Mer grönsaker på tallriken

”Ett halvt kilo grönsaker om dagen”. På Ässäkokki-kurserna pratar man om hälsosam mat och lagar också vegetariska rätter. Deltagarna är barn mellan 7 och 12år och kursen vi besökte hade sju deltagare, fyra pojkar och tre flickor. Kursen är en dag lång. Torsdagen den 16 juni fick en ny grupp Ässäkockar kliva in i köket och trolla fram en smaklig lunch.

Marthornas Ässäkokki-kurser lär barn matlagning och klimatsmarta val. Kurserna ger barnen en möjlighet att göra och lära sig själva. Kurserna stöder också matuppfostran i hem och familjer. Deltagarna på kursen bekantar sig med olika råvaror och för vissa kan det vara den första kontakten med råvaran i fråga. Huvudtemat för kurserna är säsongstänkande, och varje Ässäkock får ett recepthäfte från kursen, som Marthorna har sammanställt tillsammans med S-gruppen. Häftet har 17 olika recept och av de här kan man laga sina favoriträtter, mellanmål, salt och sött när man önskar något gott, eller om man vill baka finns det fem olika bakrecept i häftet.

– Av recepten har vi plockat ihop en måltid som barnen lagar på kursen. Idag gör vi överlätta fiskbullar med nypotatis och gräddfilssås med gruppen. Till lunch bakar vi också tunnbröd med zucchini och till dessert blir det hallonbrownie. I många av recepten används det grönsaker, till exempel i de tunnbröd som bakas idag, och på det sättet kan man öka mängden grönsaker i kosten på ett mångsidigt sätt. Många kanske är mer bekanta med att äta grönsaker som en separat sallad eller som råkost, säger kursens lärare Aino Posti från Uudenmaan Martat.

Att laga mat tillsammans är roligt

Innan Ässäkockarna går i köket samlas de för att höra dagens meny och arbetsfördelning. Tillsammans tittar de igenom recepten och funderar kring de termer som används i recepten. Hur ser tunnbröd ut när de är gyllenbruna, hur vet vi att potatisen är färdigkokt och hur ser symbolen för en varmluftsugn ut?

– Det är viktigt att gå igenom recepten med barnen innan man går till köket, eftersom de kan innehålla ord eller förkortningar på måttenheter som alla kanske inte känner till eller kommer ihåg. Vi funderar ut tillsammans hur vi ska göra att det fungerar bäst. Att jobba i ett kök innebär mycket mer än att laga mat. Arbetsfördelningen, att städa upp efter sig och att duka bordet är en väsentlig del av helheten, fortsätter Aino Posti.

Det finns också tid att prata om var och ens favoritmat. Sushi, pizza och nachoplåt, berättar barnen. Köket har också blivit allt mer internationellt. Dagens meny är tämligen inhemsk, men barnen styr med glada steg till köket. I par eller i grupper på tre börjar de titta på det egna receptet och ta fram ingredienserna.

Skapa intresse för mat och matlagning

De matlagningskunskaper som man lär sig och det intresse för att fixa i köket som man får som barn bär långt. Speciellt när man flyttar till sitt eget hem har man nytta av att vara en smart konsument och en uppfinningsrik vardagskock. Många matlagningsprogram och unga matlagningsvirtuoser på sociala medier inspirera mänskor att prova olika recept.

Ässäkockarna börjar genast jobba och köket fylls av trevlig matlagning och ett glatt sorl. Ibland frågar deltagarna av läraren om de har förstått receptet rätt, men i övrigt löper matlagningen rätt smidigt för de här Ässäkockarna. När allt är klart ställs maten fram som en buffé i köket, och alla går och tar sin egen portion. En viktig del av kursen är också den sociala aspekten, att göra saker tillsammans och äta tillsammans, och ett gott bordsskick.

Att döma av de glada Ässäkockarna har kursen varit lyckad.

Kommande Ässäkokki-kurser och recept och tips hittar du här (endast på finska).

 

 

Växtsvinn är nästan lika stort som matsvinn. Blomsteraffärer och partiförsäljare i Finland uppskattar att de slänger 2–20 procent av sitt blomlager, beroende på säsong. När man jobbar med levande material uppstår det ofrånkomligen svinn, men man ska kunna hålla det så litet som möjligt. Därför är blomsvinnet stort om man till exempel jämför med matbutikernas svinnprodukter. I S-Garden ligger svinnmängderna för blommor kring tre procent. När man gör beställningar i S-Garden jämför man beställningsmängder med föregående säsongs försäljning, man strävar efter att ta förhandsbeställningar på bundna buketter av kunder och då kan man hålla utbudet av snittblommor på en tillräcklig men måttlig nivå. Vid behov säljs växterna också till nedsatt pris.

