Utmaningar med skiftesarbete
På vårt handelslags enheter arbetar man huvudsakligen i skift, vilket innebär morgon-, dags- och kvällsskift. Enligt Arbetshälsoinstitutet har personer som jobbar i skift ofta ett oregelbundet liv, vilket i sin tur innebär många utmaningar när det gäller att ta hand om sig själv och mänskliga relationer. Skiftesarbete är också krävande för hälsan. Generellt sett är arbete som görs kvälls- och nattetid mer påfrestande för kroppen och mer skadligt för hälsan. En dygnsrytm som avviker från det normala påverkar inte bara den fysiska hälsan utan även det psykiska och sociala välbefinnandet. Den belastning som orsakas av allt det här kan man ändå kontrollera till exempel genom att planera skift. Arbetstidsarrangemangen är en balansgång mellan medarbetarnas kapacitet och enheternas tjänster och behov.
Sömnens och vilans inverkan på mänskans allmänna välbefinnande bör inte underskattas. Sömnbehovet är individuellt, men alla behöver vi sömn. Vitaliteten påverkar en persons förmåga att ta emot, bearbeta och tillämpa information. När man är trött minskar dessutom tröskeln för risktagande och humöret försämras ofta, vilket kan visa sig som irritation eller bristande motivation. När tröttheten ökar är det typiskt att den mentala prestationsförmågan varierar: prestationsnivån kan plötsligt försämras för att sedan tillfälligt återgå till nästan normala nivåer.
Vårt handelslag har i närmare 10 års tid planerat sina enheters skift centraliserat. När experter planerar arbetet kan personalresurserna riktas bättre och skiften kan ordnas så att de stöder arbetstagarnas ork, återhämtning och hälsa.
– Vi övergick till samplanering i vårt handelslag för nästan tio år sedan. Vi började inom marketbranschen och nu planerar vi centraliserat skift för alla våra enheter. Vi har fyra resursansvariga som arbetar med skiftesplanering. De är experter på sitt område, och fikuserar på att att bygga en helhet genom att beakta arbetsskiftsergonomi. De har också en djup kunskap om både arbetstidslagstiftning och kollektivavtal. Planeringen är en helhet där de tar hänsyn till både enheternas personalbehov och personalens individuella önskemål”, säger personaldirektör Paula Pajunen.
Enkelt uttryckt innebär arbetsskiftsergonomi att skift planeras och ordnas på ett sätt som stöder medarbetarens ork, återhämtning och hälsa både i arbetet och på fritiden – man tar hänsyn till arbetsförmågan i arbetsdagarnas längd och att medarbetarna har tid för tillräcklig vila mellan skift.
Mjuka värden
I vår skiftplanering tillämpas också s.k. mjuka värden som företaget själv har fastställt, och som avser bättre regler än de som kollektivavtalet eller lagen fastställer gällande regelbundenhet i arbetsskift, lämplig arbetsmängd under ett skift och arbetsdagars och arbetsperioders och lediga perioders längder. Mjuka värden syftar till att förbättra att medarbetarna orkar på jobbet och att öka arbetstillfredsställelsen. I praktiken innebär det till exempel att medarbetarna har inplanerat minst två lediga dagar i ett sträck under ett tre veckors arbetspass och att det inte planeras över sju dagars arbetspass för att medarbetarna ska kunna återhämta sig från arbetet.
– Våra planerare försöker ta hänsyn till de mjuka värdena i planeringen av skift alltid när det är möjligt. För att stöda återhämtning och välbefinnande i arbetet vill man också undvika enskilda lediga dagar eller skift, eller att kvällsskiftet omedelbart följs av ett morgonskift, varefter arbetstagaren igen återgår till ett kvällsskift, fortsätter Pajunen.
Medarbetarna bör också ta hänsyn till sitt eget välbefinnande genom att ta pauser under arbetsskiftet och att komma ihåg att återhämta sig på fritiden. Återhämtning är också viktig för det allmänna välbefinnandet. På återhämtning inverkar en näringsrik kost, motion, tillräcklig mängd sömn och att man gör något meningsfullt.
