alternativ i dryckesväg har ökat, och därför var det också naturligt för Mika, Niko och Erkka att inrikta sig på hemligheterna i läskedryckstillverkningen. De åkte till Amalias Limonadfabrik på Åland för att söka inspiration.

Basen i läskedryckerna är ett inhemskt saftkoncentrat, som en underleverantör tillverkar enligt läskedrycksfabrikens eget recept.  I läskedryckerna både doftar och smakar det av färska frukter. För tillfället finns det läskedrycker i smakerna mangojaffa, blodgrapefrukt, rabarber-fläderblom och förutom fruktsmakerna finns det också cola. I fabriken tappar man förutom läskedrycker också Vichy på flaska. En ny sort är Vichy smaksatt med fläderblom. Utöver de här tillverkar man produkter på flaska med skräddarsydda etiketter ör företag och evenemang.

– I alla våra läskedryckers tillverkning använder vi lite mindre socker än normalt. Vi ville komma ut på marknaden med läskedrycker som också är i vuxnas smak tack vare den måttfulla sockermängden. En annan produktspecifik avvikelse som kan nämnas är att vår Cola-dryck är koffeinfri, säger Niko.

I Kullo i Borgå hittade man lämpliga lokaliteter för läskedrycksfabriken. Här i den ungefär 300 kvadratmeter stora fabriken började man med små maskiner, men mycket snabbt när populariteten ökade, fanns större maskiner på anskaffningslistan. Månadsproduktionen var i början 25 000–30 000 flaskor men när efterfrågan ökade räckte det här inte längre till och man skaffade större maskiner till fabriken och en effektivare flasktappningslinje. En varm sommar är en guldålder för läskedrycksförsäljning och redan på basis av den första sommarens försäljning måste maskinerna bytas ut till ännu effektivare. I dag kan man tappa upp till 10 000 flaskor limonad per dag.

Smakligt och visuellt

Grundtanken bakom hela verksamheten är att tillverka läckra hantverksdrycker. Naturliga smaker, där smaken av äkta frukter doftar och smakar, beskriver bra läskedryckerna som Pieni Limonaaditehdas tillverkar. I läskedryckerna används inte heller några artificiella smaker eller sötningsmedel.

– Det är med smak och lite mer speciella smakkombinationer som vi som en så här liten aktör, kan skilja oss från massan, berättar Niko om deras trumfkort på läskedrycksmarknaden, där det också finns många internationella aktörer.

Produkternas visuella intryck är en annan sak man har satsat på. Fabriken tappar läskedryck på flaskor som är tillverkade av returglas och de utstrålar en forna tiders stämning. Flaskorna är 0,275 centiliter stora. Flaskorna levereras till återförsäljare i lådor med 20 flaskor. Bakom etiketternas och logons visuella utseende står Kent Åkerberg tillsammans med sitt företag Target Advertising.

Hela Finland som försäljningsområde

Läskedrycksfabrikens produkter finns till försäljning på restauranger och i detaljhandlar runt om i landet. Också via den egna webbutiken säljer man läskedryckerna. Produkterna körs ut till Nyland från fabriken med egna bilar. Läskedrycksbeställningar till andra områden i Finland levereras med hjälp av distributionsenheter.

– Beställningarna började genast från början rulla bra och det är trevligt att märka att så många matbutiker har tagit läskedryckerna till sitt sortiment. De närmaste butikerna var så klart våra första och närmaste kunder. De tog med iver våra produkter till försäljning genast från början, vilket gjorde det möjligt för oss att utvidga vår verksamhet på ett allt större område, berättar Niko.

Vårt handelslag var med i samarbetet direkt från början och då fanns produkter från Pieni Limonaaditehdas i sortimentet i S-market Näse. Senare, i och med att ryktet spridit sig, finns de friska läskedryckerna från Pieni Limonaaditehdas nästan i alla våra matbutiker på vårt verksamhetsområde.

 

Pieni Limonaaditehdas

Läge: Kullo, Borgå

Ägs av: Mika Räisänen, Niko Autti och Erkka Ala-Lahti

Grundat: 2002

Verksamhetsform: Läskedrycksfabrik

Produkter: Läskedrycker, Vichy