I S-Garden säljs både snittblommor och krukväxter. Av de här två är snittblommorna ofta känsligare än blommande krukväxter. I butiken ser man noggrant till snittblommornas hygien. Rent vatten i vaser och nya snittytor är mycket viktigt för växternas hållbarhet. Med beställningsrytmer och -mängder kan man också minska svinn.

– Till exempel håller sig rosor hemma i vas fräscha ungefär 5–7 dagar. Vi beställer inhemska rosor alltid när det finns, eftersom produkterna då transporteras en kortare väg och är färskare när de kommer till oss. Vi strävar också att köpa in andra inhemska snittblommor när det finns, eftersom vi enligt vår erfarenhet inte då behöver reklamera leverantörer ofta, berättar S-Gardens butikschef Salla Haapatalo.

Det viktigaste redskapet i jobbet för att minska svinnet i S-Garden är detsamma som i vårt handelslags matbutiker och restauranger, det vill säga framförhållning och att följa med tidigare års försäljningar när man gör beställningar. Särskilt snittblommor är mer känsliga och det är därför viktigt att förutse försäljningen noggrant.

– När vi gör beställningar jämför vi beställningsvolymerna med försäljningen från föregående säsong för att få så noggranna beställningsmängder som möjligt. Blombutikens största säsong är julen och den är svårast att förutspå. Säsongen pågår en kort tid och försäljningen är vanligtvis stor, vilket kan göra det svårt att förutse framtida försäljning, fortsätter Haapatalo.

I S-Garden har man strävat efter att hålla svinnet litet genom att ta förhandsbeställningar av kunder och hålla urvalet tillräckligt men ändå rätt så rimligt jämfört med butikens volym. Vid behov säljs växter till nedsatt pris om växten till exempel tar en paus från blomningen, men ännu är fin som grön växt mellan blomningsperioderna.

 

Förläng snittblommornas hållbarhet hemma: skär en ny snittyta med kniv och byt vatten tillräckligt ofta.

Den här veckan är det Spillvecka. Varuboden-Osla minskar aktivt svinn i all sin verksamhet. Läs också: Svinnprodukter säljer nu bättre än någonsin förr, Tillsammans med våra kunder jobbar vi för att minska svinnet, Restaurangernas andel av matsvinnet 17 procent

Arbetet för att minska svinn förlöper bra

Vårt handelslag har restaurang Rosso i Borgå och det finns restauranger och snabbmatsrestauranger i anslutning till våra ABC-trafikstationer. Våra restauranger gör dagligen konkreta ting för att minska på matsvinn. Vi har redan nu kunnat minska matsvinnet i våra restauranger avsevärt.  Existerande prognoser används vid produktbeställningar och exempelvis vid större helger används tidigare års beställnings- och försäljningssiffror. På det här sättet är det enklare att beställa vettigt det som behövs.  På ABC-trafikstationerna i vårt handelslag används produkter från stationens restaurang, snabbmatsställe och butik i kors för att minska på svinnet.  Sallad är ett bra exempel på en produkt vars svinn vi har kunnat minska avsevärt på det här sättet. Då det kommer till caféprodukter vill vi satsa på att det är färskt och bjuda kunder på välsmakande sött och salt till kaffet.  I det här sammanhanget har vi medvetet minskat på den mängd produkter vi tillreder per gång och samtidigt kunnat garantera att produkterna är färska samt minimera svinn.

Även kunderna har en viktig roll och bär ansvar i kampen för att minska matsvinn: man borde egentligen bara ta så mycket mat på tallriken som man orkar äta upp.   För att påminna om det har vi vid buffébordet också satt upp meddelanden åt kunderna där personalen påminner till exempel om att ”ta endast så mycket mat som du orkar äta, du kan alltid ta till”. Då fäster kunderna mer uppmärksamhet vid den mängd mat de slänger bort. På våra ABC-trafikstationer har vi tagit i bruk kärlreturer som fungerar med så kallad självbetjäning och kunderna returnerar kärlen direkt till disklinjen.  Efter att vi övergick till den modellen är den mängd mat som kunderna lämnar kvar på tallriken allt mindre och mängden bioavfall har minskat.

ABC Pickala – mer uppmärksamhet vid produktåtgång

ABC Pickala ligger längs den livligt trafikerade Kustvägen och antalet kunder är rätt stort. Alla dagar i veckan serveras det lunchbuffé. Att förutsäga svinn från lunchbuffén kan vara rätt utmanande, men i ABC Pickala har man ett system som hjälp.

– Vi har ett system i användning som ger oss exakt information om hur många lunchportioner vi säljer per dag. Då kan vi planera mängder och samtidigt också minska svinnet. Hamburgare och andra à la carte-portioner görs enligt kundernas beställningar, vilket innebär att de inte blir svinn, säger enhetschef Tea Taipale.

ABC Pickala använder också maträddningstjänsten ResQ Club, genom vilken kunder kan köpa produkter som håller på att bli gamla billigare. Till exempel säljs det en del söta kaffebröd från föregående dag genom ResQ-applikationen, eftersom de har en ganska kort försäljningsperiod och därmed är det svårare att förutspå åtgången.

