Det största av de nya solkraftverken finns på S-market Hangös tak.

– När vi planerade nya S-market insåg vi att vi befinner oss i de soligaste områdena i Finland. På sommaren kan vi i bästa fall täcka nästan hela det energibehov som butiken har med kraftverkets produktion. I samband med nya butiker är investeringar i solenergi en naturlig satsning på energisjälvförsörjning, miljö och lokalsamhälle, säger fastighetsutvecklingschef Teemu Vihavainen på handelslaget Varuboden-Osla.

På taket till Hangö S-market finns hela 456 solpaneler, som tillfälligt som mest kan producera en totaleffekt på nästan 200 kW.

– Kraftverket producerar cirka 190 MWh el per år. Det motsvarar årsförbrukningen för cirka 15 medelstora egnahemshus, säger Teemu Vihavainen.

Energieffektiviteten har också beaktats på andra sätt i Hangö S-market. Byggnaden värms upp med jordvärme, och den spillvärme som produceras av kylutrustningen återvinns och används för att värma upp byggnaden.

Installationen av solpaneler på S-market Sjundeås tak inleds under midsommarveckan.

– När man kartlägger installationen av solpaneler på gamla fastigheter måste man förutom lämpligheten även undersöka yttertakets livslängd och bärkraft. Efter dessa undersökningar visade sig S-market Sjundeå vara en lämplig och lönsam investering sett till de totala kostnaderna.

Sale Pukkila renoverades i fjol våras. Samtidigt som butiken fick ett nytt koncept byttes kyldiskarna ut mot moderna diskar med dörrar, vilket sparar mer el än öppna skåp. Kyldiskarna levereras av Viessmann Group och representerar deras senaste energieffektivitetsteknik. Nu kommer butikens energieffektivitet att öka ytterligare med installationen av 100 solpaneler på butikens tak.

S-gruppen är en av de största producenterna av solel. I slutet av 2023 hade 260 verksamhetsställen sammanlagt över 120 000 solpaneler. Investeringarna i solkraft fortsätter även under 2024. Tusentals fler solpaneler kommer att byggas vid mer än 30 livsmedelsbutiker och trafikbutiker.

S-gruppen har redan i flera år gjort betydande investeringar i förnybar energi och ett långsiktigt arbete för att spara energi och effektivisera energianvändningen i butikerna. Målet är att minska utsläppen från gruppens egen verksamhet med 90 procent fram till 2030 jämfört med 2015 års nivå. Målet beräknas nås fem år tidigare än beräknat. För närvarande har utsläppen från den egna verksamheten redan minskat med över 80 procent jämfört med 2015 års nivå.

Nya solkraftverk sommaren 2024

S-market Sjundeå

Total effekt: 77,40 kWp
Antal paneler: 180 st.
Blir färdig i juni

Sale Pukkila

Total effekt: 43,0 kWp
Antal paneler: 100 st.
Blir färdig i juli

S-market Hangö

Total effekt: 196,08 kWp
Antal paneler: 456 st.
Blev färdig i maj

Båtsäsongen har börjat och speciellt midsommar är en hektisk tid för sjöräddningen. Handelslaget Varuboden-Osla vill stödja det viktiga sjöräddningsarbetet som är särskilt aktuellt nu på sommaren. Med hjälp av donationen kan sjöräddarna utveckla sin verksamhet och skaffa ny utrustning.

– Varuboden-Osla är ett handelslag vid kusten, så sjöräddningen kändes som ett naturligt donationsmål för oss. Sjöräddning är livsviktigt för både båtfolk, fiskare och kustbor, och de frivilliga sjöräddarna spelar en verklig nyckelroll här. Som ett kooperativt företag är vi engagerade i att främja vår regions välbefinnande och glada att vi kan vara med och stödja denna värdefulla verksamhet, säger förvaltningsrådets ordförande Leena Munter.

På fastlandet riktas donationen till centralorganisationen Finlands Sjöräddningssällskap rf, som styr pengarna vidare till lokala organisationer som verkar i Varuboden-Oslas verksamhetsområde. Dessa inkluderar sjöräddarna i Borgå, Porkala, Ekenäs, Ingå, Hangö och Lovisanejden. På Åland tas donationen emot av Ålands Sjöräddningssällskap rf.

Finlands Sjöräddningssällskap är en frivillig sjöräddningsorganisation som bistår dem som hamnat i sjönöd, ger första hjälpen, bedriver förebyggande verksamhet och utbildar sjöfarande. Ålands Sjöräddningssällskap har verksamhet i landskapet Åland och de omgivande havsområdena.

– Vi är mycket glada och tacksamma för Varuboden-Osla Handelslags fina donation. Våra medlemsföreningar ansvarar självständigt för den operativa verksamheten, såsom bränsleanskaffning och underhåll av räddningsfartyg. Den betydande donationen hjälper till att hålla de frivilliga sjöräddarna till sjöss så att alla kan vara trygga på vattnet, säger Sjöräddningssällskapets verkställande direktör Jori Nordström.

– Det var en oerhört glädjande överraskning att Varuboden-Osla beslutat att stöda oss med sin generösa donation. För oss som en liten förening är dessa medel av stor betydelse för hur vi kan upprätthålla och förbättra vår verksamhet, med målet att vi i vår tur ska kunna hjälpa alla som behöver hjälp till havs. Vi är även glada och stolta över att vårt arbete och all den tid våra frivilliga lägger på att hjälpa andra uppmärksammas och premieras, tackar verksamhetsledare Stephan Remmer på Ålands Sjöräddningssällskap.

Donationen betalades ut till föreningarna i maj 2024.

Förvaltningsrådet i handelslaget Varuboden-Osla kan göra donationer från sin bruksfond till olika goda ändamål på sitt verksamhetsområde. Andelsverksamhetens överskott har tidigare gått till exempelvis veteraner och reflexvästar för dagisbarn samt kampanjen Det egna området till godo som gör comeback hösten 2024. I handelslagets verksamhetsprincip ingår att ta hand om närområdets välbefinnande.

 

Foto: Mika Pakarinen

S-gruppens mål är att gå mot att halvera matsvinnet till 2030. År 2023 togs ett språng mot målet och matsvinnet i förhållande till försäljningen i gruppens matbutiker var mindre än 1,3 procent. I och med detta har svinnet i S-gruppens matbutiker minskat med 29 procent jämfört med utgångsläget 2014.

I Varuboden-Osla var andelen svinn i förhållande till försäljningen mindre än 1,2 procent förra året, medan siffran år 2014 fortfarande var över två procent. Detta innebär en minskning med 43 procent av svinnet i förhållande till försäljningen.

Att minska svinnet är ett dagligt arbete som sker till stor del bakom kulisserna, och en betydande del av arbetet görs redan innan produkterna når butikshyllorna. Prognosbaserad beställning, data och mätning syftar till att butikerna alltid har rätt mängd produkter tillgängliga för kunderna.

De bekanta svinnlådorna finns nu i hela Finland

Om datumet för produkten i butiken börjar närma sig minskar vi svinnet på många olika sätt tillsammans med kunderna. De rödmärkta produkterna är förmodligen den mest synliga och välbekanta delen av svinnhanteringen för kunderna. I det stramare ekonomiska läget har rödmärkta produkter blivit ännu mer kända, och S-gruppens färska kundundersökning visar att upp till 67 procent av kunderna föredrar rödmärkta produkter som ett sätt att spara på matkostnaderna. På kvällen förvandlas rabattprocenten –30 % på rödmärkta produkter i många butiker till en kvällsrea på –60 %.

I S-gruppens matbutiker säljs mest rödmärkta produkter i euro inom förpackade fisk-, kyckling- och köttprodukter, såsom kycklingfilé, köttfärs och karelsk stek. Mätt i antal stycken är de mest populära rödmärkta produkterna bageriprodukter och färska färdigrätter, såsom rispiroger, croissanter, färdiga sallader, köttpiroger och rågbitar.

Förutom röda lappar använder butikerna även många andra sätt för att göra svinn till vinn. Till exempel svinnlådorna, som länge använts inom Varuboden-Osla, togs i bruk i alla S-marketar i Finland 2023. Lådorna säljs till ett billigt pris och innehåller frukt- och grönsaksprodukter vars kvalitet redan har minskat något men som fortfarande går att använda. År 2023 lyckades man rädda cirka 2 miljoner kilo frukt och grönt från svinnhotet genom att sälja dessa lådor i S-gruppens matbutiker.