I restaurangernas arbete mot svinn behövs också kundernas hjälp. Vi tar tillsammans vara på naturen och tar endast så mycket mat på tallriken som vi behöver för att bli mätta.

 

Den här veckan är det Spillvecka. Varuboden-Osla minskar aktivt svinn i all sin verksamhet. Läs också: Svinnprodukter säljer nu bättre än någonsin förr, Tillsammans med våra kunder jobbar vi för att minska svinnet

Att minska på svinn är en del av butikens vardagsrutiner

I butikens vardag minskar man svinnet genom att dagligen följa upp datum i synnerhet på sådana produkter som lätt blir skämda. Grundprincipen för att plocka upp varor i hyllan, nya produkter längst bak och äldre fram, är fortfarande ett rättesnöre i kampen mot svinn. Man fäster uppmärksamhet vid förvaring av produkter; rätt ljus och temperatur inverkar på hur produkterna håller.

– Att hantera matsvinn är en naturlig och viktig del av våra rutiner. Vi håller matsvinnet i schack exempelvis genom att vi säljer produkter som närmar sig sitt bäst före-datum till rabatterat pris och vårt kontinuerligt ökade samarbete med organisationer som tar emot matdonationer. Vi utvecklar ständigt vår verksamhet för att minska på matsvinnet. Vårt mål är att få mängden bioavfall att bli noll, säger regionschef Annina Kallinen.

Matbutikernas utmaning är balansgången mellan att ha en ständig tillgång på produkter och kundernas allt mer differentierade behov.  Det utbud som de enskilda butikerna behöver för att svara på just sin egen lokala kundgrupps önskemål skiljer sig från varandra.  Ett sortiment som träffar rätt behöver inte nödvändigtvis betyda ett större sortiment än förut.

Det börjar med att förutspå åtgång 

En betydande del av arbetet med att minimera svinnet görs redan innan produkterna kommer till butikshyllorna och vi använder bland annat beställningssystem som stöder detta. 

– Det viktigaste är att förutsäga försäljningen med hjälp av data, dvs. att beställa den mängd produkter som kommer att säljas. Det här är en kontinuerlig balansgång. Vi följer upp beställningar och saldon, och varje gram svinn vi registrerar, så att vi vet var svinnet uppstår, säger Kallinen.

I vårt handelslag har vi i flera år följt en strikt policy för svinnhantering och vi har lyckats minska andelen svinn på vårt handelslags område till i genomsnitt 1,8 procent av markethandelns totala försäljning. Rödmärkta produkter och svinn- och brödisprodukter är populära. Enbart med Svinn-lådorna och Brödis-påsarna har vi halverat mängden bioavfall i våra marketar. I takt med att prisnivån stiger fäster man alltmer uppmärksamhet vid svinn.

Vid sidan av det här beaktar man också produktplatser och vilket ställe på hyllan som säljer bäst.

– Vi följer upp produktåtgången ännu noggrannare än tidigare, och så kallade hyllvärmare måste bort. Vissa produkter kan också finnas till försäljning enligt säsong när det finns en verklig efterfrågan på dem”, säger Kallinen.

Rödmärkta produkter, Svinn-lådor och Brödis-påsar 

Den allmänna prisökningen återspeglas också i det faktum att olika svinnprodukter nu säljer ännu bättre än tidigare. Majoriteten av S-gruppens kunder säger att de köper rödmärkta produkter för priset, dvs. för att spara på matkostnaderna, men allt fler av dem väljer också rödmärkta produkter av ekologiska skäl och för att på ett konkret sätt bidra till att minska svinnet.

Produkter som riskerar att bli svinn har vi redan systematiskt i flera års tid sänkt priset på i vårt handelslag. Under den sista timmen butiken håller öppet under dagen får man på de hela 60 procent rabatt på de rödmärkta produkterna. På kvällen kan kunderna hitta superförmånliga produkter i sin kundkorg. De här produkterna har ett bäst före datum och sista användningsdag som närmar sig, men de kan ändå alldeles bra användas.

– Av de produkter som riskerar att bli svinn räddar kunderna mest förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer, säger Kallinen.

Förutom rödmärkta produkter använder våra matbutiker många andra metoder för svinnhantering. Till exempel Svinn-lådor som säljs till ett fast pris och som innehåller t.ex. lätt skadade men fortfarande användbara frukter och grönsaker, eller Brödis-påsar, som innehåller bröd som närmar sig bäst-före-datumet. I butikerna är Svinn-lådor och -påsar samt Brödis-påsar fortfarande favoriter bland svinnprodukterna. Årligen säljs det tiotusentals Svinn-lådor och -påsar och Brödis-påsar och det här betyder på årsnivå över 100 000 kilogram enbart för Svinn-lådornas- och -påsarnas del. Nu har ändå försäljningsmängderna minskat, vilket är bra eftersom det visar att de beställningssystem vi använder fungerar. I år har kunderna köpt nästan 25 000 Brödis-påsar, och omkring 20 000 Svinn-lådor och -påsar plockades i kundkorgar och -vagnar.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinn-lådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna, säger Kallinen.