Som en del av S-gruppen deltar handelslaget Varuboden-Osla även i år i MIELI rf:s Mieliband-insamling, som samlar in medel för psykisk hälsa och krishjälp i Finland. Under insamlingsperioden från april till juni kommer alla marketar att sälja gröna Mieliband och andra kampanjprodukter. Årets nyhet, Mieliband-snittbuketten, kommer att säljas i matbutikerna i april.

Alla behöver tröst

Mieliband-kampanjen uppmuntrar människor att prata om psykisk hälsa och psykiska problem och minskar stigmatiseringen av dem. Huvudbudskapet i årets kampanj är: Alla behöver tröst. Stötta, lyssna, var närvarande. Det finns ingen människa på jorden som ibland inte behöver tröst. Genom att delta i MIELI rf:s Mieliband-kampanj är du med och ger hjälp och tröst till dem som behöver det just nu.

Årets Mieliband har designats av Henna Lampinen, vinnare av tävlingen Årets unga designer 2023. Det gröna bandet har en vacker illustration som, med designerns egna ord, betonar vikten av tröst, beröring och gemenskap. Ansiktet utåt för kampanjen i år är singer-songwritern Samu Haber.

Utöver bandet på fyra euro säljs kampanjprodukter, varav en viss andel går till insamling. En nyhet är Mieliband-snittblomsbuketten som säljs 3.4–16.4 i alla Prisma-, S-market- och Sale-butiker, och därefter till 30.4 i Prisma och de största S-marketarna. Vi donerar 20 cent för varje såld bukett till Mieliband-insamlingen. Dessutom finns det några andra kampanjprodukter till salu, bland annat från FAST.

Psykisk hälsa en viktig del av arbetshälsan

Varuboden-Osla har arbetat långsiktigt för att främja medarbetarnas mentala hälsa. I organisationskulturen poängteras öppenhet, jämlikhet och omsorg.

Mental sparring är en av lågtröskeltjänsterna som erbjuds. Tjänsten som har utvecklats i samarbete med Terveystalo består av tre delar. En chatt-tjänst som fungerar dygnet runt och är det första stället där man kan berätta om sina problem. Där kan man reservera en tid till sparring som stöder mentala färdigheter och görs på en videomottagning. Vid behov hänvisas medarbetaren från de digitala kanalerna till företagshälsovården och terapeutisk kortvarig psykoterapi.

Eftersom den offentliga mentalvårdsservicen är så överbelastad, har man i Varuboden-Osla sett det som viktigt att säkerställa att medarbetarna snabbt får vård inom företagshälsovården. Vid behov kan man också ändra på arbetsuppgifter och arbetstider utgående mentala hälsan, det vill säga beakta individuella behov när det gäller återhämtning eller hur belastande arbetsuppgifterna är.

Genom att köpa Mielibandet stöder du finländskt mentalvårdsarbete.

Vårt handelslag strävar efter att göra det enkelt för våra kunder att återvinna. I de flesta av våra marketenheter finns det redan små återvinningspunkter dit kunderna kan föra avlagda el- och elektronikapparater samtidigt som de kommer för att göra sina uppköp. Dessutom kan du returnera burkar och flaskor med pant och batterier i butiken. På många enheters gårdar finns också ekopunkter där man kan sortera till exempel glas, plast och metall.

På ekopunkterna kan man lämna in kartong, metall, glas och papper. Rinki-insamlingspunkterna tar också emot plastförpackningar.

Den 18 mars firar vi den internationella återvinningsdagen. Visste du att återvinning är något du kan göra samtidigt som du går och handlar? Det är enkelt att återvinna förpackningar när man till exempel går och handlar, eftersom det i närheten av ungefär 20 av våra butiker finns en ekopunkt. På ekopunkterna kan man lämna in kartong, metall, glas och papper.