 En del doneras till mathjälp

Nästan 90 procent av vårt handelslags matbutiker skänker produkter, som ännu duger som livsmedel men inte kan säljas, till lokala välgörenhetsorganisationer. Mest mathjälp ges till församlingar och Finlands Röda Kors, som i sin tur delar ut det till behövande. Det frivilliga samarbetet med välgörenhetsorganisationerna har gått smidigt.   Vi har gett livsmedel till mathjälp redan över tio år.

– Via välgörenhetsorganisationerna riktas hjälpen jämlikt till dem som verkligen behöver den. På vårt breda verksamhetsområde finns otaliga samarbetspartners. Till mathjälp doneras sådana livsmedel som ännu är fullt konsumtionsdugliga till sitt bäst före-datum, men som av en eller annan orsak riskerar att bli osålda under sin hållbarhetstid, berättar Kallinen. 

Tack för att ni minskar matsvinnet tillsammans med oss!

 

Den här veckan är det Spillvecka. Varuboden-Osla minskar aktivt svinn i all sin verksamhet. Läs också: Svinnprodukter säljer nu bättre än någonsin förr

Teatermästare

Dramaturgi, improvisation och musik står på dagsprogrammet då 14 ungdomar samlas på ett teaterläger på Lurens sommarteater i Lovisa. Under pandemin har det inte varit möjligt att genomföra sommarteaterpjäser i samma skala som tidigare. Det har inneburit mindre ensembler, vilket i sin tur har gallrat bort pjäser med barnskådespelare. Därför ville Östra Nylands Ungdomsförbund erbjuda en möjlighet också för barn och ungdomar att spela teater. Under det tre dagar långa lägret samlas en grupp 10–15-åringar från det omgivande området till Lurens sommarteater för att under sju timmar spela teater. Lägret kulminerar i några små ”pjäser” som deltagarna uppför för sina föräldrar.

-Flera somrar har vi haft många entusiastiska barn och ungdomar i våra pjäser. På grund av coronan var vi tvungna att ställa in 2020 års pjäs, vilket var första gången under hela vår historia. De följande två somrarna har vi gått på pandemins villkor och pjäserna har satts upp med en mindre ensemble. Det här ledde till exempel till att barn och ungdomar inte de senaste tre somrarna har stått på scenen i Lurens. Därför ordnade vi ifjol somras ett separat sommarläger med teatertema, och eftersom det var så populärt bestämde vi oss också för att hålla lägret i år, säger producent Malena Lindroos.

När vi besökte teaterlägret delades gruppen upp i två mindre grupper och båda grupperna hade både drama- och improvisationsövningar och till slut en gemensam musikövning. Ungdomarna levde sig in på ett helt fantastiskt sätt och det var härligt att se hur bra vi-anda gruppen hade skapat på väldigt kort tid.

Ett år av teater

Ungdomsorganisationens kanske mest synliga satsning är en teaterföreställning på Lurens varje sommar. Teater och musik spelar en stor roll i nästan all verksamhet i organisationen. Planeringen av följande års pjäs börjar redan föregående år på våren. Innan jul publiceras vanligen pjäsens namn och i början av året väljs skådespelarna. Förutom skådespelarna behövs även ett produktionsteam som leds av en regissör. Allas arbetsinsats är viktig. Många av skådespelarna är med år efter år. När skådespelarna till sommarens pjäs är valda börjar repetitionerna och ju närmare premiären man kommer, desto mer hektiskt blir det.

Sommaren 2022 spelade man 22 föreställningar av pjäsen Sju bröder. Planeringen av nästa års pjäs är redan i full gång och förhoppningsvis får man se någon av teaterlägrets deltagare uppe på scenen då.

Samarbete för traktens barn och unga

Östra Nylands Ungdomsförbund samarbetar mycket med andra och tredje sektorn och ordnar till exempel teaterklubbar och olika workshoppar i dans och musik, till exempel i närliggande skolor. Vårt handelslag vill å sin sida vara med och stöda den här typen av verksamhet för barn och unga. De senaste årens händelser, coronan och krigssituationen i Ukraina, har särskilt drabbat barn och unga. En trygg miljö för tillväxt, socialt umgänge med jämnåriga och gemensamma fritidsaktiviteter stödjer barn och unga att bättre klara av världsomvälvande händelser. År 2021 fick Östra Nylands Ungdomsförbund en donation via Varuboden-Oslas kampanj Det egna området till godo. Deltagaravgifterna för sensommarens teaterläger kunde hållas ganska måttliga med hjälp av donationen från kampanjen. För många familjer kan barnets hobby vara en jättestor ekonomisk investering och alla barn och unga har inte samma möjligheter att delta i någon hobbyverksamhet på fritiden som sina jämnåriga. Ur den synvinkeln är vårt handelslag lycklig att kunna stöda Östra Nylands Ungdomsförbunds verksamhet och möjliggöra många minnesvärda lägerupplevelser för många barn och unga.

Östra Nylands Ungdomsförbund

Plats: Lovisa

Grundat: 1932

Fick år 2021 motta en donation via kampanjen Det egna området till godo

Donationen användes för att organisera ett teaterläger för 10–15-åringar

Svinn-lådor, Brödis-påsar och rödmärkta produkter

Det arbete som vi gjort i vårt handelslag för att minska på matsvinnet i våra matbutiker har gett goda resultat. Vi har hittat effektiva sätt att motarbeta svinn och nya utvecklas hela tiden. Det viktigaste är att göra prognoser på åtgång utgående från data och alltså inte beställa mer än man säljer. Det här är en kontinuerlig balansgång. Vi för statistik på varje gram som bokförs som svinn för att vi ska veta varifrån svinn uppstår. Mängden matsvinn i vårt handelslags matbutiker har minskat jämnt och vi har förbundit oss att minska matsvinnet från vår egen verksamhet. Vårt mål är att tillsammans med S-gruppen gå mot att halvera matsvinnet före 2030. I hela S-gruppen har matsvinnet i marketarna minskat 18 procent från 2014. Det är ett kontinuerligt arbete att minimera svinn, och en betydande del av det jobbet ser kunderna inte.

Vi minskar på svinn också på andra sätt och är en föregångare i det här inom markethandeln.  Redan under flera års tid har man fått köpa Svinn-lådor och Svinn-påsar samt Brödis-påsar i alla våra affärer.

– Brödis-påsarna är mycket populära och på många ställen säljs de slut redan under morgonen.  Också Svinn-lådorna och -påsarna hör till de mest eftersökta produkterna i butikerna. Då man köper frukter och grönsaker inverkar produkternas utseende och det hur färska de är på inköpsbeslutet, men de produkter som hamnar i Svinn-lådan är inte längre de bästa i dessa avseenden, men ännu fullt användbara.  Enbart med Svinn-lådor och Brödis-påsar har vi halverat mängden bioavfall i våra marketar, säger Varuboden-Oslas regionschef Annina Kallinen. Med Svinn-lådorna och -påsarna kan man också på ett enkelt sätt öka andelen frukt och grönsaker på sin egen tallrik.

Produkter som riskerar att bli svinn har vi redan  systematiskt i flera års tid sänkt priset på i vårt handelslag. Under den sista timmen butiken håller öppet under dagen får man på de hela 60 procent rabatt på de rödmärkta produkterna. På kvällen kan kunderna hitta superförmånliga produkter i sin kundkorg. De här produkterna har ett bäst före datum och sista användningsdag som närmar sig, men de kan ändå alldeles bra användas. Av de produkter som riskerar att bli svinn räddar kunderna mest förpackade fisk- och köttprodukter, så som laxfilé eller köttfärs, och bake off-produkter, som rispiroger, croissanter och köttpastejer.

Cirka 61 miljoner kilo matavfall i restaurangbranschen varje år

Inom restaurangbranschen kommer det största svinnet från servering. Det är mat som har stått framme i matbuffén eller tillretts till det ändamålet. Utöver det här uppstår det  svinn från matgästernas matrester och i restaurangers kök när man tillreder mat. Våra restauranger gör dagligen konkreta ting för att minska på matsvinn. Genom vårt arbete har vi redan nu kunnat minska betydligt på matsvinnet i våra restauranger.  Vi använder existerande prognoser då vi beställer, vi tillreder mindre mängder per gång och vid buffébordet påminner vi våra kunder om att bara ta så mycket mat på en gång som de orkar äta och då fäster kunderna mer uppmärksamhet vid den mängd mat de slänger bort.

 

Även inom blomster- och trädgårdshandeln görs allt mer för att minska svinnet

Växtsvinn är nästan lika stort som matsvinn. Blomsteraffärer och partiförsäljare i Finland uppskattar att de slänger 2–20 procent av sitt blomlager, beroende på säsong. Vårt handelslags trädgårdsbutik, S-Garden, som finns i Borgå, har under årens lopp jobbat långsiktigt för att minimera blomsvinnet. När man gör beställningar jämför man beställningsmängderna med föregående säsongs försäljning, man strävar efter att ta förhandsbeställningar på bundna buketter av kunder och då kan man hålla utbudet av snittblommor på en tillräcklig men måttlig nivå. Vid behov säljs växter till nedsatt pris om växten till exempel tar en paus från blomningen, men ännu är fin som grön växt mellan blomningsperioderna. Mängden svinn i S-Gardens ligger kring tre procent.

Tillsammans med våra kunder jobbar vi för att minska på svinnet.

Den årliga Spillveckan firas 12–18 september. 