En del av avfallet är speciellt skadligt för miljön. Därför är det viktigt att det inte hamnar i blandavfallet. Sådant avfall är till exempel ackumulatorer, batterier och el- och elektronikavfall. Våra kunder kan fritt returnera små el- och elektronikapparater som till yttermåttet är under 25 centimeter, alltså till exempel lysrörslampor, lysrör, hårtorkar och kaffebryggare, till butikerna. Under 1000 kvadratmeter stora matbutiker utgör ett undantag. Små butiker kan inte ta emot apparater, eftersom till exempel lysrörslampor som inte längre används inte kan förvaras i en livsmedelslokal på ett säkert eller hygieniskt sätt.

Personalen i små butiker hänvisar vid behov kunden till närmaste regionala återvinningspunkt som upprätthålls av producenter eller kommuner och som tar emot apparaterna.

Återvinn flaskor

Speciellt aktiva är kunder att återvinna flaskor och burkar. I vårt handelslags Prisma, alla S-marketar, Sale-butiker och ABC-trafikbutiker finns återvinningsställen för plastflaskor och burkar med pant. Ofta tar automaterna också emot flaskor och burkar utan pant.

I Kyrkslätt Prisma och S-market Näse finns dessutom Tomras effektiva returmaskiner och med hjälp av dem blir det betydligt snabbare att returnera tomma plastflaskor och burkar eftersom du kan hälla en stor säck med dem på en gång. De här pantmaskinerna är mycket snabbare än vanliga maskiner. I den här returmaskinen kan du hälla alla burkar och plastflaskor på samma gång och du behöver inte längre stå och returnera dem en och en.

Med Tomra R1-pantmaskinen kan inga glasflaskor pantas. Det blir märkbart snabbare att panta flaskor med de här maskinerna eftersom pantandet är fem gånger snabbare än då man matar in förpackningar en åt gången. Det lovas att maskinen som bäst slukar 25 000 flaskor per dag då en vanlig pantmaskin klarar av högst 7 500 flaskor per dag.

Mer än 100 burkar kan hällas i automaten samtidigt.

Förutom att maskinen är snabb är den också på alla sätt kundvänlig. Det enda du behöver göra är att hälla ned alla burkar och flaskor som ska pantas direkt från påsen i maskinen och du behöver inte ens röra i de tomma förpackningarna. När du hällt alla flaskor i maskinen behöver du bara vänta en stund, ta pantkvittot och börja handla.

Förpackningsreformer sparar på naturen

Förpackningsreformer görs kontinuerligt i hela S-gruppen och det hjälper sorterings- och återvinningsjobbet för kunderna i vårt handelslag. Med förpackningsreformerna strävar man till exempel efter att förbättra återvinning av förpackningar, minska mängden plast som används i förpackningar och öka användning av återvunnet material.

Det väsentliga med att förnya förpackningar är också det att förpackningarna ska skydda produkten och förbättra hållbarheten och minska mängden svinn. I nya förpackningar strävar man också efter att använda alltmer återvunnet material. Utöver alla förnyelser trycker man på alla förpackningar till S-gruppens egna varumärken alltid lättlästa sorteringsanvisningar, som underlättar kundernas jobb när de sorterar förpackningar till återvinning.

Varuboden-Osla har gjort en donation på 5 000 euro till Mannerheims Barnskyddsförbunds familjekaféverksamhet på handelslagets verksamhetsområde. Donationen kommer användas till familjekaféernas julfester, som ger barnfamiljer möjligheten att samlas och nätverka i julstämning.

Handelslaget Varuboden-Osla strävar aktivt efter att stödja särskilt barns och ungas verksamhet. Att stödja social interaktion är särskilt viktigt efter coronaåren, och julfirandet hjälper barnfamiljer att bygga upp och upprätthålla stödnätverk. Enligt en studie som genomfördes av Mannerheims Barnskyddsförbund år 2020 är det just kamratstödet föräldrar emellan som är mest betydelsefullt i familjekaféernas verksamhet. För barnen erbjuder kaféerna möjligheten att leka och lära tillsammans med sina jämnåriga.

Familjekaféerna samlas varje vecka för att prata och fika, leka och ibland lyssna på gästande experter. Det finns för tillfället familjekaféer i nästan alla kommuner i Nyland. Om det inte finns något familjekafé på orten kan intresserade föräldrar ta kontakt med MLL:s lokalförening.