 

På isen nästan året runt

Skridskoskolan riktar sig till 3–15-åringar. Åkarna är indelade i åldersgrupper, och 3–6-åringar tränar i egen grupp och äldre i sin egen grupp. De yngsta tränar två gånger i veckan skridskoåkning på isen och i de fysiska träningarna övar de på olika rörelser som stöder skridskoåkningen. De tränar på måndagar, onsdagar och lördagar i Grankulla ishall. Ishallen används aktivt och man delar på tiden på isen med GrIFK. På söndagar ordnas det också fysiska träningar och då tränar man på vighet, smidighet och andra roliga motionsformer, som stöder de kunskaper som behövs i skridskoåkning. I bästa fall kan äldre skridskoåkare och de som siktar på tävlingar ha träningar på isen upp till tio gånger i veckan, men de här grupperna siktar redan högt på tävlingsfronten. Skridskoträningarna koncentrerar sig inte endast till  vintersäsongen, utan entusiastiska skridskoåkare håller ännu till på isen ända fram till mitten av juni. I juli deltar de som tränar i tävlingsgrupper ännu i olika läger runt om i Finland.  Skridskosäsongen slutar i början av april, men i maj finns det fortfarande skridskoåkare, som vill träna mera, på isen, och de som skrinnar i tävlingsgrupper fortsätter sin träningar ännu i juni.

 

Skridskoåkning som hobby, speciellt när man siktar på tävlingar, involverar hela familjen.

– I och med barnens hobby sammansvetsas också föräldrarna till en rätt så sammanhållande grupp. Eftersom det är flera träningar i veckan är det ganska skönt att vi föräldrar också har kunnat komma överens om gemensamma transporter. I den hektiska vardagen kan det ibland vara utmanande att få alla scheman att passa ihop, säger Ria Paussu som är ansvarig för skridskoskolan.

Konståkning har genom åren varit en populär hobby speciellt bland flickor, men också pojkar syns mer och mer på isen varje år. Särskilt sådana år då framstående finländska konståkare har klarat sig bra i internationella tävlingar ökar antalet nya skridskoåkare som börjar i Grankulla Konståkningsklubb tydligt. Grankulla konståkningsklubb har varit verksam sedan 1985, och genom åren har många konståkare tagit avstamp från klubben.

Utbildning för ledare

År 2021 fick Grankulla konståkningsklubb en donation via Varuboden-Oslas kampanj Det egna området till godo. Pengarna från kampanjen användes för att utbilda ledare. Sju ledare och tre tränare deltog i den utbildning som Finlands Konståkningsförbund ordnade.  Syftet med utbildningen för ledare är att ge grundläggande färdigheter för att fungera som ledare. Utbildningen består av fyra delar och i varje del ingår både en nät- och närperiod. Under utbildningen får ledarna nya övningar och idéer till skridskoåkning och många goda råd om hur man ska lära ut skridskoåkning och hjälpa till skridskoåkarna i olika rörelser.

– Jag har själv åkt skridskor redan i 15 år och i tre år har jag dragit skridskoskolor här i ishallen. Jag deltog i utbildningen för att få fler idéer och färdigheter för undervisning. Den här utbildningen gav mig nya perspektiv på mitt eget arbete, säger Elsa Vatanen, som är en av ledarna i Grankulla konståkningsklubb.

Kursen som Elsa deltog i bestod av en två timmar lång webbaserad del och en närundervisningsperiod i Vierumäki. Under studierna på webben fick man planera sin egen undervisning, till exempel olika lekar som hjälper barn att lära sig åka skridsko. Under gruppundervisningen var det olika övningar på isen och i gruppen reflekterade man om hur det är att leda grupper och fungera som ledare.

– Vi såg en annons om kampanjen Det egna området till godo på sociala medier och det var genast helt klart att vi kommer att söka bidrag för just ledarnas utbildningar. Vi har många skickliga skridskoåkare som har fortsatt som ledare och vi vill uppmuntra dem och ge dem färdigheter för det här jobbet och framtida karriär som tränare. Med hjälp av donationen kunde vi erbjuda en utbildningsmöjlighet till så här många ledare,tackar Janette Nurmi, som är ordförande för Grankulla konståkningsklubb.

År 2021 delade vårt handelslag ut sammanlagt 100 000 euro till olika organisationer, föreningar och klubbar genom kampanjen Det egna området till godo. Närmare hundra olika aktörer, varav Grankulla konståkningsklubb var en, fick olikstora summor för olika verksamheter. Gemensamt för alla var att verksamheten riktade sig till barn och unga på vårt handelslags område. I år delade vårt handelslag samma summa till verksamhet som förebygger mobbning och förhindrar utslagning bland barn och unga. Mer om de här donationsmottagarna nästa år.