Hitta närmaste familjekafé (webbsidan är på finska): Perhekahvilat | MLL:n Uudenmaan piiri

Varuboden-Oslas förvaltningsråd delar årligen ut donationer på ungefär 100 000 euro till allmännyttiga ändamål på sitt verksamhetsområde. I höst gjorde handelslaget en donation som både ökar säkerheten och piggar upp gatubilden i regionen. Daghemmen frågades om behovet och intresset av att få reflexvästar och på basis av responsen beställdes cirka 5 500 stycken reflexvästar i fem olika färger.

– Vi i Varuboden-Osla vill stödja barn och unga mångsidigt. Vi delar årligen ut stipendier till skolelever och stödjer barn och ungas hobbyverksamhet på många sätt. I år delar vi åter ut reflexvästar till daghemmen på vårt område, och jag vill tacka dem för ett gott samarbete, säger Leena Munter-Ollus, ordförande för Varuboden-Oslas förvaltningsråd.

Reflexvästar är viktiga i daghemmens vardag, eftersom barnen leker och rör sig ute året runt. Samtidigt är de en stor kostnad för daghemmen. Västarnas anskaffningsvärde var sammanlagt cirka 35 000 euro. Varuboden-Osla gjorde en liknande donation till daghemmen på sitt område 2019.

– Vi strävar efter att rikta stödet brett till olika organisationer och aktörer på hela vårt handelslags verksamhetsområde, fortsätter Munter-Ollus.

Medel från förvaltningsrådets bruksfond doneras årligen till förmån för det egna området och till andra allmännyttiga ändamål. I våras donerade fonden 10 000 euro till krigsveteranerna på VBO:s område. Senare i höst ska handelslaget tillsammans med andra europeiska kooperativ delta i en gemensam donation av generatorer till ukrainska matbutiker.

Barnen i Hanko Pohjoisen päiväkoti visar upp sina nya färgranna reflexvästar för Apsi Apa som hade kommit på besök till daghemmet ända från djungeln.

Sagobackens daghem var ett av de cirka 60 daghemmen som beställde reflexvästar. Här leker barnen med Apsi i sina nya västar en solig fredagsförmiddag.

Den här veckan firas den redan traditionella spillveckan i Finland. Spillveckan är en kampanj som ordnas av Konsumentförbundet, och med den vill man få finländarna att diskutera matsvinn och att visa större uppskattning för mat.

Under Spillveckan kommer Svinnlådorna, som har sålts i Varuboden-Oslas butiker redan i flera års tid, att komma till alla S-marketbutiker i hela landet.

– Hos oss på Varuboden-Osla är varje vecka spillvecka, konstaterar distriktschef Annina Kallinen. Hos oss är det en del av de vardagliga rutinerna att plocka ihop Svinnlådor och Brödispåsar.

I Svinnlådorna hamnar sådana grönsaker och frukter, som inte längre ser så bra ut, men som fortfarande är fullt ätbara.

– Svinnlådorna är väldigt populära hos oss, och de hinner inte stå framme länge, innan de har hittat ner i kundvagnarna.

Av produkterna i Svinnlådorna kan man tillreda många olika slags delikatesser till ett verkligt förmånligt pris. Var och en kan hitta sin egen inneboende mästerkock, när hen funderar över vilka delikatesser produkterna i lådan kan användas till.

– På Åland fungerar vi som huvudsponsor för Skördefesten. Tillsammans med dem har vi två gånger ordnat en matdemonstration under namnet Svinnspiration, där kunderna har fått tips på hur de kan använda svinnprodukter – både sådana som man köpt i butiken och sådana man hittar hemma i kylskåpet. Vid Svinnspirationerna har man bland annat lagat olika purésoppor och japansk omelett med delikata fyllningar.

 

Recept på purésoppa

 

Recept på omelett

I samband med renoveringen av Sale Pukkila förnyades kylar och frysar och kylanläggningen, som genomfördes med ESyCool green – systemet. Systemet är mycket energisnålt och garanterar en god avkastning på investeringen.

Kyltekniken den huvudsakliga energiförbrukaren i en livsmedelsbutik

ESyCool green-systemet passar perfekt till VBO:s krav. ESyCool tar hand om kylning och uppvärmning av fastigheten, inklusive kyl och frys, kylrum och frysaggregat miniCO2. Det förbrukar mindre energi, vilket gör butiken mer energieffektiv. Det naturliga kylmedlet i värmepumpsmodulerna är miljövänligare. Spillvärmen från kylprocessen används för att värma upp byggnaden.