 

Grankulla konståkningsklubb rf

Ort: Grankulla

Grundat: 1985

Nästan 200 skridskoåkare deltar

Fick år 2021 motta en donation via kampanjen Det egna området till godo

Med donationen deltog 7 ledare och 3 tränare i utbildningen

Det lönar sig alltid att läsa

I Europa är var femte 15-åring och nästan 55 miljoner vuxna fortfarande inte tillräckligt läskunniga. Det gör det svårare att hitta arbete och ökar risken för social utslagning. Det har gjorts många undersökningar om fördelarna med läsning. Att läsa högt påskyndar utvecklingen av barns läskunnighet. Det är också en viktig gemensam stund för barn och vuxna. Det lönar sig att fortsätta läsa högt också när barnet lärt sig att läsa själv. De tonåringar som har läst mycket har ett betydligt större ordförråd än sina jämnåriga som läser lite. Dessutom har man kunnat konstatera att förmågan att förstå andra utvecklas när man läser skönlitteratur. Det lönar sig också för äldre mänskor att läsa, eftersom läsning bromsar upp de nackdelar åldrandet medför. När man läser långa berättande texter aktiveras stora hjärnan.

Vårt handelslag uppmuntrar också till att utveckla läs- och skrivkunskaper och har till exempel genom kampanjen Det egna området till godo stött olika projekt som främjar läsfärdighet. En av de här är föräldraföreningen Porvoon Keskuskoulun vanhempainyhdistys i Borgå som främjar läsfärdighet med olika läsutmaningar och temamånader. År 2021 fick föräldraföreningen en donation som användes för att köpa bland annat bokpaket och ordna olika bokprojekt för skolan.  Till exempel biblioteksbesök och författarbesök uppmuntrar barn och ungdomar att läsa mer än vanligt. Tillgången till ett mångsidigt utbud av alternativ och olika texter är en viktig faktor för att stimulera barns och ungdomars intresse för läsning och uppmuntra dem att läsa.

Hitta ny läsning när du gör dina matinköp

I hyllorna i våra livsmedelsbutiker finns det också ett bra urval av tidskrifter och böcker. På samma gång du handlar mat kan du också behändigt plocka ner ny läsning för skymmande höstkvällar.

I S-market Ekenäs finns ett brett utbud av svenskspråkiga böcker i många olika kategorier och i Prisma Kyrkslätts boksortiment hittar du böcker i mångas smak. De nya böckerna ställs fram som egna produktpresentationer och där hittar kunderna dom enkelt. En hel hylla finns reserverad för barnböcker, och där finns både bilderböcker och traditionella sagor, men också nya favoriter som baserar sig på barnens favoritprogram. Den kunskapstörstande hittar en rad olika faktaböcker och det finns också att välja bland en mängd böcker som behandlar pyssel, matlagning och hälsa sa I Prisma Kyrkslätt finns det närmare hundra böcker och här hittar man många bra alternativ för olika läsare.

 

Discgolf – en populär fritidsaktivitet

Discgolf har vuxit explosionsartat i popularitet. Grenen kom hit redan på 1980-talet, men det var först på 2000-talet som den blev en riktig hit bland både barn, ungdomar och vuxna. Åland har under de senaste åren verkligen satsat på discgolf. Det finns för tillfället 17 olika banor runt om på Åland och de har den största bantätheten i Finland.

Discgolf är en trevlig hobby, där man kan kombinera att röra sig utomhus och i naturen och ett intressant spel. Spelet kan spelas ensamt eller i grupp.

Discgolf är ett golfliknande spel som spelas på banor med 9 eller 18 hål. Reglerna är ganska enkla och syftet är att kasta en frisbee från startplatsen till en målkorg, som står på olika avstånd, med så få kast som möjligt. Det ideala antalet kast kan vara tre, fyra eller fem. Man börjar spelet med att kasta öppningskastet. Nästa kast görs alltid där det föregående kastet stannade. Den som har kommit igenom banan med minst kast har vunnit spelet.

Discgolfbanor med frivilliga krafter runt om på Åland

Ålands Discgolf grundades som en följd av coronapandemin. I april 2020, när nästan alla barn- och ungdomars hobbyer blev på paus på grund av undantagsförhållandena, uppstod idén att utöka nätverket av discgolfbanor och skapa meningsfulla aktiviteter för barn och ungdomar. På rekordtid byggdes nio nya banor på Åland och över 40 000 rundor spelades på dessa banor under 2020. Banorna finns i olika terränger och man kan spela nästan året runt. Discgolf samlar också ihop spelare i olika åldrar, och många tonåringars föräldrar har hittat en gemensam hobby för hela familjen just i den här sporten.

Vårt handelslag stödde år 2021 ungefär hundra samfund och föreningar med olika summor. Vi stöder i synnerhet sådana lokala föreningar som ordnar verksamhet för barn och unga och det är också särskilt viktigt för oss att verksamheten medför glädje för så många som möjligt. Discgolfbanorna på Åland är populära och erbjuder en gratis hobby. Ålands Disc Golf Förening har också donerat gratis discar till dem som behöver.