– I Varuboden-Osla har vi alltid haft som utgångspunkt att öka energieffektiviteten när vi har renoverat våra olika fastigheter, säger fastighetsdirektör Mikko Ala-Huikku. Den här energilösningen är alldeles ny och lämpar sig väl för byggnader i storlek med Sale.

Med ESyCool green-systemet  uppnås det mycket jämna produkttemperaturer och det har en mycket bra verkningsgrad: energisnål kylning och uppvärmning i samma paket. Värmepumpsystemet som installeras utomhus är modulärt uppbyggt, vilket gör det enkelt att bygga ut. Det är också ett tyst system som är enkelt att underhålla för servicebolag.

– Det gick bra att ta i bruk det första ESyCool-systemet med tanke på att butiken var öppen hela den tid det togs i bruk. Systemet togs i bruk i två skeden. I det första skedet togs alla frysar och ungefär hälften av kylarna i bruk. Frysrummet och kylrummen tog också i bruk i det här skedet. I det andra skedet togs den övriga kylutrustningen i bruk, säger Viessmanns projektchef Lasse Huutola.

Det här tog en vecka. På måndagen monterades de gamla kylarna och frysarna ner och på tisdagen levererades nya till butiken. På fredagen kunde personalen redan plocka fram produkter i de nya kylarna och frysarna och kunderna fick plocka sina inköp från dem.

 

Tilläggsinformation:

Lasse Huutola, projektchef, Viessmann Kylsystem, tfn 019 537 8000, lasse.huutola@viessmann.com

Panu Lammi, Manager Refrigeration Solutions, Viessmann Kylsystem, tfn 019 537 8000, panu.lammi@viessmann.com

 

Mikko Ala-Huikku, fastighetsdirektör, Varuboden-Osla, tfn 010 765 9303, mikko.ala-huikku@sok.fi

I slutet av april publicerades Varuboden-Oslas nya, egna värde, när enheternas chefer och biträdande chefer samlades för att fira den traditionella dagen för chefer och biträdande chefer. Arbetet med att formulera ett eget värde hade påbörjats redan ett år tidigare i strategidiskussioner i Varuboden-Oslas ledning.

– När vi diskuterade grunderna för vår verksamhet konstaterade vi att de gemensamma grunderna för hela S-gruppen, verksamhetsidé, mission, vision och värderingar också fungerar för oss, men dessutom uppstod också en fråga om vi vill formulera ett eget värde utöver S-gruppens gemensamma värderingar, säger personaldirektör Paula Pajunen. Vi kom fram till att vi ställer frågan till personalen och att vi lyfter upp frågan under hösten på varje verksamhetsställes och enhets strategidiskussioner.

Från alla strategidiskussioner samlades förslag på vårt handelslags eget värde. Några nyckelord som jämlikhet och jämställdhet, välbefinnande, gemenskap och lokala aspekter framträdde tydligt. Nästan alla våra enheter ansåg att värderingarna inte tidigare återspeglade hur mycket man i Varuboden-Oslas vardag satsar på personalens välbefinnande.

– Vi bildade ytterligare en liten arbetsgrupp för att gå igenom förslagen. Arbetsgruppen bestod av våra medarbetare från olika branscher och dessutom också representanter från bland annat förvaltningsrådet. I arbetsgruppen gick vi igenom de förslag som vi hade fått och så småningom utkristalliserades diskussionen till att vi bestämde oss för att föreslå ett värde som lyfter fram vår personal och den gemenskapskänsla som kännetecknar vårt handelslag, berättar Paula Pajunen om arbetsgruppens arbete.

– Vårt förslag ”Vi jobbar tillsammans för varandra” godkändes av styrelsen, som också berömde det sätt på vilket vi involverade hela personalen.

Nästa steg är att göra hela personalen medveten om det nya värdet.

– I maj kommer alla enheter att göra en video om hur våra värden återspeglas i deras vardag, säger Paula Pajunen. Det är viktigt att alla i vårt handelslag känner till våra värden, jobbar enligt dem och framför allt att de kan omfatta dem.