Ut i naturen

Discgolfbanorna finns på olika ställen i den skiftande naturen på Åland. En av huvudidéerna i projektet har också varit att få ut människor att njuta av naturen och röra på sig. Discgolf har blivit en spontan form av sport. Enligt en undersökning som genomfördes 2020 hade 28 procent av alla ålänningar spelat discgolf minst ett par gånger under det året. Ur en hälsosynpunkt har projektet varit mycket framgångsrikt.

Discgolfbanorna har medfört meningsfulla aktiviteter för den lokala befolkningen men också från turister som reser dit från fastlandet.

 

Ålands Disc Golf Förbund

Plats: Åland

Grundat: 2020

Fick år 2021 motta en donation via kampanjen Det egna området till godo

Donationen användes för att bygga Västerkalmare discgolfbana invid Mariehamn.

 

Vi gör tillsammans det egna området till godo

Vårt handelslag vill på sitt verksamhetsområde vara med och stöda speciellt verksamhet riktad till barn och unga. Varuboden-Oslas förvaltningsråd har redan många år ordnat kampanjen Det egna området till godo och nu är det femte året i ordningen. Vi strävar efter att rikta stödet till ett brett spektrum av föreningar och aktörer på hela vårt handelslags verksamhetsområde och på så sätt öka välmående för barn och unga i området. Årets donation, 100 000 euro delas ut till verksamhet som förebygger mobbning och förhindrar utslagning bland barn och unga. Ansökningstiden pågår som bäst och ansökningar ska skickas senast den 18 september.

Genom sponsring är vi med och stöder sådan verksamhet på vårt eget område, som berör våra ägarkunder och aktiverar en stor skara barn, ungdom och familjer – både inom idrott, kultur och inom samhälleliga sektorn.

Donationer för goda ändamål

Förutom sponsring och donationer i kampanjen Det egna området till godo har vårt handelslag velat delta i välgörenhetsinsamlingar som har hjälpt dem som lever i svåra situationer. Senast donerade vi tio euro per medarbetare i vårt handelslag till Finlands Röda Kors och S-gruppens gemensamma insamling för ukrainare i nöd. De insamlade medlen gick via Finlands Röda Kors katastroffond till Ukraina. Med hjälpen tryggades mänskornas grundläggande behov. I sådana kriser hoppas biståndsorganisationer ofta på särskilt ekonomiskt stöd, eftersom det är lättare att samordna biståndet på ett enhetligt sätt än att lagra och leverera varudonationer.

Kring jul donerade vårt handelslag totalt 5 000 euro till välgörenhet istället för att dela ut julklappar till våra förtroendevalda eller skicka olika julhälsningar. Med den här summan kunde vi stödja familjer i en utmanande tid, och framför allt barn och unga som löper risk för utslagning. Genom att delta i insamlingen Jul i sinnet och Rädda barnen rf:s julinsamling möjliggjorde vi bland annat matpresentkort på 50 euro till hushåll som har det ekonomiskt svårt, och stödde barn och unga som löper risk för utslagning bland annat genom att stöda deras studier och hobbyer.

Som ett lokalt handelslag vill vi i synnerhet vara med och stöda behövande på vårt område.  Tillsammans kan vi hjälpa mer

 

Mathjälp i mer än tio år

Nästan 90 procent av vårt handelslags matbutiker skänker produkter, som ännu duger som livsmedel men inte kan säljas, till lokala välgörenhetsorganisationer. Mest mathjälp ges till församlingar och Finlands Röda Kors, som i sin tur delar ut det till behövande. Det frivilliga samarbetet med välgörenhetsorganisationerna har gått smidigt.   Vi har gett livsmedel till mathjälp redan över tio år.

– Via välgörenhetsorganisationerna riktas hjälpen jämlikt till dem som verkligen behöver den. På vårt breda verksamhetsområde finns otaliga samarbetspartners. Till mathjälp doneras sådana livsmedel som ännu är fullt konsumtionsdugliga till sitt bäst före-datum, men som av en eller annan orsak riskerar att inte bli sålda under sin hållbarhetstid, berättar Vinberg.

Vi delar ut mathjälp till lokala välgörenhetsorganisationer på hela vårt verksamhetsområde. I större enheter är mängderna givetvis lite större och i dem går det att frysa in produkter som går ut samma dag enligt hur stora fryslagren är om de inte kan hämtas direkt – då hämtas de djupfrysta. Vilka dagar produkterna hämtas och hur många gånger i veckan varierar beroende på enhet.

Mest ges det bort mejeriprodukter och färdigmat och bröd till välgörenhet. Nästan alla köttprodukter säljs redan med 60 procent rabatt, och det blir verkligen lite kvar att ge till välgörenhet. Frukt- och grönsaksavdelningens svinnprodukter säljs däremot med hjälp av svinnlådor och därför blir väldigt lite frukter och grönsaker osålda.